Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt. Nordea har däremot en stark koppling till budget främst genomatt staten är den enskilt största aktieägaren. Under 2001 skedde en omorganisation vilketledde till att styrprocessen gjordes mer levande. Vi ser dock fortfarande att budgeten är encentral del i Nordeas styrning, vilket gjorde att vi valde dessa två motpoler i vår studie.Studien har genomförts i enhetlighet med det tolkande paradigmet där vi valt en kvalitativundersökningsmetod som baseras på semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört enfallstudie med en abduktiv forskningsansats. Genomgående har vi försökt skapa ett djup istudien för att få en korrekt bild av fenomenen.Vi har funnit en del skillnader inom organisationerna som ligger till grund för hurmedarbetarna påverkas av styrningen. Vi ser att förväntningarna som finns på medarbetarnaskiljer sig med tanke på vilket styrsätt och fokus som organisationen har. Det finns dock ingetsätt som är att föredra då styrningen är starkt sammankopplad med hur organisationen äruppbyggd.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna.   Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken.   Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering. Det är omöjligt att leverera på alla mål samtidigt men det gäller att hela tiden hålla alla bollar i luften.