I Scanias elektriska och hybriddrivna fordon används elmotorer av typen P80 och P160. Båda motorer använder samma kontaktbrygga för elektrisk kontaktering mellan elmaskinen i motor-huset och växelriktaren. En tidigare utredning har kommit fram till att noggrannare analyser bör göras kring kontaktbryggans tillförlitlighet. I fokus står skruvförbanden som säkerställer kontakten mellan ingående kablar och elmotor. I det här arbetet görs teoretiska och empiriska undersökningar av de statiska förhållandena i dessa skruvförband och hur de påverkas av temperaturändringar. Undersökningen möjliggör tydliga slutsatser, och visar att temperaturvariation orsakar sättning och temporära förändringar av klämkraften. Förbanden är mycket känsliga för sättning och tem-peraturändringar. Det kan därför inte uteslutas att klämkrafterna i drift enligt kravspecifikation hamnar utanför gränserna av 1 till 10 kN. I ett sådant fall skulle kontaktbryggans strömöverförande funktion inte längre vara garanterad.Baserat på undersökningen tas fram sex alternativa koncept för kontaktbryggan. Två av dem är små förbättringar av den nuvarande lösningen, och fyra innebär nykonstruktioner med strömske-nor eller fjäderkontakter. Efter jämförelse av alternativen med den nuvarande lösningen rekom-menderas en nykonstruktion av kontaktbryggan med ingjutna strömskenor. Därutöver föreslås standardisering av materialegenskaper för koppar och mässing i skruvsammanhang. För en kort-siktig lösning bör mer väldefinierade åtdragningsmetoder komma till användning vid montering av skruvar på elkontakter. Detta kommer att minska klämkraftens spridning efter montering. / In Scania's electric and hybrid vehicles, P80 and P160 electric motors are used. Both motors use the same contact bridge for electrical connection between the electric machine in the engine housing and the inverter. A previous investigation has concluded that more accurate analyses should be made regarding the dependability of the contact bridge. The focus is on the screw connections that ensure the connection between the input cables and the electric motor. In this work, theoretical and empirical investigations of the static conditions in these screw connections are made and how they are affected by temperature changes. The examination allows clear conclusions, showing that temperature variation causes embedment and temporary changes in clamping force. The screw connections are very sensitive to embedment and temperature changes. Therefore, it cannot be precluded that the clamping forces end up outside the limits of 1 to 10 kN, when in operation according to the requirements specification. In such a case, the contact bridge's conducting function would no longer be guaranteed.Based on the examination, six alternative concepts for the contact bridge are presented. Two of them are small improvements to the current solution, and four involve new constructions with busbars or spring contacts. After comparing the alternatives with the current solution, a new construction of the connector bridge with overmolded busbars is recommended. In addition, the standardization of material properties for copper and brass in screw contexts is proposed. For a short-term solution, more well-defined tightening methods should be used when installing screws on electrical contacts. This is going to reduce the spread of clamping force after assembly.

Wireless sensor networks (WSN) are one of the most rapidly evolving technical areas right now. They can be used in a lot of different applications, environmental monitoring and health applications being two examples. The sensors can be placed in hazardous and remote environments since there is no need for cabling or manual maintenance. One of the biggest problems and constraints of today's WSNs is the limited energy capacity of the sensor nodes. Eventually they will be power-depleted, and the network will be dead. A solution to this can be wireless energy transfer technology which makes it possible to recharge sensor nodes with the help of a mobile charger and prolong the lifetime of networks.  This thesis aims to investigate how the charging completion time can be reduced by considering that the charger can charge while moving and by controlling its velocity. The charging completion time is the time from when the charger starts charging the first node until it returns to that starting point.  For this, a two-dimensional WSN was defined that contains sensor nodes and a mobile charger. Anchor nodes, which the charger travels between were defined by choosing the nodes with most neighbors within a defined charging radius. The traveling salesman problem were used to find a path that the charger travels along. A simulation environment was developed in Python to execute tests.  The results show that the charging while moving approach with controlled velocity could reduce the charging completion time with up to 20%. It was also ascertained that this approach works better in dense networks than in sparse. / Trådlösa sensornätverk är ett av de snabbast växande tekniska områdena just nu. De har många olika användningsområden, miljöövervakning och olika hälsotillämpningar är två exempel. Sensorerna kan placeras i farliga och avlägsna miljöer eftersom det inte finns något behov av kablar eller manuellt underhåll. Ett av de största problemen och begränsningarna på dagens trådlösa nätverk är den begränsade energikapaciteten hos sensornoderna. Slutligen kommer de att bli tömda på ström och nätverket kommer att dö. En lösning på detta kan vara trådlös strömöverföring vilket gör det möjligt att ladda sensorerna med hjälp av en mobil laddare och därmed förlänga livstiden på nätverket.  Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slutförandetiden för laddningen kan reduceras i betraktande av att laddaren kan ladda när den rör sig samt att reglera laddaren hastighet. Slutförandetiden för laddningen är den tid det tar från att laddaren börjar ladda den första sensor-noden tills att den kommer tillbaka till punkten den startade på.  För att göra detta definierades ett två-dimensionellt trådlöst sensornätverk som bestod av sensornoder och en mobil laddare. Ankarnoder, vilka laddaren rörde sig emellan, definierades genom att hitta de noder med flest antal grannar inom en bestämd laddningsradie. Handelsresandeproblemet användes för att bestämma rutten som laddaren färdas längs. En simuleringsmiljö utvecklades i Python för att utföra testerna i.  Resultaten visar att med laddaren som laddade när den rörde på sig samt hade reglerad hastighet kunde slutförande-tiden för laddning reduceras med upp till 20%. Det kunde även konstateras att detta tillvägagångssätt fungerar bättre i täta nätverk än i glesa.