No description available.

<p>”Intensive family therapy”</p><p>Journal study</p><p>Abstract</p><p>The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study.</p><p>From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists.</p><p>Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.</p>

”Intensive family therapy” Journal study Abstract The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study. From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists. Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model. / Sammanfattning Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.

Purpose – The aim of the study is to identify, from an operational and strategic perspective, the impact of a digital information system on SME in the logistics industry.Based on the purpose of the study, two questions have been formulated. • What effects can a digital information system provide on an information flow at an operational level?• What strategic benefits can a digital information system give? Method – A case study has been conducted on a small logistics company that manages, repairs and manufactures pallets. The data collection was conducted through interviews and observations. Based on the data collection, a literature study has been conducted where an inductive approach has been used. A comparison and analysis between the literature study and empirical data has generated the results of the study. Findings – With regards to operational and strategic perspective, a digital information system may have different types of impact on SMEs. From an operational perspective, a digital information system can have the following effects:• Operations can be reduced• Reduction of lead time• Enables increased quality of information and information may be available in real time• Creates prerequisites for forecasts, which in return creates a good basis for planning and decision making The benefits identified at a strategic level of implementing a digital information system are:• Competitive advantage• Decision can be taken based on correct information• Creates new opportunities• Better customer relations Implications – This study highlights the impact of digitization on companies and provides evidence that digitalization of information systems can lead to shorter lead times, reduced documents and safer information in the flows. The study's findings reinforce and confirm the existing theories that a digital information system can help a company to create more effective processes and a smoother management of its information. The case company illustrate a problem that more logistics companies may experience and where an information system can be a solution for easier management and more up-to-date information. Limitations – The purpose of the study is to investigate a company's information flow linked to a specific product category. The economic aspects of information management are not considered in this study. / Syfte – Syftet med studien är att utifrån ett operativt och strategiskt perspektiv identifiera vilken inverkan ett digitalt informationssystem kan ha på SMF inom logistikbranschen.Utifrån studiens syfte har två frågeställningar formulerats. • Vad kan ett digitalt informationssystem ge för effekter på ett informationsflöde på en operativ nivå?• Vilka strategiska fördelar kan ett digitalt informationssystem ge? Metod – En fallstudie har genomförts på ett litet logistikföretag som hanterar, reparerar och tillverkar pall. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Utifrån datainsamlingen har en litteraturstudie genomförts då en induktiv ansats har använts. En jämförelse mellan litteraturstudien och empiriska data har genom analys genererat studiens resultat. Resultat – Med avseende på operativt och strategiskt perspektiv, kan ett digitalt informationssystem ha olika typer av inverkan på SMF. Utifrån ett operativt perspektiv kan ett digitalt informationssystem ha följande effekter:• Arbetsmoment kan reduceras• Ledtidsreducering• Möjliggör ökad kvalité på information samt information kan finnas tillgänglig i realtid• Skapar förutsättningar för prognoser vilket i sin tur skapar ett bra underlag för planering och beslut De fördelar som har identifierats på en strategisk nivå av att implementera ett digitalt informationssystem är:• Konkurrensfördelar• Beslut kan tas på verkliga grunder• Öppnar för nya möjligheter• Bättre kundrelationer Implikationer – Denna studie belyser digitaliseringens påverkan hos företag och ger ett bidrag i form av bevis för att en digitalisering av informationshantering kan leda till kortare ledtider, minskade dokumenthandlingar samt säkrare information i flödena. Studiens resultat styrker och bekräftar de befintliga teorierna om att ett digitalt informationssystem kan hjälpa ett företag att skapa effektivare processer och en mer smidig hantering av sin information. Fallföretagets problematik belyser en möjlig situation som fler logistikföretag kan befinna sig i och där ett informationssystem kan vara en lösning för enklare hantering och mer uppdaterad information. Begränsningar – Studien har till syfte att undersöka ett företags informationsflöde kopplat till en specifik produktkategori. Det tas ingen hänsyn till ekonomiska aspekter i avseende på informationshantering.