Extensive digitization is currently underway in the railway sector, which has resulted in several benefits and improvements, but also challenges. The increased use of digital technologies increases the risks of vulnerabilities and susceptibility to cyberattacks. The effects of a cyber attack can have significant consequences on operations such as financial losses and damaged reputations, or in the worst-case scenario, devastating consequences where the lives of passengers are endangered. With the ongoing digitalization of the railways and the growing concern for cybersecurity, stakeholders in the sector have identified the need to systematically understand the risks of digitization related to cybersecurity and safety. Therefore, this study aims to identify and communicate these risks using system dynamics modeling. This study evaluated how actors in the railway sector reason about risks in the railway, how safety and cybersecurity are related, and new risks associated with digitalization and cybersecurity that have not been mentioned in the literature before. A qualitative study was conducted to answer the research question. Ten actors from different parts of the railway value chain were interviewed, and secondary data was collected from articles and reports within the area of cybersecurity and the railways. The results revealed a connection between cybersecurity and safety which could be seen through the chain of consequences that can arise from a cyberattack and in the event of loss of data availability and integrity. Based on this, core elements of the system and the relationships between them could be identified, from which the causal loop diagram (CLD) was constructed. New risks that were identified were the safety culture that permeates the railway industry, unclear areas of responsibility that are a result of deregulation in the Swedish railway sector, and competitiveness. Insights from the system dynamic model identified a reinforcing loop telling a causal story that shows that low cybersecurity priorities could lead to decreased safety on the railway. This further demonstrates the usefulness of identifying and communicating risks using system dynamics modeling. / En omfattande digitalisering pågår just nu inom järnvägssektorn vilket dels har resulterat i en mängd fördelar och förbättringar, men också utmaningar. Den ökade användningen av digitala teknologier ökar risker för sårbarheter samt mottagligheten av cyberattacker. Effekterna av en cyberattack kan ha betydande konsekvenser på verksamheten så som ekonomiska förluster och skadat rykte, eller också i värsta fall förödande konsekvenser där passagerarnas liv sätts i fara. I och med den pågående digitaliseringen av järnvägen och den ökade oron för cybersäkerhet har intressenter inom sektorn identifierat behovet av att på ett systematisk sätt förstå riskerna med digitalisering relaterade till cybersäkerhet och säkerhet (safety). Denna studie syftar därför till att identifiera och kommunicera dessa risker genom att använda systemdynamisk modellering. Studien utvärderade hur aktörer i järnvägens värdekedja resonerade kring risker i järnvägen, hur säkerhet och cybersäkerhet var relaterat, samt vad det finns för nya risker relaterade till digitaliseringen och cybersäkerhet som inte nämnts i litteraturen tidigare. En kvalitativ studie genomfördes för att svara på frågeställningen. Tio aktörer från olika delar av järnvägssektorns värdekedja intervjuades, och sekundärdata samlades in från artiklar och rapporter inom cybersäkerhet och järnvägen. Resultaten visade att det finns en koppling mellan cybersäkerhet och säkerhet (safety) som syns i den kedja av konsekvenser som kan uppstå från en cyberattack vid förlust av datas tillgänglighet och integritet. Utifrån detta kunde nyckelelement i systemet samt relationerna mellan dessa identifieras, och baserat på detta konstruerades vidare ett causal loop diagram (CLD). Nya risker som identifierades var säkerhetskulturen som genomsyrar järnvägsbranschen, oklara ansvarsområden som är ett resultat av den svenska järnvägens avreglering, samt konkurrenskraft. Insikter från den systemdynamiska modellen identifierade en förstärkande loop som berättar en orsakshistoria som visar att låg prioritering av cybersäkerhet kan leda till minskad säkerhet på järnvägen. Vidare demonstrerar detta nyttan av att identifiera och kommunicera risker med hjälp av systemdynamsik modellering.

