Denna studie har gjorts i två delar. I den första delen har vi jämfört två läroböcker gentemot de svenska nationella proven i årskurs 3. Denna del av studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av de två läroböckerna och två nationella prov. Vi har enbart inriktat studien på läsförståelse och analyserat läroböckerna och de nationella provens innehåll med fokus på texttyper, frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition. I den andra delen av studien publicerades ett frågeformulär via en grupp inriktad för lärare i årskurs F–3 på sociala medier i syfte att göra en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av lärarnas arbetssätt med läroböckerna samt deras upplever av läroböckerna. Lärarnas arbetssätt kunde då kopplas gentemot de teoretiska utgångspunkterna. Vi ämnade med studien bidra till att få ett ökat kritiskt granskande hos lärarna i valet av läsförståelseläroböcker. Vi har inte undersökt huruvida texterna i läroböckerna är på lämplig nivå eller hur läroböckerna anpassades till andraspråks elever. I studien valde vi att inte analysera den fonetiska avkodningen. Dock ville vi visa att den påverkar läsförståelsen och att en fonetisk kontroll kan vara ett värdefullt verktyg för att identifiera de barn som tidigt behöver få hjälp att förbättra sina fonetiska svårigheter till att främja senare läsning (Double et al., 2019, s. 1231). Resultatet i den förta delstudien visade att läroböckernas uppbyggnad av texttyper var olika och att samstämmigheten med de nationella proven var varierande. De två nationella proven vi analyserade visade sig vara likvärdiga mellan åren. Slutligen visar studien att båda läroböckerna hade en högre nivå på frågetyper, inferenser, ord och begrepp samt metakognition gentemot de nationella proven. Resultatet i den andra delstudien påvisade en skillnad i arbetssättet mellan de två läroböckerna.