Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte funktionshindret i sig som är det huvudsakliga. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten. Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av pedagogerna.

Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av. Niklas Luhmann (1927 – 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system. Genom att pröva Luhmanns systemteori på fallet Miljödiplom har vi försökt att ge en alternativ förklaring till de studerade företagens agerande vid deras miljöarbete. Med hjälp av Luhmanns teori kan vi förklara varför och hur små- och medelstora företag arbetar med Miljödiplom, utifrån de studerade företagen, då hans teori syftar till att förklara hur sociala system fungerar. Detta ger oss en frihet att agera därefter. Ett alltmer komplext samhälle har gett upphov till alltmer komplexa företag som måste utveckla sin kunskap för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Miljödiplom är ett verktyg för små- och medelstora företag att hantera den ökande komplexiteten utan att åsidosätta sin verksamhets mål.

The harsh competition in the airline industry continuously forces airline carriers to streamline their production and cut back on costs. Manpower constitutes the largest expense in Scandinavian Airline System, closely followed by fuel costs. Thus effective crew planning is vital to face the competition from international actors and low cost carriers. Creating efficient schedules for airline crew is a very complex combinatorial task and the process is heavily dependent on optimization. A large set of constraints comprised of union- and governmental rules as well as company policies and quality factors must be taken into consideration when the schedules are created. This master thesis examines how the distribution of rank in the SAS international pilot corps affects the total cost associated with flight deck crew. Long haul flights at SAS intercontinental are manned with a captain, a first officer and a relief pilot. Pilots may man lower ranking positions on any given flight in order to make efficient use of the pilot corps and to minimize the need of full time equivalents. This work discusses the development and evaluation of a simulation environment developed in order to create and analyze fictitious crew populations with different distributions of rank. Furthermore the solution methods to the scheduling problem implemented at SAS and the optimization theory associated with them are discussed. The project has resulted in an evaluation of the developed simulation environment and a discussion about the difficulties of analyzing crew populations with the systems currently in use at SAS.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal. Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande.   För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen. I det samtal där det talades om situationsbundet handlande, åtog sig specialpedagogen rollen som sammanfattande, den som förtydligade och den som fördelade ordet mellan deltagarna i samtalet. Få fördjupande och utmanande frågor ställdes, varför samtalsdeltagarna tilläts tala i bekräftande termer om varandras handlanden i undervisning och någon egentlig förutsättning för lärande inte kunde identifieras. I det samtal där det talades om planerat handlande, åtog sig specialläraren rollen som den som ställer utmanande och fördjupande frågor, vilket resulterade i fördjupade reflektioner kring upplevda undervisningsproblem och kring alternativa pedagogiska handlingar. Således kunde förutsättningar för lärande i detta samtal identifieras. En kritisk punkt i samtalen är när deltagarnas förståelse av begrepp går isär vilket blir ett hinder för lärande. Följden av den fördjupade reflektionen ledde till att arbetslaget där man talade om planerat handlande också reflekterade runt frågor av specialpedagogisk karaktär.   Min slutsats är att med kunskap om de påverkande faktorer som upptäcks i min studie finns det möjlighet att använda lärande samtal som redskap för att utveckla specialpedagogiska arbetssätt som leder till ökad inkludering och måluppfyllelse i en skola för alla. Studien kan användas av skolledare, specialpedagoger och speciallärare vid skolutveckling och lärande samtal.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen. Ytterligare en slutsats var att socialarbetarna ansåg att dokumenten inte alltid följdes väl av de aktörer som arbetade närmast barnen. / The purpose of this study was to seek information about social workers understanding of unaccompanied children´s integration in to the Swedish society and the approaches different participants, amongst them social workers, had when they conducted this work. The data was gathered by qualitative interviews. We analyzed the interview results by proceeding from systems theory and empowerment. The results of the study showed language, education and meaningful leisure were important parts of the unaccompanied children's integration into the society. According to the interviewed social workers, they did not work in practice with the children's integration; this was the responsibility of the staff at the accommodations/foster home and the trustees. Important conclusions drawn from this study were that the society showed a weak interest in the unaccompanied children and that the social workers considered the documents in use were not always suitable for the unaccompanied children. Another conclusion was that the socialworkers considered the documents not always being followed by those who worked close to the children.

Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken. Samhällets och arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder har varit i fokus men de har inte beaktat att vissa av de funktionshindrade även varit föräldrar. Genom delar av Goffmans teori om stigma och Luhmanns systemteori har intervjumaterialet nalyserats. Analysen visade att det sätt som vi kommunicerar om föräldrar med unktionshinder påverkar hur stigmatiserad föräldern ska bli samt att det är vi alla tillsammans – privatpersoner, politiker och tjänstemän med eller utan funktionshinder– som sinsemellan skapar denna kommunikation inom de olika sociala system vi ingår i och därmed vilka värderingar och attityder som blir rådande i samhället.

