Business partners have developed from the controller profession in recent times. The role is divided into the use of financial information and guidance and is expected to contribute in strategic decision-making. The study intends to contribute to the research gap, business partners within small companies. The research question of the study was "What parts and to what extent of the strategic decision-making process in small companies can the business partners influence and why?". The purpose of the study is to create understanding, which means answering how- and why questions which is achieved when answering the research question. The representative of the business partner in small companies was the CFO and not the controller as in larger companies. Interviews were conducted with four companies where a decision-maker and a CFO were interviewed. The questions were asked according to a semi-structured questionnaire. The questions were about the pillars of the study, which are the expectations of business partners from both interviewees, the use of financial information, guidance, and recommendations. Finally, questions were asked regarding the companies' strategic decisions and the involvement of business partners in the form of contributing financial information and guidance to discussions and documents. After collecting data, these were compiled and analyzed in themes similar to the questionnaire. The study's contribution provides indications for future researchers and the conclusions of the study showed that business partners in small companies had an influential part in strategic decisions where guidance and financial information are the role's biggest tools. The business partner has personalized roles with added responsibilities in these small businesses. The business partner's involvement is noticeably influenced by the characteristics of small businesses, but not as high as the study's original expectation. The characteristics, on the other hand, showed tendencies for even smaller companies to have a higher demonstrated degree of these characteristics. The proposed analysis model can be considered a representative model, it shows the context and how all parts are connected. / Business partners har utvecklats från controlleryrket på senare tid. Rollen är uppdelad i användning av finansiell information och rådgivning och förväntas bidra till strategiska beslut. Studien avser att bidra till forskningsgapet business partners inom småföretag. Forskningsfrågan studien besvarade var “Vilka delar och i vilken omfattning av den strategiska beslutsprocessen i småföretag kan business partners influera och varför?”. Syftet med studien är att skapa förståelse vilket innebär besvarande av hur- och varför frågor vilket uppnås vid svar av forskningsfråga. Representant för business partnern i småföretag var CFO och inte controller som i större företag. Intervjuer gjordes med fyra företag där en beslutsfattare och en CFO intervjuades. Frågorna ställdes enligt ett semistrukturerade frågeformulär. Frågorna handlade om studiens grundpelare vilket är förväntningarna på business partners från båda intervjuade, användningen av finansiell information, rådgivning och rekommendationer. Slutligen ställdes frågor hur företagens strategiska beslut såg ut samt business partners involvering i form av bidragande av finansiell information och rådgivning till diskussioner och underlag. Efter insamlat underlag sammanställdes och analyserades dessa i teman likt frågeformuläret. Studiens bidrag ger indikationer till framtida forskare och slutsatserna av studien påvisade att business partner i småföretag hade en påverkande del vid strategiska beslut där rådgivning och finansiell information är rollens största verktyg. Business partners arbete och åsikter är högt värderade, de arbetar i skräddarsydda roller med ytterligare ansvarsområden i småföretagen. Business partnerns involvering är märkbart påverkad av småföretagens karaktärsdrag men inte lika hög som studiens ursprungliga förväntan. Karaktärsdragen visade däremot tendenser till att mindre småföretag hade en högre påvisad grad av dessa karaktärsdrag. Den föreslagna analysmodellen kan anses vara en representativ modell, den visar sammanhanget och hur alla delar hänger ihop.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har under de senaste åren accelererat och innebär utmaningar för organisationer kring att snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden och ställa om (Guinan et al., 2019). Chefsarbetet har därmed blivit alltmer komplext då chefer behöver ha inblick i den tekniska utvecklingen (Zeike et al., 2019). Till följd av förändringar i omgivningen ligger fokus på att ha en välutvecklad strategi för att kunna möta de utmaningar som uppkommit (Liedtka, 2000). Beslutsprocesserna har under distansarbetet blivit mindre effektiva och tar längre tid. Organisationer behöver se över sin strategi och utveckla arbetsformer för att anpassa dem till det flexibla arbetssätt som digitaliseringen medfört (Gabryelczyk, 2020). Syfte: Med hjälp av studien ämnar vi skapa en förståelse kring de utmaningar och möjligheter som uppkommit vid strategiska beslutsprocesser till följd av digitaliseringen. Ämnet belyses utifrån