The construction industry is large and accounts for a major part of the total CO2 emissions each year. The structural engineer has a significant role to decrease the environmental impact of a construction project. This thesis aims to find ways to reach increased environmental sustainability among structural engineers in the construction industry. Barriers to working more environmentally sustainable are investigated to understand what influences the sustainability. To gain data a case study with a qualitative approach was performed at a technical construction consultancy firm in Sweden. Interviews were done mainly with structural engineers but employees working together with the engineers was also interviewed. Through the interviews, insights, thoughts and opinions was gathered which were used to find barriers that could influence the structural engineers. The results show that it is foremost through conscious material selection and optimal structural design that the environmental footprint can be decreased by the structural engineer. Barriers were found to be lack of knowledge, unclear responsibilities, unclear requirements of sustainability in the projects and conflicts between social, financial and environmental sustainability. To improve sustainability endeavours within the company the barriers detected during the study must be dealt with. The results of the study may help direct efforts for implementing sustainability in construction consultancy firms.

Utvecklingen av BIM har senaste åren tagit fart och många länder, inklusive Sverige har bland annat påbörjat en process mot gemensam struktur inom byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer (Nilsson, 2013). Denna utveckling innebär nya möjligheter för aktörerna i byggprocessen men också problematik då denna intensiva IT-utveckling möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med föreliggande examensarbete är att utforma en moderniserad arbetsmetod för konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. En förståelse för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt vilka möjligheter och svårigheter som denna aktör upplever. Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM som varit de senaste åren tillämpas fortfarande traditionella processer, då förståelse för en mer omfattande inledande arbetsinsats ännu inte riktigt finns. Ökade krav ställs också på konstruktörens byggtekniska kompetens då det är svårare att “fuska” i objektbaserade modeller. Den kvalitativa studien påvisade ett konservativt synsätt där utvecklingen av konstruktörens roll med hjälp av exempelvis färdiga komponenter från olika leverantörer i Tekla Structures sågs snarare som problematisk än fördelaktig. Det framkom även att vikten bör ligga på samordning i projekten, där mer än krocktester borde tas i beaktning och att granskning borde ske i ett tidigare skede samt utföras mer kontinuerligt. I den praktiska tillämpningen av Tekla Structures upptäcktes också flera möjligheter till granskning och samordning av ett projekt. Det behov av standardiserad BIM som konkretiserades i teoriavsnittet bekräftades också av respondenterna i form av önskan om en gemensam struktur i modellerna. Examensarbetet resulterade i en arbetsmodell för hur konstruktören bör arbeta vid BIM-projektering och vilka förutsättningar som efterfrågas för att möjliggöra detta arbetssätt. En viktig del i detta är att definiera ett väl strukturerat och tydligt arbetssätt som uppnås genom klara mål. Centralt för varje BIM-projekt är att utse en BIM-samordnare var uppgift är att följa upp arbetet mot de satta målen och säkerställer en enhetlig projektering bland projektörerna. BIM erfordrar en helhetsförståelse vid projektering för att tillgodose de nya krav som ställs. / The development of BIM has in recent years gained momentum and many countries, including Sweden, have begun a process towards common structure in the sector of construction by standardizing information and processes (Nilsson, 2013). This development provides new opportunities for participants in the process of construction but also problems when the intensive IT- development meets a seemingly conservative industry (Statskontoret, 2009:6). The aim of this thesis is to design a modernized working process for the structural engineer that integrates BIM tools in the design process. An understanding of how the constructional engineer's work looks today is determined, and the possibilities and difficulties that the designer is experiencing. The findings in this study were that, despite the intensive development of BIM in recent years traditional processes are still applied, since an understanding of a higher initial effort does not yet exist. Increased demands are also put on the structural engineer's technical competence in structural engineering since it´s harder to "cheat" in the object-based models. The qualitative study demonstrated a conservative approach where the development of the structural engineer's role by means such as finished components from different vendors in Tekla Structures was seen as more problematic than beneficial. It also emerged that the most effort should be in the coordination of the project, in which more than clash detector tests should be taken into consideration and that the review should take place at an earlier stage and performed more consistently. In the practical use of Tekla Structures several opportunities to review and coordinate a project was found. The need for standardized BIM as concretized in the theory section was also confirmed by the respondents in terms of the desire for a common structure in the models. The work resulted in a working model for how the structural engineer should work with BIM and the conditions requested to allow this approach. An important part of this is to define a well-structured and clear way of working that is achieved through clear goals. Central to each BIM project is to appoint a BIM Coordinator whose task is following up the work towards the defined goals and ensuring united design among the workers. BIM requires a comprehensive understanding of the design to meet the new requirements.

No description available.

