Zugl.: Witten, Herdecke, Univ., Diss., 2007

<p>Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: </p><p>1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? </p><p>För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1.Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.

Antalet geografiskt spridda organisationer växer i takt med den ökande globaliseringen ochdet ligger därmed i tiden att studera fenomenet distansledarskap. Syftet med vår studie är attundersöka hur medarbetare i en organisation inom begravningsbranschen påverkas avdistansledarskap. Vi ämnar bidra till en ökad förståelse för termen strukturell distans ochgenom begreppen fysisk distans, kommunikationskanaler och mängd interaktion mellanmedarbetare och ledare förklara hur medarbetare påverkas av ett ledarskap på distans.Studien visar att medarbetares rutinmässiga arbetsuppgifter inte påverkas av en fysisktfrånvarande ledare men att behovet av en närvarande ledare varierar beroende påmedarbetares personliga arbetslivserfarenhet inom branschen. Studiens resultat visar även attkommunikation och tillgänglighet hos ledaren är nyckelfaktorer i utformningen av ettvälfungerande distansledarskap.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik. Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test. Resultatet för skillnaden mellan män och kvinnors ledarstilspreferens indikerade på att kvinnor prefererar en människokännande ledarstil högre än män. Resultatet för vilken ledarstil respektive kön skattade högst indikerade på att både män och kvinnor föredrog en människokännande ledarstil framför en strukturell ledarstil. Slutsatsen blev att det fanns en skillnad inom den människokännande ledarstilen, att den prefereras högre av kvinnor än män. Inom den strukturella ledarstilen fann vi ingen signifikant skillnad mellan kön, vilket indikerar att män och kvinnor skattar denna ledarstil relativt lika.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning.

Efterfrågan på tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersätts av digitala alternativ så som läsplattor och internet. Detta påverkar svenska skogsbolag som tillhandahåller råvaror för produktionen. Svensk skogsindustri är en mycket viktig näring för Sverige och studien ämnar därför undersöka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfrågan och i med det den nedgång den står inför. Studien bygger på en analysmodell i tre steg om organisationers nedgångar och utifrån denna har tre ledningspersoner inom branschen intervjuats. Resultatet visar på att nedgången är unik då produkten är obsolet. Det är inget misslyckande från skogsindustrin då det varit näst intill oundvikligt. De har inte visat på varken passivitet eller innovation för att lösa nedgången utan hanterar den genom omfördelning av resurser och en långsam nedskalning av tryckpappersdivisionerna.

På dagens marknad måste företagen kunna möta både de yttre och inre kraven som ställs på marknaden för att maximera sin avkastning. Ett företag som i allra högsta grad står inför förändrade yttre krav är Posten. Hur kan Posten kombinera yttre krav och omständigheter från kunder, marknadsförhållanden och ägarnas vinstintresse med de inre kraven, det vill säga en tillfredställd personal? Hur kan man skapa en bra företagskultur som gynnar både ägarna och de anställda? En teori som hävdar att det går att möta de yttre kraven samtidigt som de inre kraven uppfylls benämns: empowerment. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett empowermentperspektiv analysera hur några lokala chefer på Posten jobbar med sin personalpolitik rent praktiskt. Empowermentbegreppet operationaliserades till att gälla tre nycklar angående ”information”, ”gränser/riktlinjer” och ”självgående lag”. Utifrån dessa områden intervjuades produktionschefer på fem lokala brevbärarkontor om Postens personalpolitik. Forskningsstrategin som användes har en kvalitativ inriktning. Undersökningsdesignen bestod av en fallstudie. Forskningsansatsen är deduktiv i förhållandet mellan teori och empiri. Syftet är dock inte att bekräfta eller falsifiera en hypotes utan istället söka en ökad förståelse för hur empowerment som begrepp tar sig uttryck i Postens personalpolitik.   Slutsatserna för dessa fem postkontor visade bland annat att Posten har påbörjat detta förändringsarbete för att anpassas till de yttre kraven, men har en del kvar att jobba med i de inre kraven. Framtidens brevbärare behöver utvecklas framförallt i sitt arbetssätt. Det nya processtänket förutsätter att man behärskar flera moment. Posten har möjligtvis en viss strukturell empowerment, då deras nya arbetssätt är tänkt att ge medarbetarna större ansvar och mer handlingsutrymme så de kan agera mer självgående. Det finns dock brister i det psykologiska empowerment. Alla nycklar är ett måste för att uppnå empowerment. Nyckel 3 är inte uppfylld på grund av att brevbärarna inte förstått sin roll (nyckel 2) tillfullo. De kan dock komma att förstå sin roll om denna tydliggörs med riktig och nyttig information (nyckel 1).

Thesis (master's)--Universität, Kassel, 1998.