There has been an ongoing and noticed conflict in Sweden, between 2006-2019, regarding the opposite interests in an area called ”Ojnareskogen” (The forest of Ojnare), located in the north of Gotland, a Swedish island in the Baltic Sea. The site has high nature values and borders a protected conservation area, but there is also an interest in the site to be mined for limestone. Through an anthropological perspective, I have analysed the conflict using a trans-disciplinary theory within anthropology, called political ecology, particularly the perspective called political ontology. The conflict is discussed through the several actors that are involved, in addition to governmental institutions and the mining company, ENGO’s and grassroots movements have engaged. I will also pay attention to the conflict against the background of the increasing environmental awareness in today's society expressed in the term Anthropocene. In this context and regarding the ontological turn emphasis on non-human agents, I bring forward a previously invisible actor - the forest itself. / Mellan åren 2006–2019 pågick en uppmärksammad miljökonflikt på Gotland som gällde tillstånd för brytning av kalksten i området Ojnareskogen, ett område med höga naturvärden och angränsande naturskyddsområden. Förutom gruvbolaget och statliga aktörer engagerade sig icke-statliga miljöorganisationer och gräsrotsrörelser. I uppsatsen analyseras aktörerna och deras ställningstaganden med utgångspunkt i det antropologiska forskningsfältet politisk ekologi, särskilt det perspektiv som kommit att kallas politisk ontologi. Jag kommer även att sätta konflikten i relation till den ökade medvetenheten i samhället om naturens sårbarhet som aktualiserats genom antropocen. I den kontexten och med den ontologiska vändningens betoning av att även icke mänsklig agens bör höras, vill jag föra fram en tidigare osynlig aktör – skogen själv.