<p>Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det.</p> / <p>The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as<em> </em>deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.</p>

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det. / The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp. / Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

Syfte: Syftet med studien har vart att granska litteratur om samverkan kring personer med samsjuklighet samt beskriva vilka hinder och framgångsfaktorer som presenteras. Metod: Föreliggande studie har genomförts med hjälp av en scopingmetodik som resulterade i 15 studier som har granskats. Resultat: I de analyserade studierna framkom flera hinder som försvårade samverkan, dessa var organisatoriska aspekter, ekonomiska aspekter och skillnader i kunskaper mellan huvudmännen. Analysen visar att genom en mer integrerad vård och behandling möjliggörs flera vägar för kommunikation, förståelse och för att dela information som alla är faktorer som underlättar för samverkan. Slutsats: Artiklarna har visat sig vara enhetliga i frågan kring samverkan mellan de berörda professionerna och dess hinder samt framgångsfaktorer för samverkan. Uppsatsförfattarna har identifierat en kunskapslucka där ytterligare forskning kring det berörda ämnet behövs samt där fokus på framtida forskning rekommenderas syfta till hur implementeringen av en god samverkan kan ske. / Aim: The aim of the study was to review literature on collaboration around people with comorbidity and to describe the obstacles and success factors that are presented.Method: The study was conducted with a scoping methodology where 15 studies were reviewed.Results: In the analysed studies, several obstacles emerged that complicate collaboration, these were organisational, financial and differences in knowledge between the professionals. The analysis shows that through more integrated care and treatment, several ways are made possible for communication, understanding and for sharing information that facilitates collaboration.Conclusion: The articles have proven to be uniform in the issue of collaboration between the professions concerned, its obstacles as well as success factors for collaboration. The essay authors have identified a knowledge gap where further research on the relevant subject is needed and where a focus on future research is recommended for the implementation of good collaboration to take place.