<p>Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ≤ 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ≤ 10µm).</p><p>Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ≤ 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug. Ett andra syfte var också att ta reda på om operations-personal exponeras olika mycket beroende på var i rummet de befinner sig, samt undersöka om partikelnivåerna skiljer sig på olika operationssalar. Partikelmätningar utfördes under 14 ortopediska operationer där diatermi med rökutsug använts.</p><p>Medelvärdena av UFP visar på relativt låga partikelkoncentrationer på höftprotes- och ryggoperationer, med mycket korta stunder av höga värden upp till ett maxvärde på 88 396pt/ml vid operationsområdet. Även partiklar i storleken 1-10µm låg inom låga nivåer och under gränsvärdena vid jämförelse med organisk damm. Resultaten i studien indikerar att personal som står vid operationssåret exponeras av högre partikelkoncentrationer av ultra-fina partiklar och partiklar 1-10µm än övrig personal, även vid användande av mobilt rökutsug. Vid jämförelse av partikelnivåer av ultra-fina partiklar på två olika operationssalar framkom det att på den sal med lägst antal luftväxlingar i operationsrummet, var partikelkoncentrationen signifikant högre.</p>

Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ≤ 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ≤ 10µm). Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ≤ 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug. Ett andra syfte var också att ta reda på om operations-personal exponeras olika mycket beroende på var i rummet de befinner sig, samt undersöka om partikelnivåerna skiljer sig på olika operationssalar. Partikelmätningar utfördes under 14 ortopediska operationer där diatermi med rökutsug använts. Medelvärdena av UFP visar på relativt låga partikelkoncentrationer på höftprotes- och ryggoperationer, med mycket korta stunder av höga värden upp till ett maxvärde på 88 396pt/ml vid operationsområdet. Även partiklar i storleken 1-10µm låg inom låga nivåer och under gränsvärdena vid jämförelse med organisk damm. Resultaten i studien indikerar att personal som står vid operationssåret exponeras av högre partikelkoncentrationer av ultra-fina partiklar och partiklar 1-10µm än övrig personal, även vid användande av mobilt rökutsug. Vid jämförelse av partikelnivåer av ultra-fina partiklar på två olika operationssalar framkom det att på den sal med lägst antal luftväxlingar i operationsrummet, var partikelkoncentrationen signifikant högre.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska.   Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär. 114 personer intervjuades, 83 operationssköterskor och 31 operatörer.   Resultat: Resultatet visade att rökevakueringssystem användes vid de flesta operationer, dock ej vid samtliga. Användningsgraden skilde sig mellan operationsavdelningar. Operationssköterskor ansåg i större utsträckning än operatörer att diatermirök kunde vara skadlig samt var mindre nöjda med åtgärderna för rökevakuering. Samtliga avdelningar saknade riktlinjer, vilket strider mot SOSFS 2011:9.   Slutsats och klinisk betydelse: För att förekomma att rökevakueringssystem och annan skyddsutrustning ej används konsekvent bör riktlinjer och rutiner framtagas. Även utbildning bör ges, till operationspersonal, eftersom okunskap kan vara en bidragande faktor till att rökevakueringssystemen ej används konsekvent. Detta kan bidra till en ökad användning vilket i sin tur leder till en förbättrad operationsmiljö för såväl personalen som för patienten. / Background: In most surgical procedures electro cautery is used. Electro cautery is used both for surgical dissection and hemostasis, and adequate hemostasis is critical for a safe operation. When using the electro cautery, a noxious smoke is developed, surgical smoke. Although evidence shows that surgical smoke contains harmful substances that can cause physical symptoms, the usage of smoke evacuation system varies.   Aim: The aims with the present study were to investigate the extent to which smoke evacuation system, for surgical plum, was used.  We further aimed to study if there were any possible differences between the surgical departments and between the two occupational categories; theatre nurses and surgeons.   Method: Operation theatre nurses and surgeons from nine surgical departments at four hospitals in the Stockholm region were studied in a descriptive cross-sectional study, with quantitative approach, and an interview supported questionnaire.   Results: The results showed that smoke evacuation system was used at most but not all surgical procedures. The use of the smoke evacuation system differed between surgical departments. A larger proportion of the theatre nurses than of the surgeons believed surgical smoke to be harmful and were less satisfied with measures to eliminate them. No surgical department had guidelines for handling surgical smoke which is in violation of SOSFS 2011:9.   Conclusion and clinical implications: To prevent that smoke evacuation systems and other protective equipment is not used consistently, policies and procedures should be derived. Education should be provided to surgical personnel, this because ignorance could be a contributing factor to the inconsistent use of smoke evacuation systems. This may contribute to an increase in usage of the device which in turn leads to an improved environment in the theater room for both the personnel as well as for the patient.

