Uppsatsen fokuserar på medborgardialogen som hållits i Uppsala kommun under planeringsprocessen för de sydöstra stadsdelarna där det planeras byggas en stor mängd bostäder, en ny tågstation och en ny spårväg. Under medborgardialogen har det uppstått stort motstånd från en andel av lokalbefolkningen vilket är något som resulterat i skapandet av Föreningen Sydöstra Uppsala. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes om medborgardialogen har haft den demokratiserande effekt som önskas utifrån vad tillgänglig forskningen säger om medborgardialoger. Uppsala kommuns syn på projektet jämförs med den syn Föreningen Sydöstra Uppsala har, delvis utifrån planerna i sig och delvis utifrån hur väl de anser att medborgardialogen har fungerat. Det undersöktes även genom canvassing om lokalbefolkningen delar samma syn på medborgardialogen och byggplanerna som Föreningen Sydöstra Uppsala har. Undersökningen finner att medborgardialogen kan påstås ha ökat lokalbefolkningens deltagande i planeringsprocessen, däremot har metoden som kommunen använt inte stort stöd inom forskningen när det kommer till att utöka mängden lokal demokrati i samhället. Det finns även ett stort lokalt motstånd mot byggplanerna, något som representeras av föreningen Sydöstra Uppsala.

Planeringen av de sydöstra stadsdelarna har de senare åren blivit en alltmer viktig politisk fråga till följd av ett avtal som slöts mellan staten, Region Uppsala och Uppsala kommun 2017. Enligt lag måste kommunen hålla i samråd när nya bostadsområden planeras, där medborgarna har möjlighet att delta och yttra sina synpunkter. Syftet med denna studie var att undersöka vad kommunen har för mål med den deltagande planeringsprocessen och hur den har upplevts i praktiken. Utöver det syftar även studien till att diskutera huruvida deltagandeplanering är meningsfull. För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ studie, där intervjuer med Uppsala kommun och Föreningen Sydöstra Uppsala genomfördes. Dokument från kommunen och föreningen analyserades för att ge bakgrund och information till deltagandeprocessen. Studien visade att kommunens mål med deltagandeprocessen var att beakta medborgarnas synpunkter och svara på frågor utifrån fakta som finns. Samråd och medborgardialoger var sätt för kommunen att få medborgarna mer delaktiga. Föreningen känner sig däremot exkluderad och negligerad. De menar att kommunen förbiser medborgarnas intressen och att processen med samråd och medborgardialoger har varit meningslös.