1 |
Using pose estimation to support video annotation for linguistic use : Semi-automatic tooling to aid researchers / Användning av poseuppskattning för att stödja videoannoteringsprocessen inom lingvistik : Halvautomatiska verktyg för att underlätta för forskareGerholm, Gustav January 2022 (has links)
Video annotating is a lengthy manual process. A previous research project, MINT, produced a few thousand videos of child-parent interactions in a controlled environment in order to study children’s language development. These videos were filmed across multiple sessions, tracking the same children from the age of 3 months to 7 years. In order to study the gathered material, all these videos have to be annotated with multiple kinds of annotations including transcriptions, gaze of the children, physical distances between parent and child, etc. These annotations are currently far from complete, which is why this project aimed to be a stepping point for the development of semi-automatic tooling in order to aid the process. To do this, state-of-the-art pose estimators were used to process hundreds of videos, creating pseudo-anonymized pose estimations. The pose estimations were then used in order to gauge the distance between the child and parent, and annotate the corresponding frame of the videos. Everything was packaged as a CLI tool. The results of first applying the CLI and then correcting the automatic annotations manually (compared to manually annotating everything) showed a large decrease in overall time taken to complete the annotating of videos. The tool lends itself to further development for more advanced annotations since both the tool and its related libraries are open source. / Videoannotering är en lång manuell process. Ett tidigare forskningsprojekt, MINT, producerade några tusen videor av barn-förälder-interaktioner i en kontrollerad miljö för att studera barns språkutveckling. Dessa videor filmades under flera sessioner och spårade samma barn från 3 månaders ålder till 7 år. För att studera det insamlade materialet måste alla dessa videor annoteras med flera olika typer av taggar inklusive transkriptioner, barnens blick, fysiska avstånd mellan förälder och barn, m.m. Denna annoteringsprocess är för närvarande långt ifrån avslutad, vilket är anledningen till detta projekt syftade till att vara ett första steg för utvecklingen av halvautomatiska verktyg för att underlätta processen. Detta projekt syftade till att semi-automatiskt annotera om ett barn och en förälder, i varje videobild, var inom räckhåll eller utom räckhåll för varandra. För att göra detta användes toppmoderna pose-estimators för att bearbeta hundratals videor, vilket skapade pseudoanonymiserade poseuppskattningar. Poseuppskattningarna användes sedan för att gissa avståndet mellan barnet och föräldern och annotera resultat i motsvarande bildruta för videorna. Allt paketerades som ett CLI-verktyg. Resultaten av att först tillämpa CLI-verktyget och sedan korrigera de automatiska annoteringarna manuellt (jämfört med manuellt annotering av allt) visade en stor minskning av den totala tiden det tog att slutföra annoteringen av videor. Framför allt lämpar sig verktyget för vidareutveckling för mer avancerade taggar eftersom både verktyget och dess relaterade bibliotek är öppen källkod.
|
2 |
Förseningstimmar på mötesseparerade 2+1-vägar : Hur förseningskostnaden påverkas av ombyggnad till 2+2-väg i relation till investeringskostnaden / Delay hours on 2+1-separeted roads : How the cost of delay hours are affected by reconstructing to 2+2-roads in relation to the investment costHamadi, Farah, Wallin, Viktor January 2019 (has links)
Från slutet av 1990-talet har en stor mängd av de icke-separerade 13 meter breda vägarna byggts om till mötesseparerade vägar, där trafiken i varje riktning separeras med en mittremsa. Mötesseparerade vägar har varit ett mycket lyckat projekt för trafiksäkerheten och bidragit med en stor minskning av svårt skadade och döda i trafiken. Det finns många mötesseparerade vägar i Sverige. Vid olyckor på 2+1-vägar blir det svårt för trafiken att vända på vägen vilket leder till stopp och gör det även svårt för Blåljusmyndigheten samt bärgningsbilar att ta sig fram. Dessa olyckor leder till förseningstimmar och i sin tur till samhällskostnader. Det här examensarbetet är skrivet för Trafikverket för att granska 2+1-vägar i Trafikverkets Region Öst. Rapporten tar fram och jämför minskning av förseningskostnader efter en ombyggnad från 2+1- till 2+2-väg, rapporten tar även fram och jämför förseningskostnaden med investeringskostnaden för ombyggnationen. Resultatet för den här studien har framförts genom litteraturstudier, analys av data från Trafikledningen, webbverktyg och genom användning av Microsoft Excel för kalkylering av förseningstimmar och -kostnader för utvalda vägar och sträckor. Resultatet från rapporten visar om det är värt att undersöka en 2+1-väg för ombyggnation från 2+1- till 2+2-väg ur förseningskostnadsperspektiv. Detta redovisas genom en generell jämförelse per mil 2+1-väg baserad på