No description available.

Bakgrund: Kirurgisk rök förekommer dagligen i operationsmiljön och utgör hälsorisker för alla i rummet. Skyddsaspekter innefattar specialbyggda ventilationssystem, rökevakueringssystem, personlig skyddsutrustning, riktlinjer, utbildning och rutiner. Operationssjuksköterskors medvetenhet samt attityder kring risker samt skyddsaspekter är bristande. Studier med svenska operationssjuksköterskors perspektiv är begränsade. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors medvetenhet och attityder kring hälsorisker samt riskhantering i samband med arbete som involverar kirurgisk rök. Metod: Studien genomfördes som en explorativ kvalitativ studie med en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 12 deltagare från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Resultat: Hos operationssjuksköterskorna fanns det en medvetenhet om hälsorisker samt riskhantering men med uttryckta kunskapsluckor. Detta speglades av attityder såsom förnekelse, likgiltighet, oro och ambivalens hos operationssjuksköterskorna. Kunskapsluckor innefattade bland annat saknad kännedom om skriftliga rutiner, risker för patienten, munskyddens ineffektivitet och sambandet mellan lukt och kirurgisk rök. Det uttrycktes då behov om ett större ansvarstagande och initiativ från nyckelpersoner hos operationssjuksköterskorna, andra professioner i operationssalen, arbetsgivare, produktleverantörer samt utbildningssamordnare på universiteten. Slutsats: En symbiosliknande relation mellan operationssjuksköterskornas medvetenhet, attityd och kunskap identifierades. Operationssjuksköterskornas medvetenhet och uttryckta kunskaper inom ämnet var beroende av deras attityd i vissa avseenden och vice versa. Det fanns en tydlig lucka i deras kunskaper och brist i motivation samtidigt som det fanns en vilja och intresse om att kunskaperna ska säkerställas och utvecklas genom kollektivt arbete. Studien visar att rutiner bär mycket vikt för hur väl riskhanteringar följs. Mer forskning och samarbete mellan olika parter behövs för säkerställandet av hälsa för alla i operationsrummet. / Background: Surgical smoke occurs daily in the operating theatre and poses health risks for everyone involved. Safety aspects include ventilation systems, smoke evacuation systems, personal protective equipment, guidelines, and education. Studies with the perspective of Swedish operating theatre nurses’ awareness and attitudes regarding risks and protection aspects are limited. Aim: To examine operating theatre nurses' awareness and attitudes towards health risks and risk management related to work involving surgical smoke. Method: The study was conducted as an exploratory qualitative study with an inductive approach. This was done through four semi-structured focus group interviews with a total of 12 participants from four different hospitals in southern Sweden. Results: There was an awareness of health risks and risk management, but with expressed gaps in knowledge. This was reflected by attitudes such as denial, indifference, concern, and ambivalence. Knowledge gaps included written routines, risks for the patient, the ineffectiveness of surgical masks and the connection between odor and surgical smoke. There was a need for responsibility from key personnel in the surgical nursing profession, other professions in the operating theatre, employers, product suppliers and coordinators at the universities. Conclusion: A relationship between surgical nurses' awareness, attitude and knowledge was identified. The surgical nurses' awareness and expressed knowledge was dependent on their attitudes in certain aspects and vice versa. The study shows that routines carry a lot of weight for how well risk management is followed. Further studies and collaboration between different parties is needed to ensure the health of everyone in the operating theatre.