Framing Neverland is a content analysis that examines how the documentary Leaving Neverland is portrayed in Swedish daily press between January 25 to May 20, 2019. It is through the questions “How does the framing of Leaving Neverland being perceived in Swedish daily press?” and “Does morning and evening presses differ in the framing?” the essay was designed. Entman's framing theory forms the basis of the study's theoretical framework and is supplemented with media logic and tabloidization, which is operationalized into variables in the study of 100 articles within Swedish daily press. The Swedish morning and evening newspapers are represented by the four largest daily newspapers in Sweden today; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. A cluster selection were made in the process of choosing the articles, because of the choice of newspapers which is the largest Swedish ones today, also a total selection when all published articles within the population have become objects for the survey. Previous research consists of framing theory and tonality of different subjects than this study, since similar essays traditionally relate to political and war reporting. Inspiration has been given from previous research on analysis tools to apply to this contemporary work which is at the intersection of popular culture and news content. The newspaper framing  in general is relatively homogeneous, which explains some tabloidization among, what we call, the quality press. The commercialization of the media gives rise to this, but some differences remain. Aftonbladet is the newspaper with the most frequent reporting by Leaving Neverland and then comes Expressen. Which means that the evening press prioritize this topic as a higher news value than what the morning press does. However, it is possible to extract a result which shows that the content of the morning press is of a more critical nature towards Leaving Neverland. Together, the result is thus presented through framing theory, media logic and tabloidization, which together explain how the documentary is framed. / Framing Neverland är en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur dokumentären Leaving Neverland gestaltas i svensk press mellan 25 januari till 20 maj 2019. Det är genom frågeställningarna “Hur ser gestaltningen av Leaving Neverland ut i svensk press?”  samt  “Skiljer sig morgon- och kvällspress i gestaltningen?”  som uppsatsen utformats. Gestaltningsteori står till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras med medielogik och tabloidisering, vilket operationaliseras till variabler i studien av 100 artiklar inom svensk press. Svenska morgon- och kvällstidningar representeras genom de fyra största dagstidningarna i Sverige idag; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Det är således ett klusterurval som gjorts av de största tidningarna, men även ett totalurval då alla publicerade artiklar inom populationen har blivit objekt för undersökningen.  Tidigare forskning består av gestaltning och tonalitet av annan slags karaktär än denna studie, då liknande uppsatser traditionellt sett förhåller sig till politisk- och krigsrapportering. Inspiration har givits från tidigare forskning gällande analysverktyg för att applicera på detta nutida verk som befinner sig i skärningspunkten mellan populärkultur och nyhetsinnehåll. Resultatet i studien visar att tidningarnas sammanslagna gestaltning generellt är relativt homogen, vilket förklarar viss tabloidisering bland “kvalitetspressen”. Mediernas kommersialisering ger upphov till detta, men vissa innehållsmässiga skillnader kvarstår. Aftonbladet är den tidning som står för största delen av nyhetsrapporteringen av Leaving Neverland och därefter kommer Expressen. Detta innebär att kvällspressen anser att detta ämne har ett högre nyhetsvärde än vad morgonpressen gör. Således går det att utvinna ett resultat som påvisar att morgonpressens gestaltning är av mer kritisk karaktär gentemot Leaving Neverland. Tillsammans redovisas följaktligen resultatet genom gestaltningsteori, medielogik och tabloidisering, vilket tillsammans förklarar hur medierna gestaltning ser ut av dokumentären.

In times of crises such as pandemics, wars or natural disasters, the responsibility of the news media increases. Previous research has shown that people in crisis tend to seek information in traditional media and find it the most reliable source. Today's media landscape has faced a new paradigm shift in the form of digitalization that has had an extensive impact on society and information is now more easily available to the public. As a result, this study will examine the ongoing COVID-19 pandemic with a focus on vaccination, which has received strong media attention in Sweden. The purpose of this study is to contribute with new research by analyzing how Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter and the largest evening newspaper Aftonbladet communicated regarding the COVID-19 vaccine. The study's four research questions aim to investigate whether there are any differences or similarities in how Aftonbladet and Dagens Nyheter communicated through source power, tabloidization, and dimensions from previous research: RQ1. How does Aftonbladet and Dagens Nyheter use and mention sources in their articles RQ2. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding focus dimensions (societal or individual, episodic or thematic)? RQ3. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding style dimensions (personal or impersonal, emotional or unemotional)? RQ4. Do the articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter have tendencies of tabloidization based on the content and headline (positive or negative, match between headline and text)? To answer the four research questions, a quantitative content analysis has been used by analyzing a total of 200 newspaper articles over a six-month period. With assistance of the tool Retriever, 100 articles from each newspaper were retrieved and produced through an unbound random selection. With help of the designed code sheet and the code book the units have been analyzed in SPSS. The theoretical framework is based on the basic principles of journalism, from event to news, agenda-setting, framing, and tabloidization. The data have been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework along with the previous research, the results show that Swedish media has shown a high scale of objectivity however, tendencies of tabloid permeate in both newspapers. The most important finding of the study is the indication that Dagens Nyheter, which according to previous research tends to cover hard news, instead strive against further tabloidized news coverage. / I tider av kriser så som pandemier, krig eller naturkatastrofer ökar nyhetsmedias ansvar. Tidigare forskning har visat att människor i kris tenderar att söka efter information i traditionella medier för att hitta den mest pålitliga källan. Dessutom har dagens medielandskap stött på ett nytt paradigmskifte i form av digitalisering som har haft en vidsträckt påverkan på samhället och information är nu lättare tillgänglig för allmänheten. Som ett resultat kommer denna studie att undersöka den pågående COVID-19-pandemin med fokus på vaccination, som har fått mycket uppmärksamhet i media. Syftet med denna studie är att bidra med ny forskning genom att analysera hur Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter och den största kvällstidningen Aftonbladet kommunicerat angående COVID-19-vaccinet. Studiens fyra forskningsfrågor syftar till att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i hur Aftonbladet och Dagens Nyheter kommunicerat genom källkraft, tabloidisering och dimensioner från tidigare forskning: RQ1. Hur använder och nämner Aftonbladet och Dagens Nyheter källor i sina artiklar? RQ2. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande fokusdimensioner (samhällelig eller individuell, episodisk eller tematisk)? RQ3. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande stildimensioner (personlig eller opersonlig, känslomässig eller okänslomässig)? RQ4. Har artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter tendenser till tabloidisering baserat på innehåll och rubrik (positiv eller negativ, matchning mellan rubrik och text)? För att svara på de fyra frågorna har en kvantitativ innehållsanalys använts genom att analysera totalt 200 tidningsartiklar under en sexmånadersperiod. Med hjälp av verktyget Retriever har 100 artiklar från varje tidning valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Med hjälp av det utformade kodschemat och kodboken har enheterna analyserats i SPSS. Det teoretiska ramverket bygger på journalistikens grundläggande principer, från händelse till nyheter, agenda-setting, framing och tabloidisering. Datan har analyserats, reflekteras och diskuteras med hjälp av teoretiska ramen samt tidigare forskning. Resultaten visar att de svenska medierna har kommunicerat med en hög grad av objektivitet, men att tabloidiseringen genomsyrar båda tidningar. Studiens viktigaste resultat visar bland annat att Dagens Nyheter, som enligt tidigare forskning tenderar att rapportera hårda nyheter, istället lutar mot en mer tabloidisering i sin nyhetsrapportering.