väg 50, 55 och 56 i Trafikverkets Region Öst. Rapporten innehåller även en analys över de fem mest drabbade olycksplatserna på E18:s 2+1 sträckor. Analysen av dessa visade att alla fem sträckor låg mellan Köping och Västerås i Västmanland. / From the late 1990s, a large part of the non-separated 13-meter-wide roads have been reconstructed into meeting separated roads, where traffic in each direction is separated by a middle strip. Meeting separated roads have been a very successful project for road safety and have contributed to a large reduction in severely injured and casualties in traffic. There are many meeting separated roads in Sweden. In the case of accidents on 2+1-roads, it becomes difficult for the traffic to turn around on the road, which leads to a stop and makes it difficult for the emergency services and tow trucks to reach the scene of the accident. These accidents lead to delay hours and, in turn, to community costs. This thesis is written for the Swedish Transport Administration to review 2+1 roads in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report produces and compares the reduction of delay costs after rebuilding a road from 2+1- to 2+2-standard, the report also presents and compares the delay cost with the investment cost for the reconstruction. This study is based on literature studies, analysis of data from the “Traffic Management”, internet-based programs and through the use of Microsoft Excel for calculating delay hours and -costs for selected roads and routes. The result of the report shows whether it is worth investigating in a reconstruction from 2+1- to 2+2-road from delay cost perspective. This is presented through a general comparison per Scandinavian mile of 2+1-road based on roads 50, 55 and 56 in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report also contains an analysis of the five most affected accident sites on the E18's 2+1-routes. The analysis of these accident sites showed that all five were between Köping and Västerås in Västmanland county.
|
3 |
Påverkan på EKG vid omplacering av V1 och V2 till det andra och tredje intercostala utrymmet. : En jämförelse med standardplaceringen. / The impact of ECG when repositioning V1 and V2 in the second and third intercostal spaces. : A comparison with the fourth intercostal space.Jacobsson, Elvira, Nur, Fatima January 2023 (has links)
Elektrokardiografi är en vanligt förekommande undersökning inom hälso- och sjukvården då undersökningen är icke-invasiv och ger en bra överblick över hjärtats elektrofysiologiska status. Ett vanligt fel vid EKG är elektrodplacering i andra respektive tredje intercostala utrymmet istället för i fjärde intercostala utrymmet (IC4), vilket bland annat kan medföra reducering av R-vågs amplituden samt påverka datortolkningen. Syftet med arbetet var att se om avvikande EKG-kurvor uppstår vid omplacering av elektroderna V1 och V2 i andra och tredje intercostala utrymmet vid jämförelse med fjärde intercostala utrymmet på friska vuxna. I studien ingår 50 deltagare i åldern 18-48. Den statistiska analysen utfördes med hjälp av parvis T-test samt Fisher exact test. Jämförelsen mellan de olika placeringarna resulterade i en signifikant minskning av R-vågsamplituden (p <0,001) för samtliga kombinationer. En signifikant minskning visades i R-vågsduration i jämförelsen Intercostalrum 2 (IC2) versus (vs) IC4 i V2. För ST-sträckan visade båda avledningarna för jämförelsen IC2 vs IC4 en signifikant skillnad (p<0,001). Datortolkningen visade en signifikant skillnad för IC2 vs IC4 (p0,006) samt IC3 vs IC4 (p<0,001). Omplacering av elektroder medför förändrad datortolkning när det vid en standardplacering visar ett normalt EKG, vilket kan ge en inverkan på patientens fortsatta handläggning och eventuella diagnos. / Electrocardiography is commonly used in healthcare as the examination is non-invasive and provides a good overview of the heart's electrophysiological status. A common error in ECG positioning is placement in the second or third intercostal space, which among other things can lead to a reduction in R wave amplitude and affect the computer interpretation. The aim of the study is to see if deviant ECG curves occur when repositioning the electrodes V1 and V2 in the second and third intercostal space when compared to the fourth intercostal space. The study includes 50 healthy adults aged 18-48. The statistical analysis was performed using paired t tests and Fisher exact test. The comparison resulted in a significant reduction in R wave amplitude (p <0.001) for all combinations. A significant decrease was shown in R wave duration in the comparison of IC2 vs IC4 in V2. For the ST segment, both leads for the comparison IC4 vs IC2 a significant difference was presented (p <0.001). For the computer interpretation, a significant difference was shown for IC2 vs IC4 (p0.006) and IC3 vs IC4 (p<0.001). Repositioning of electrodes leads to a different computer interpretation when in standard positioning shows a normal ECG, which may lead to misdiagnosis.
|
Page generated in 0.0256 seconds