<p>Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ≤ 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ≤ 10µm).</p><p>Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ≤ 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug. Ett andra syfte var också att ta reda på om operations-personal exponeras olika mycket beroende på var i rummet de befinner sig, samt undersöka om partikelnivåerna skiljer sig på olika operationssalar. Partikelmätningar utfördes under 14 ortopediska operationer där diatermi med rökutsug använts.</p><p>Medelvärdena av UFP visar på relativt låga partikelkoncentrationer på höftprotes- och ryggoperationer, med mycket korta stunder av höga värden upp till ett maxvärde på 88 396pt/ml vid operationsområdet. Även partiklar i storleken 1-10µm låg inom låga nivåer och under gränsvärdena vid jämförelse med organisk damm. Resultaten i studien indikerar att personal som står vid operationssåret exponeras av högre partikelkoncentrationer av ultra-fina partiklar och partiklar 1-10µm än övrig personal, även vid användande av mobilt rökutsug. Vid jämförelse av partikelnivåer av ultra-fina partiklar på två olika operationssalar framkom det att på den sal med lägst antal luftväxlingar i operationsrummet, var partikelkoncentrationen signifikant högre.</p>

Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ≤ 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ≤ 10µm). Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ≤ 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug. Ett andra syfte var också att ta reda på om operations-personal exponeras olika mycket beroende på var i rummet de befinner sig, samt undersöka om partikelnivåerna skiljer sig på olika operationssalar. Partikelmätningar utfördes under 14 ortopediska operationer där diatermi med rökutsug använts. Medelvärdena av UFP visar på relativt låga partikelkoncentrationer på höftprotes- och ryggoperationer, med mycket korta stunder av höga värden upp till ett maxvärde på 88 396pt/ml vid operationsområdet. Även partiklar i storleken 1-10µm låg inom låga nivåer och under gränsvärdena vid jämförelse med organisk damm. Resultaten i studien indikerar att personal som står vid operationssåret exponeras av högre partikelkoncentrationer av ultra-fina partiklar och partiklar 1-10µm än övrig personal, även vid användande av mobilt rökutsug. Vid jämförelse av partikelnivåer av ultra-fina partiklar på två olika operationssalar framkom det att på den sal med lägst antal luftväxlingar i operationsrummet, var partikelkoncentrationen signifikant högre.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska.   Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär. 114 personer intervjuades, 83 operationssköterskor och 31 operatörer.   Resultat: Resultatet visade att rökevakueringssystem användes vid de flesta operationer, dock ej vid samtliga. Användningsgraden skilde sig mellan operationsavdelningar. Operationssköterskor ansåg i större utsträckning än operatörer att diatermirök kunde vara skadlig samt var mindre nöjda med åtgärderna för rökevakuering. Samtliga avdelningar saknade riktlinjer, vilket strider mot SOSFS 2011:9.   Slutsats och klinisk betydelse: För att förekomma att rökevakueringssystem och annan skyddsutrustning ej används konsekvent bör riktlinjer och rutiner framtagas. Även utbildning bör ges, till operationspersonal, eftersom okunskap kan vara en bidragande faktor till att rökevakueringssystemen ej används konsekvent. Detta kan bidra till en ökad användning vilket i sin tur leder till en förbättrad operationsmiljö för såväl personalen som för patienten. / Background: In most surgical procedures electro cautery is used. Electro cautery is used both for surgical dissection and hemostasis, and adequate hemostasis is critical for a safe operation. When using the electro cautery, a noxious smoke is developed, surgical smoke. Although evidence shows that surgical smoke contains harmful substances that can cause physical symptoms, the usage of smoke evacuation system varies.   Aim: The aims with the present study were to investigate the extent to which smoke evacuation system, for surgical plum, was used.  We further aimed to study if there were any possible differences between the surgical departments and between the two occupational categories; theatre nurses and surgeons.   Method: Operation theatre nurses and surgeons from nine surgical departments at four hospitals in the Stockholm region were studied in a descriptive cross-sectional study, with quantitative approach, and an interview supported questionnaire.   Results: The results showed that smoke evacuation system was used at most but not all surgical procedures. The use of the smoke evacuation system differed between surgical departments. A larger proportion of the theatre nurses than of the surgeons believed surgical smoke to be harmful and were less satisfied with measures to eliminate them. No surgical department had guidelines for handling surgical smoke which is in violation of SOSFS 2011:9.   Conclusion and clinical implications: To prevent that smoke evacuation systems and other protective equipment is not used consistently, policies and procedures should be derived. Education should be provided to surgical personnel, this because ignorance could be a contributing factor to the inconsistent use of smoke evacuation systems. This may contribute to an increase in usage of the device which in turn leads to an improved environment in the theater room for both the personnel as well as for the patient.

No description available.