Syftet med detta examensarbete var att på uppdrag av Skellefteå Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan värderas. Vidare skulle även en applikation skapas för att kunna beräkna dessa vattenvärden.   Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivåer, i en lång-, säsong- och korttidsplaneringsdel, där detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen är en följd av att både noggrannhet och långsiktighet önskas, tanken är därmed att låta den högre nivån ge den lägre en långsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivåerna diskuterades, där en priskoppling genom vattenvärden argumenterades för att vara den bästa.   Därefter studerades metoder för vattenvärdeberäkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet beräknar vattenvärden vid en enmagasinmodell utifrån tillrinnings- och prisprognoser, där prognoserna tillåts att delas upp i ett valfritt antal scenarion.   Testkörningar av programmet visar att vattenvärdena går ned inför en prognostiserad vårflod, för att på så vis skapa plats åt det inkommande vattnet. Det visas även att vattenvärdenas ISO-kurvor, som markerar var i tid och magasinsnivå ett visst vattenvärde gäller, blir flackare vid större magasin och djupare vid mindre inför den kommande vårfloden. Men även att ISO-kurvorna påverkas av produktionskapaciteten.   Vidare visar testkörningarna att vattenvärdena är starkt kopplade till både tillrinningarnas- och prisprognosernas form och nivå, eftersom att spill vill undvikas samtidigt som produktionen önskas styras till perioder av höga priser.   Innan vattenvärdena från programmet används i praktiken bör ytterligare testkörningar göras för att jämföra ekonomiskt utfall i förhållande till nuvarande arbetssätt. Därför är detta också ett förslag på vidare arbete, tillsammans med en eventuell utvidgning av programmet till en flermagasinsmodell. / The purpose of this master's thesis was to study hydropower production scheduling on behalf of Skellefteå Kraft AB and to determine how water in a reservoir could be priced. Furthermore an application for calculating these water values was to be made.   Hydropower production scheduling was found most often divided into three levels, into a long-, medium- and short-term scheduling part, where the degree of detail increases with decreasing time horizon. The reason for this breakdown into levels are that a high detail in the model descriptions is desired, while still maintaining a good long-term planning. The idea is thus to let the higher level give the lower one an insight for future events it would otherwise lack. Possible couplings between the levels was discussed, where a coupling through price and water values was argued to be the best.   Subsequently methods for water value calculations and mathematical conditions for optimal production was studied, in which an own program in Matlab could be written. The program calculates water values at a single reservoir model by the help of forecasts of future inflow and price, where the forecasts are allowed to be divided into any number of scenarios.   Test runs of the program shows that water levels are reduced before the spring flood, thus to make room for the incoming water. It is also shown that the ISO-curves for the water values, which indicates where in time and reservoir level a certain water value is located, becomes flatter at larger reservoirs and steeper at smaller reservoirs before the incoming spring flood. But also that the ISO-curves are affected by the production capacity.   The test runs further shows that the water values are strongly linked to both the shape and level of the inflow and price forecasts, since it is desired to avoid spill while directing the production to periods of high prices.   Additional runs to compare the economic outcomes relative to current practice should be made before using the water values of the program in practice. Therefore this is also a proposal for further work, along with a possible extension of the program into a multi-reservoir model.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag. Studiens viktigaste slutsats är att integration är en process som inbegriper många aktörer, system och subsystem, det är inte en process som ensamkommande flyktingbarn själva kan gå igenom utan samhället behöver också vara en del av processen för att det ska bli en lyckad integration. Integration är ett pussel där alla bitar bildar en fungerande helhet. / The aim of this study was to explore how a residential care home for unaccompanied refugees in Gävleborg works with the integration of these unaccompanied refugees. In focus of this study were the methods and strategies as well as the difficulties that the voices of the organization can see in there “every day-work”. The method that was used was qualitative interviews, the writers used a hermeneutic point of view and the material was analyzed with systematic theory. The result shows strategies and methods that contain of: creating a safe plays for the refugee there they can feel comfortable, give information about the new society and creating a social network. The difficulties contains of how hard it is for the refugees to find the balance between the new experiences and the ones that have from earlier parts of their life. The most important conclusion of the study was that integration is a process that concludes many different elements. The process of integration is not only a thing that the refugees should work with, it concludes the whole society. Integration is a puzzle where all different pieces create a whole working picture.