ABSTRAKT Bakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman: 1) Att vara i en svår situation med patienter som utgör ett hot mot sitt liv, 2) Att sträva efter att göra det bästa i mötet med patienten, 3) Att få eller att inte få stöd efter mötet. Slutsats: Sjuksköterskor i ambulans eftersträvar att ge patientfokuserad omvårdnad trots att det många gånger kan vara en svår situation. Erfarenhet ansågs vara lika betydelsefullt som utbildning om suicidnära patienter. Resultatet i studien kan öka arbetsgivarens förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och väcka frågor kring hur sjuksköterskornas behov av stöd kan hanteras.

Bakgrund: Antalet fastställda suicid i Sverige år 2019 var 1269. Omvårdnaden av suicidala patienter ställer höga krav på sjuksköterskor när det kommer till kompetens, engagemang och empatisk förmåga. Grundutbildade sjuksköterskor kan komma att möta patienter med eller suicidtankar i olika instanser, även utanför psykiatrin. Den omvårdnad som sjuksköterskan ger dessa patienter består till stor del av professionella samtal och kräver att sjuksköterskan besitter förmåga att identifiera och hantera de känslor som kan uppstå hos denne i vården av den suicidala patienten. Syfte: Studien ämnar kartlägga vilka känslor som uppkommer hos sjuksköterskor då de vårdar suicidbenägna patienter. Metod: Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för litteratursökningar. Latent innehållsanalys användes som analysverktyg. Resultat: Sex kategorier av närliggande känslor identifierades: Osäkerhet, otrygghet och känslan av att vara oförberedd, Ansvar och skuld, Ilska, frustration och aversion, Maktlöshet, hopplöshet, meningslöshet och hjälplöshet, Ångest, oro och rädsla, Medkänsla, intimitet och trygghet. Konklusion: Studien visar att sjuksköterskorna upplevde vården av suicidbenägna patienter som emotionellt påfrestande, vilket väckte många olika känslor. Känslospektrat innehöll inte enbart påfrestande känslor, utan också känslor som var gynnsamma för omvårdnadsarbetet. I flera fall efterfrågades möjlighet till reflektion och ventilering, något som kan understryka vikten av att införa verktyg som omvårdnadshandledning på fler arbetsplatser. / Background: The official number of suicides committed in Sweden were 1269 in 2019. Caring for suicidal patients put high demands on the nurses’ competence, dedication and empathic ability. Nurses who are not specialized in the field of psychiatry can still come across and care for these patients in other, more generalized wards. The care provided by the nurse consists to a great extent of professional conversations which demands the ability to identify, and deal with, the feelings which can arise in the care for the suicidal patient. Aim: The aim of the review is to map which emotions nurses’ feel when caring for suicidal patients.Method: The databases CINAHL and PsycInfo were used in the search for articles. Latent content analysis was used as a tool for the analysis. Findings: Six categories were identified: Insecurity, feeling unsafe, and feeling unprepared, Responsibility and guilt, Anger, frustration and aversion, Powerlessness, hopelessness, meaninglessness and helplessness, Anxiety, worry and fear, Empathy, intimacy and security. Conclusion: The study shows that the nurses experienced the care of suicidal patients as emotionally challenging, which awoke various feelings. The spectra of feelings did however not only contain strenuous emotions, but also feelings which were benefiting to the care. The nurses expressed a need to reflect and ventilate in multiple studies, which may underline the importance of implementing tools like clinical nursing supervision in more workplaces.