Syfte - I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka en femtedel av de totala växthusgasutsläppen. Detta är ett problem och det är bråttom med åtgärder och lösningar om Sverige ska kunna nå sina klimatmål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillverkning av byggmaterial är en av de mest bidragande orsakerna för branschens utsläpp. Det finns fler än ett sätt att tackla denna utmaning på, men genom att titta på en byggnads mest klimatpåverkande delar, är den största möjligheten att minska en byggnads klimatpåverkan genom att se över valet av stommaterial. Trots detta byggs fortfarande cirka 80 procent av alla flerbostadshus med betongstomme kontra 14 procent med trä. Det är bevisat att en ökning av användandet av trä skulle kunna sänka koldioxidutsläppen avsevärt. I denna studie undersöks byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka valet av stommaterial genom att identifiera i vilket skede beslut tas, vilka de beslutsgrundande faktorerna är och vilka möjligheter och utmaningar som byggnadskonstruktörer upplever påverkar deras inflytande. Metod - Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ inriktning där intervjuer och dokumentstudie valdes som datainsamlingstekniker. Intervjuerna genomfördes med beställare, projektledare och byggnadskonstruktörer som varit eller är delaktiga i projekt där korslimmat och/eller limträ ingår som konstruktionselement. Dokumentstudien genomfördes på förfrågningsunderlag som syftade till att komplettera studiens mål. Resultat och analys – Kunskapen om trä som stommaterial anses relativt låg. Flera respondenter har mest kunskap inom betong och stål. Vetskapen om hållbart byggande är stor, men det är svårare att realisera det i praktiken. Beslut om stommaterial tas oftast i förstudien eller programskedet. Beställaren har störst inflytande i valet av stommaterial och den ekonomiska faktorn är vanligtvis avgörande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är goda men begränsade och varierar beroende på entreprenadform, projekt och beror även på i vilket skede som konstruktören involveras. För att ge konstruktören ett större inflytande i valet av stommaterial visar resultatet att det krävs högre miljökrav, men även fler politiska initiativ. Diskussion – Resultatet går i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det är träets klimatfördelar som har störst positiv påverkan på användningen av trä men resultatet visar att kostnad är den mest avgörande faktorn. Teorier visar att utmaningar med fukt, brand, akustik och kunskapsbrist bromsar användningen av trä, vilket denna studie samstämmer med. Resultatet går i linje med teorier som belyser att ingenjörer har relativt lågt inflytande i byggvärdekedjan. Beställare och entreprenörer har störst inflytande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är därför begränsade och varierar beroende på entreprenadform och projekt. Teorierna stärker att det krävs högre miljökrav för att gynna användningen av trä. / Purpose – In Sweden, the construction and real estate sector accounts for around one fifth of the total greenhouse gas emissions. This is a problem and requires urgent action and solutions if Sweden is to meet its climate targets of zero net greenhouse gas emissions by 2045. The production of building materials is one of the main contributors to the industry’s emission. There is more than one way to approach this challenge, but by looking at the most climate-impacting parts of a building, it shows that the biggest opportunity to reduce a building’s climate impact is to review the choice of frame material. Despite this, around 80 percent of apartment buildings are still built with a concrete frame and only 14 percent with wood, which has been proven to significantly reduce carbon emissions. This study aims to examine the structural engineer’s ability to influence the choice of frame material by identifying the stage at which decisions are made, what the decision-making factors are, and what opportunities and challenges structural engineers experience that affect their influence. Method – The study is a case-study with qualitative focus where interviews and document study were chosen as data collection techniques. The interviews were conducted with client, project managers and structural engineers who have been or are involved in projects where cross laminated timber and/or glulam are included as structural elements. The document study was carried out on tender documents and aimed to complement the objectives of the study. Results and analysis – Knowledge of wood as a structural material is considered relatively low. Several respondents have most knowledge of concrete and steel. The awareness of sustainable building is high but is considered difficult to put to practice. Results show that decisions on frame materials are usually made in the pre-study or program phase. The client has the greatest influence and role in the choice of frame material and results show that the cost is decisive. The structural engineer’s opportunities to influence are good but limited and vary depending on the type of contract, project and the stage at which the engineer is involved. To give the structural engineer more influence in the choice of frame materials, the results show that more sustainability requirements and political initiatives are needed. Discussion – The results are in line with previous research and the theoretical framework of the study. The climate benefits of wood have the greatest positive impact on the use of wood, while the results show that cost is the biggest obstacle. Theories show that challenges with moisture, fire, acoustics and lack of knowledge slow down the use of wood, which this study agrees with. Results are in line with theories that highlight that engineers have relatively low influence in the construction value chain. Clients and contractors have the greatest influence. The structural engineer’s opportunities to influence are therefore limited and vary depending on the type of contract and project. According to respondents, more sustainability requirements and political initiatives are needed to increase the use of wood and the structural engineers influence in the choice of materials – which is supported by the theory.