Mental illnesses are the leading cause of disability in the world today, affecting nearly a billion people including 14% of the world’s adolescents. Mental illnesses include both psychiatric conditions and inconveniences and is a broad term to describe multiple different conditions in varying severity. Mental healthcare has become one of the most central focuses for the Swedish healthcare system and the need to further explore the mental healthcare system and the effectiveness of it is highly important. System dynamics and simulation modeling is a great tool in understanding the system and its behavior. Therefore, the aim of this thesis is development of a working system dynamic simulation model, that will show how the public healthcare system provides mental healthcare for depression and anxiety in Stockholm to adults. The system should be represented with relevant parameters of the real world to accurately simulate the mental healthcare infrastructure.   A literature review was conducted to gain an understanding of the structure of the system, its challenges and behavior. The literature review also included gathering of data for the model. Due to privacy concerns of the patients and regulations some of the data was not obtainable throughout the process. The unobtainable data was estimated through information from the provided literature review.    The system dynamic model was used to run various possible future scenarios. The scenarios were used to test different real-world situations and analyze the system output and behavior. The system was validated with historical data to estimate the accuracy of the model, and if the model output were in agreement with the real-world data. The system dynamic model was created in an iterative process including adding and removing parameters, stocks and flows throughout the process.   However, to further validate the simulation model and increase the accuracy, further research needs to be performed. These include interviews with experts for further validation and data gathering of parameters that is not available in the public domain but will not violate privacy or ethics of patients. The result was a system dynamic model of the mental healthcare system and structure in Stockholm. The system dynamic model showed that it keeps up with the increasing demand for mental healthcare and that primary care was the department that was the most effective in treating its patient when having additional resources. / Psykisk ohälsa är den ledande orsaken för funktionsnedsättning just nu i världen, som påverkar nära en miljard människor inkluderat 14% av världens unga människor. Psykisk hälsa är en bred term som inkluderar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Ordet kan användas för flera olika diagnoser och kan visas i olika allvarlighetsgradsgrader. Sjukvård för psykisk ohälsa har blivit ett av Sveriges sjukvårdssystem största fokus och behovet av att ytterligare utforska och effektivisera är essentiellt. Systemdynamiska modeller och simuleringsmodeller är ett utmärkt verktyg för att förstå ett system och dess beteende. Därför har detta examensarbete inriktat sig på att utveckla en fungerande systemdynamisk simuleringsmodell som visar hur den allmänna sjukvården tillhandahåller psykiatrisk vård för depression och ångest till vuxna i Stockholm. System ska vara representerat med relevanta parametrar från den verkliga värden och simulera sjukvårdssystemet för psykiatrisk vård och dess infrastruktur.    En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse för strukturen för systemet och det innehavande utmaningar och beteende som finns. Litteraturöversikten innehöll också samlande av data för modellen. Vissa delar av den sökta data gick inte att hitta eller samla in på grund av föreskrifter eller integritetsproblem. När data inte gick att hitta gjordes istället uppskattningar genom informationen från den tidigare söka litteraturen.    Det olika scenarios skulle föreställa olika verkligen situationer som skulle kunna uppkomma, dessa analyserades sedan och systemets resultat och beteende noterades. Modellen blev också validerad genom historiska data och genom att se att modellens resultat var i linje med den verkliga världens data. Systemdynamiska modellen blev genom iterationer förbättrad och efter valideringen konstruerades scenarion.   Dock, för att kunna lita på resultatet behövs ytterligare forskning göras. För att ytterligare validera systemet behövs intervjuer från experter inkluderas samt att ytterligare data behöver implementeras speciellt för den data som inte gick att erhålla genom offentliga handlingar och databaser. Den sista versionen av modellen var skapade genom iterationer av att addera och ta bort parametrar, flöden och lager. Resultatet var en systemdynamisk modell av den psykiatriska vården och strukturen i Stockholm. Modellen visade att även med ökad efterfrågan klarade systemet detta och att primärvården var den mest effektiva vårdgivaren för att ge vård till patienterna när extra resurser tillsattes.