<p>The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm’s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant.</p><p> </p><p>This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant’s profession has been influenced by the Code. Interviews with concerned accountants have been made, and thereafter conclusions about changes in the profession before and after the implementation of the Code, have been enabled.</p><p> </p><p>Some conclusions from this study are that the majority of approached accountants are positive to the Swedish Code of Corporate Governance, even though they mean that their profession has not changed that much. The Code has enabled a growing interest and focus for questions about internal control and management. This change is according to the respondents a good thing. Furthermore, most of the respondents in this study say that higher demands are required about knowledge and skills in this area through the implementation of the Code. Communication between the accountant and client has increased because of the Code, and therefore a lot of guidance is taking place. For some smaller companies the implementation of the Code is expensive and resource demanding, which seems to be a disadvantage for the Code, according to the approached accountants.</p>

<p>Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn.</p><p>Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005.</p><p>Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk.</p><p>Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.</p>

<p>På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.</p><p>Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.</p><p>Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.</p><p>Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov.</p><p>Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande</p><p>styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete</p><p>genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget.</p><p>Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.</p>

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen. Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen. Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades. Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov. Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget. Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram. Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity. Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag. Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv. En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité. För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng. Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier. Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm’s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant.   This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant’s profession has been influenced by the Code. Interviews with concerned accountants have been made, and thereafter conclusions about changes in the profession before and after the implementation of the Code, have been enabled.   Some conclusions from this study are that the majority of approached accountants are positive to the Swedish Code of Corporate Governance, even though they mean that their profession has not changed that much. The Code has enabled a growing interest and focus for questions about internal control and management. This change is according to the respondents a good thing. Furthermore, most of the respondents in this study say that higher demands are required about knowledge and skills in this area through the implementation of the Code. Communication between the accountant and client has increased because of the Code, and therefore a lot of guidance is taking place. For some smaller companies the implementation of the Code is expensive and resource demanding, which seems to be a disadvantage for the Code, according to the approached accountants.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

No description available.