Historiskt sett har olika undervisningsformer använts parallellt för olika samhällsgrupper i ämnet svenska. Syftet med denna uppsats är att analysera yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker i svenska 1 på gymnasiet för att se hur ämnet svenska framställs i dessa utifrån olika svenskämnesperspektiv och undervisningstraditioner. Läroböckerna analyseras genom innehållsanalys. För att öka systematiken och objektiviteten i analysarbetet används ett så kallat observationsschema vilket innehåller ett antal frågor som ställs till samtliga läromedel. Resultatet visar att de flesta läroböckerna förmedlar ett ”erfarenhetsämne” och en ”normerande” tradition med inslag av ett ”färdighetsämne” och en ”faktabaserad” tradition. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande läroböcker. Detta går emot tidigare forskning som menar att yrkesförberedande gymnasielinjer representerar ett ”färdighetsämne” medan högskoleförberedande gymnasielinjer utövar ett ”bildningsämne”.