<p>There exists many applications with so-called costly problems, which means that the objective function you want to maximize or minimize cannot be described using standard functions and expressions. Instead one considers these objective functions as ``black box'' where the parameter values are sent in and a function value is returned. This implies in particular that no derivative information is available.The reason for describing these problems as expensive is that it may take a long time to calculate a single function value. The black box could, for example, solve a large system of differential equations or carrying out a heavy simulation, which can take anywhere from several minutes to several hours!These very special conditions therefore requires customized algorithms. Common optimization algorithms are based on calculating function values every now and then, which usually can be done instantly. But with an expensive problem, it may take several hours to compute a single function value. Our main objective is therefore to create algorithms that exploit all available information to the limit before a new function value is calculated. Or in other words, we want to find the optimal solution using as few function evaluations as possible.A good example of real life applications comes from the automotive industry, where on the development of new engines utilize advanced models that are governed by a dozen key parameters. The goal is to optimize the model by changing the parameters in such a way that the engine becomes as energy efficient as possible, but still meets all sorts of demands on strength and external constraints.</p>

There exists many applications with so-called costly problems, which means that the objective function you want to maximize or minimize cannot be described using standard functions and expressions. Instead one considers these objective functions as ``black box'' where the parameter values are sent in and a function value is returned. This implies in particular that no derivative information is available.The reason for describing these problems as expensive is that it may take a long time to calculate a single function value. The black box could, for example, solve a large system of differential equations or carrying out a heavy simulation, which can take anywhere from several minutes to several hours!These very special conditions therefore requires customized algorithms. Common optimization algorithms are based on calculating function values every now and then, which usually can be done instantly. But with an expensive problem, it may take several hours to compute a single function value. Our main objective is therefore to create algorithms that exploit all available information to the limit before a new function value is calculated. Or in other words, we want to find the optimal solution using as few function evaluations as possible.A good example of real life applications comes from the automotive industry, where on the development of new engines utilize advanced models that are governed by a dozen key parameters. The goal is to optimize the model by changing the parameters in such a way that the engine becomes as energy efficient as possible, but still meets all sorts of demands on strength and external constraints.

Syfte Övergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn.   Metod En ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt.   Resultat Resultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen. Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext. Andra aspekter som saknades i interventionerna var stabiliserande central attraktor (SCA), självstabiliserande och destabiliserande processer. I interventionerna beaktades således inte vad som var systemets stabiliserande kärna, det vill säga vad som upprätthåller systemet i balans och inte vilka processer som stabiliserar och destabiliserar systemet.   Studiens betydelse Sammantaget implicerar den här undersökningen att systemteoretiska interventioner för barn i behov av särskilt stöd behöver utvecklas teoretiskt såväl som praktiskt. Framtida forskning bör på ett teoretiskt plan använda sig av systemteori och dess termer för att kunna följa alla faser i en interventionsprocess. På ett praktiskt plan bör man försöka genomföra systemteoretiska interventioner för olika barn i behov av särskilt stöd i vilka man kontinuerligt uppmärksammar attraktorer för att på så sätt kunna hjälpa så många barn och ungdomar som möjligt i de system de vistas i.

This thesis is concerned with problems related to shortest pathrouting (SPR) in Internet protocol (IP) networks. In IP routing, alldata traffic is routed in accordance with an SPR protocol, e.g. OSPF.That is, the routing paths are shortest paths w.r.t. some artificialmetric. This implies that the majority of the Internet traffic isdirected by SPR. Since the Internet is steadily growing, efficientutilization of its resources is of major importance. In theoperational planning phase the objective is to utilize the availableresources as efficiently as possible without changing the actualdesign. That is, only by re-configuration of the routing. This isreferred to as traffic engineering (TE). In this thesis, TE in IPnetworks and related problems are approached by integer linearprogramming. Most TE problems are closely related to multicommodity routingproblems and they are regularly solved by integer programmingtechniques. However, TE in IP networks has not been studied as much,and is in fact a lot harder than ordinary TE problems without IProuting since the complicating shortest path aspect has to be takeninto account. In a TE problem in an IP network the routing isperformed in accordance with an SPR protocol that depends on a metric,the so called set of administrative weights. The major differencebetween ordinary TE problems and TE in IP networks is that all routingpaths must be simultaneously realizable as shortest paths w.r.t. thismetric. This restriction implies that the set of feasible routingpatterns is significantly reduced and that the only means available toadjust and control the routing is indirectly, via the administrativeweights. A constraint generation method for solving TE problems in IP networksis outlined in this thesis. Given an "original" TE problem, the ideais to iteratively generate and augment valid inequalities that handlethe SPR aspect of IP networks. These valid inequalities are derived byanalyzing the inverse SPR problem. The inverse SPR problem is todecide if a set of tentative routing patterns is simultaneouslyrealizable as shortest paths w.r.t. some metric. When this is not thecase, an SPR conflict exists which must be prohibited by a validinequality that is then augmented to the original TE problem. Toderive strong valid inequalities that prohibit SPR conflicts, athorough analysis of the inverse SPR problem is first performed. Inthe end, this allows us to draw conclusions for the design problem,which was the initial primary concern.