en kommunal verksamhet, vilket Almeida et al. (2020) menar inte forskats kring i stor utsträckning tidigare. Metod: En kvalitativ metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer som underlag för empirin. Förutom det, samlades även två dokument in som komplement till intervjuerna. Slutsats: Den digitala transformationen genomsyrar hela organisationen och bör tas i beaktande vid det strategiska beslutsfattandet. De faktorer som enligt det empiriska resultatet påverkat den strategiska beslutsprocessen är informationstillgänglighet, begränsad kommunikation samt deltagande. Det empiriska resultatet visar att den faktorn som påverkat de strategiska beslutsprocesserna mest till följd av digitaliseringen är att information blivit mer lättillgänglig. Till följd av detta går det enklare att få fram information till beslutsunderlag och beslutsunderlagen kan därmed hålla en högre kvalitet. Dessutom har digitaliseringen skapat möjligheter till bättre omvärlds- och konsekvensanalyser. Informationstillgängligheten antas bidra till att chefer kan vara mer rationella i sitt beslutsfattande. Den andra faktorn som empiriskt identifierats är begränsad kommunikation i form av att informationsöverföringen mellan personer brister i viss mån och att diskussioner blir stelare under digitala möten. Resultatet visar att det trots detta, genom digitaliseringen rent tekniskt finns resurser för att kommunicera samt dela information. När den mänskliga faktorn kopplas in framkommer dock att diskussioner i själva verket blir stelare vid digitala möten jämfört med i ett fysiskt rum. Digitaliseringen kan alltså i viss mån antas gynna beslutsprocessen i och med att5effektiviseringar kan göras om de digitala verktygens potential utnyttjas, men beslutsprocessen kan även missgynnas på grund av stelare diskussioner. Den tredje faktorn är att deltagandet har främjats till följd av digitaliseringen. Resultatet visar att möjligheten till ett ökat deltagande genom att bemöta digitaliseringens möjligheter har bidragit till en större möjlighet till att deltagare, problem, lösning och beslutstillfälle sammanfaller. / Background: The progress of digitalization has been incremental in recent years which poses challenges for organizations to adapt promptly to new conditions and change (Guinan et al., 2019). Therefore, the managerial work has become even more complex as managers need to be aware of the technical development (Zeike et al., 2019). The focus remains on having a well-developed strategy and strategic decision making to adapt to the changes in the environment (Liedtka, 2000). The decision-making process has become less efficient and is more time consuming since people are working remotely. The organizations need to reevaluate their stratgies and develop their working methods to implement digitalization (Gabryelcyk, 2020). Purpose: The study conducted intends to create an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the strategic decision-making process due to digitalization. This subject shed light based on a municipality operation which according to Almeida et al. (2020) is not a subject that has been extensively researched before. Method: A qualitative method have been used for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight people as a basis for empiricism. Moreover, two documents were added as a complement to the interviews. Conclusion: The digital transformation impacts the entire organization and should be taken into consideration in strategic decision-making. The factors that due to the empirical results have affected the strategic decision-making process are information accessibility, limited communication, and participation. The empirical findings shows that due to digitalization the factor that has influenced the strategic decision-making processes most is that information has become more accessible.Consequently, it is easier to obtain information for decision making. Thus, the decision foundation retains a greater quality. In addition, digitalization has created opportunities for better environmental and consequence analysis. The accessibility of information to managers is assumed to contribute to better rational decision making.The second factor empirical identified is limited communication. During digital meetings, the exchange of information has a propensity to be miscommunicated and sometimes part of the information is omitted, as well as discussions tends to be stiffer. On the other hand, the study results show that despite this, through digitalization, there are technical resources to7communicate and share information. However, when the human factor is involved, it seems that discussions become stiffer in digital meetings compared to physical ones. Hence, digitalization can to some extend benefit the decision-making process in terms of efficiency whilst utilizing the potential of the digital tools. Yet, it has also a disadvantage due to stiffer discussions.The third factor is that participation has improved because of digitalization. The results show that the opportunity for improved participation, through digitalization, has contributed to a greater opportunity for participants, problems, solutions, and decision making to coincide.