Skolan ska sträva efter att undervisningen anpassas efter varje elevs bakgrund och språkutveckling samt att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. Det ställer i sin tur krav på lärares arbete med att främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Syftet med den här studien är därför att bidra med ökad kunskap vad gäller användning av olika strategier och metoder i arbetet med flerspråkiga elevers skrivutveckling samt vilka utmaningar lärare menar att de möter i sitt arbete. För att lyckas besvara syftet med studien har fem verksamma lärare i årskurserna 1-3 intervjuats. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka didaktiska strategier och metoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra flerspråkiga elevers skrivutveckling i undervisningen samt vilka utmaningar lärare anser att de möter i sitt vardagliga arbete med att möjliggöra flerspråkighet i skrivundervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i den sociokulturella teorin där social samverkan och medierande redskap är centrala delar. Ett kvalitativt perspektiv har även beaktats i studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bygger på färdigställda frågor och den insamlade datan har därefter analyserats och transkriberats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin skrivundervisning utefter flerspråkiga elevers kunskapsnivå. Det är enligt lärarna av stor vikt att använda sig av flera strategier och metoder i skrivundervisningen för att lyckas främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Däremot är det två metoder som särskilt nämns av lärarna som gynnsamma, det är lärplattan och bilder som stöd. De utmaningar som främst nämns av lärarna i deras vardagliga arbete är bristen på tid och personaltäthet. / The school must strive for the teaching to be adapted to each pupil's background and language development and for each pupil to be given the opportunity to develop their written language. This, in turn, places demands on teachers' work to promote multilingual pupil's writing development. The purpose of this study is therefore to contribute with increased knowledge regarding the use of different strategies and methods in the work with multilingual pupils' writing development and what challenges teachers believe they face in their work. In order to successfully answer the purpose of this study, five teachers in the grades of 1-3 have been interviewed. The study was based on two questions: What didactic strategies and methods teachers describe that they use to promote multilingual pupils' writing development in teaching and what challenges teachers describe that they face in their everyday work with enabling multilingualism in writing teaching. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory where social cooperation and mediating tools are central parts. A qualitative perspective has also been considered in the study through semi-structured interviews. The interviews are based on completed questions and the collected data has subsequently been analyzed and transcribed. The results show that the teachers adapt their writing teaching according to the knowledge level of multilingual pupils. According to the teachers, it is important to use several strategies and methods in teaching writing in order to succeed in promoting multilingual pupils' writing development. However, there are two methods that are particularly mentioned by the teachers as beneficial, learning board and images as support. The challenges that the teachers mainly mentioned in their everyday work are the lack of time and staff density.

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.