One fundamental principle in Swedish contract law is that passive acceptance does not constitute a binding acceptance of an offer. Still, business owners use the consumers unknowing of this, and form offers saying passivity will lead to a binding agreement. Business owners are thus trying to “negatively bind” the consumer to agreements. There are rules prohibiting this kind of actions in the Swedish marketing law (MFL). In order to find out what constitutes this forbidden kind of agreement-entering according to the Swedish Market Court, an analysis of seven cases settled between 2002-2009 and concerning consumers in these situations, is made. The analysis is made in a comparative manner, identifying the differences and similarities in order to distinguish, if any, common principles that are used by the Market Court to settle these cases. This is of importance since new ways of entering agreements are constantly developed and increasing, especially on the Internet. Consequently, this means that the ways of negatively binding consumers to agreements are increasing as well. It is found that there are some common principles in these cases. Initially, the cases are differently evaluated depending on the existence of earlier agreements between parties. If there is an earlier agreement, the way of negatively binding the consumer to an agreement could be acceptable. Where parties did not have an earlier agreement, the cases were without exceptions regarding orders made online. It was established that using a three-step-model for orders online, would always secure the consumers awareness of actively entering the agreement, thus eliminating the chances of negatively binding the consumer.  It is also discussed whether principles of market law established in judgments by the Market Court, are of interest to cases of civil law, and it is determined that they could be.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag. Sedan dess har ingen arbetsgivare fällts. En provocerad uppsägning innebär att arbetstagarens åtgärd har föranletts av arbetsgivaren och att denne då har handlat på ett sätt som inte överensstämmer med god sed på arbetsmarknaden eller som annars måste anses otillbörligt, till exempel genom trakasseriåtgärder mot arbetstagaren. I belgisk rätt utgör lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete grunden för lagstiftningen om säkerhet och hälsa i arbetet och kompletteras av förordningar. Efter utvärdering av 2002 års lag tillkom ny lagstiftning år 2007 genom den kungliga förordningen av den 17 maj 2007 om förebyggande av psykosocial stress. Om mobbningen är kvar efter genomförandet av åtgärder, alternativt om arbetsgivaren underlåter att vidta lämpliga åtgärder emot mobbning, griper förebyggande rådgivaren och inspektionen om välfärd in med arbetstagarens samtycke. I lag av den 4 augusti 1996 om välfärd för arbetstagare under utförande av sitt arbete ges ett skydd för arbetstagaren mot uppsägning samt en omotiverad ensidig förändring utav arbetsvillkoren för den som känner sig utsatt för mobbning. För att effektivisera den svenska lagregleringen som redan finns samt öka fastställda sanktionsavgifter föreslås i SOU:n 2011:57 en bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner, att avkriminalisera vissa överträdelser och istället införa sanktionsavgifter eller andra liknande avgifter.