<p>Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet</p><p>och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för</p><p>dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig</p><p>är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur</p><p>skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte</p><p>funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de</p><p>kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad</p><p>Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i</p><p>jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och</p><p>observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är</p><p>att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i</p><p>skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till</p><p>samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De</p><p>tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till</p><p>exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder</p><p>anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.</p><p>Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I</p><p>våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel</p><p>i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av</p><p>pedagogerna.</p>

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte funktionshindret i sig som är det huvudsakliga. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten. Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av pedagogerna.

Dialekter och identitet är två begrepp som sällan kan skiljas åt. Dialekter och reklam däremot kan ses som en ny företeelse som tycks verka i symbios för att förmedla budskap och skapa ett personligt tilltal mot konsumenter. Syftet med studien är att med stöd av en språkattitydmetod kartlägga studenters attityder till svenska dialekter som används i reklam. Metoden som använts för att utröna attityderna är en variant av ett matched guise-test, där tolv inspelningar spelades upp för 50 stycken studenter. Studenterna skulle sedan gradera inspelningarna utifrån elva semantiska differentialskalor. Resultatet visade att det fanns tydliga mönster av att vissa dialekter var mer önskvärda än andra. Det framkom även förändringar i förhållande till tidigare forskning gällande attityder och värderingar av svenska dialekter. Slutsatserna blir att det finns vägar för företag att nischa sig utifrån tilltalet av olika dialekter och skapa förtroende med hjälp av desamma.