I den här undersökningen ställs frågan: Hur kan informella lärprocesser inomtatueringskonsten relatera till bildämnets praktik och vad kännetecknar denna praktik?Genom att undersöka hur en sådan process kan gestalta sig synliggörs också varför dengestaltas. Undersökningen består av två delar där den första utgörs främst av samtal ochintervjuer med aktiva tatuerare och den andra är en konstnärlig process som har sinutgångspunkt i den första delens samtal och berättelser. Också undersökningens resultatredovisas av två separerade men likväl, sammanlänkade och samverkande delar där den enautgörs av den här uppsatsen och den andra av en visuell gestaltning som ställs ut på Konstfacki samband med författarens examination.Genom att undersöka två separata lärprocesser har jag fått syn på ett par intressanta aspekterav lärande som sammantaget har bidragit till att utöka min kunskap kring varför estetiskalärprocesser uppstår. De berättelser jag har fått ta del av beskriver hur olika former avramverk kring lärande kan generera olika förutsättningar för lärande och hur makten att skapasitt eget ramverk kan påverka, samverka med och även bidra till dessa förutsättningar. Iskolan är det knappast möjligt och inte heller önskvärt att låta eleverna skapa sina egna ramarmen här som så ofta annars, bör inte frågor polariseras i ett antingen eller, utan hellre gesformen av en dialog där ramar kan förhandlas och fastställas i samtal och kommunikationmellan de som förväntas verka inom dem. Undersökningen visar hur ett intresse kan leda tillett annat och visar på möjligheter att söka, finna och uppmuntra dessa intressen, vilka sedanmed fördel kan tillgodoses, tillvaratas, interagera med, och ibland integreras iundervisningssammanhang. I undersökningen ställs en fråga kring lärande som besvaras medde två berättelser om lärande, i vilka jag haft min utgångspunkt då jag skapat en tredje, egen,berättelse som resulterat i en visuell gestaltning. Genom att tillföra en konstnärlig dimensiontill undersökningen skapar jag dynamik och nyanser vilka bidrar till att ge ett bredareperspektiv på undersökningen. De viktigaste frågorna är till för att diskuteras, inte besvaras.Med den här undersökningen hoppas jag bidra till en ständigt pågående dialog om ochkunskap kring motivation inom estetiska lärprocesser.

Tattooing in the federal Indian boarding school system appears to have been common among the student body, but the practice is not well documented. A search of the literature on Native education, focusing on boarding schools, yielded only fragments of references to tattooing because there has been no substantive or detailed research on Indian boarding school tattoos. One brief narrative from Celia Haig-Brown (1988), however, illustrates the commonality and the dangers of tattooing. This study examines tattoos among female students who attended Indian boarding schools in the Southwest during the 1960s-1970s. The personal accounts of my mother's experience in tattooing at the Phoenix Indian School provide a baseline for this study. My study explores an undocumented area of boarding school history and student experiences. Many students from various tribes tattooed. The tattoos most often included small initials and markings, and my analysis concludes that the meanings were mostly related to resistance.