No description available.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.

Spectral moment interpolation find application in a wide array of use cases: robust control, system identification, model reduction to name the most notable ones. This thesis aims to expand the theory of such methods in three different directions. The first main contribution concerns the practical applicability. From this point of view various solving algorithm and their properties are considered. This study lead to identify a globally convergent method with excellent numerical properties. The second main contribution is the introduction of an extended interpolation problem that allows to model ARMA spectra without any explicit information of zero’s positions. To this end it was necessary for practical reasons to consider an approximated interpolation insted. Finally, the third main contribution is the application to some problems such as graphical model identification and ARMA spectral approximation. / QC 20110906

Bakgrund Stroke är den tredje största folksjukdomen i Europa och medför att det finns en stor grupp anhörigvårdare till en strokedrabbad närstående. Tidigare forskning visar att stödet till anhörigvårdare är bristfällig. Genom att uppmärksamma anhörigvårdares upplevelser kan en ökad förståelse nås av det behov av stöd som finns samt utveckla sjuksköterskans familjefokuserade omvårdnad. SyfteSyftet var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av stroke. Metod Sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed medförde efter gallring och kvalitetsgranskning att 10 vetenskapliga artiklar återstod för vidare analys. En integrativ översikt har använts för att analysera resultatet från vald forskning. Resultat Fyra teman skapades; Förändrad livssituation, Emotionell instabilitet, Att återfå fungerande vardag och En oviss Framtid. Tankar om det som har gått förlorat varvades med tankar om hur framtiden skulle te sig. Livssituationen hade förändrats och ett kontrollbehov upplevdes. Socialt stöd, familj samt egentid var faktorer som gav kraft att förmå vardagen. Slutsats Familjen hade god inblick i hur vardagen en gång varit och sågs som en stor tillgång för anhörigvårdaren. Genom familjens stöd och trygghet kunde vardagen i en ny påtvingad roll hanteras. Att arbeta familjefokuserat har visat sig vara av värde både för anhörigvårdare, patient, familj och sjuksköterska.

Ensamkommande flyktingbarn är en extremt utsatt grupp i samhället, och de senaste åren har fler och fler av denna grupp anlänt till Sverige för att söka asyl. Den här studien undersöker hur personalen på två Hem för vård och boende (HVB) arbetar för att ge ensamkommande flyktingbarn en trygg bas i Sverige. Studien syftar till att få svar på dels hur HVB-hemmen arbetar för att främja en bra integration, dels att undersöka HVB-hemmens roll i det stora integrationsarbetet och dels att se ifall det finns några eventuella brister inom verksamheterna. För att svara på de frågorna omfattar studien åtta intervjuer med personal på två olika HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och ämnar se hur HVB-hemmen hjälper de ensamkommande flyktingbarnen att få en ökad känsla av sammanhang (KASAM). I resultatet framkommer den stora vikten av att barnen har en trygg bas att utgå ifrån, på deras fortsatta resa i Sverige, samt den stora vikten av utbildning och den stora osäkerheten som uppstår utifrån asylprocessen.

Bakgrund: Långa väntetider och vistelsetider på akutmottagningarna i Sverige är ett välkänt och ökande problem som speglar patientflödet och belastningen på akutmottagningen och påverkar både sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har som en del i sin kompetens att se till att rätt patient får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar patientflödet på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ enkätstudie där resultaten analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientflödet på akutmottagningen framkom: Tillgång – brist på läkare, provsvar, röntgen och vårdplatser, där tillgång underlättade patientflödet och brist hindrade patientflödet; kompetens – inkompetens som speglar hur vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation och beslutsförmåga påverkade patientflödet; och aktivitet – väntan som visade hur patienterna väntade på aktiviteter som skulle utföras av någon annan medan sjuksköterskorna väntade samtidigt som de var upptagna med annat och blev avbrutna i dessa aktiviteter. Slutsats: För att förbättra patientflödena på akutmottagningen krävs ett perspektiv som inkluderar alla delar av vården som är involverade i den akuta patientens flöde, även delar utanför akutmottagningen. Ett förbättrat patientflödet skulle även förbättra patientsäkerheten.