<p>Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.</p>

Enligt Skolverkets publikationer finns det svårigheter i att definiera en lagom barngruppstorlek. Syftet med denna studie är att belysa förskollärarens beskrivningar av en lagom barngruppstorlek. I undersökningen intervjuades fem förskollärare i två olika skånska kommuner. Enligt Skolverket  råder det inte några belägg för någon gruppstorlek som skulle kunna anses vara den optimala i alla sammanhang. Den samlade forskningen visar på att det är en komplex fråga där många olika faktorer samspelar, antalet barn, gruppens sammansättning, lokaler och pedagogens kompetens är några av dessa. Enligt den filosofiska teoribildningen inom det postmoderna perspektivet finns det inga absoluta sanningar som kan beskriva den komplexa världen. Att säga att det bara finns en verklighet är enligt postmodernismen att skapa en norm utifrån objektiv kunskap. Resultatet i denna studie visade på att antalet har en betydelse likväl som barnens ålder och lokalerna för vad som anses vara en lagom barngruppstorlek. Det fanns en svårighet att peka på någon faktor som mer betydande än någon annan. Betydelsen av en lagom stor barngrupp innebar att alla barnen tillgodosågs och uppmärksammades.

No description available.

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra. Den tid som ledde fram till att vissa individer på Nordirland börjar använda terrorism som verktyg analyseras sedan ingående enligt de olika faktorer som sätts upp av respektive teori. Dess faktorer utgörs av bland annat urbanisering, typ av politiskt system och social ojämlikhet. Slutsatsen från denna analys blir att teorierna kan hjälpa oss att förstå fallet i olika grad men att djupare studier behövs för att en adekvat värdering ska vara möjlig.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade. Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.

<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket. Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.

<p>Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.</p><p>Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras.</p><p>Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.</p>