The study examines family law secretaries’ descriptions of working with parents and children in matters of custody, residence and contact. In addition, the study intends to shed light on the activities that family law secretaries work with, as well as examine the family law secretaries’ descriptions of the interpersonal meeting between a client and a person in authority. The study is based on semi-structured interviews with seven family law secretaries in southern Sweden. The collected data has been analyzed using a thematic analysis. The study’s theoretical premises are based on Yeheskel Hasenfeld’s human service organizations, Michael Lipsky’s street-level bureaucrats, power according to Michel Foucault and the concept of empowerment. By investigating the family law secretaries’ descriptions of the purpose of the activities informational dialogue, collaborative talks and contract, it emerges that the family law’s ambition is to, as far as possible, prevent parental conflicts from leading to disputes in court. Throughout, family law secretaries highlight the importance of a children's law perspective where the best interests of the child should be taken into account based on the individual and his or her situation. Furthermore, there is a common perception among all family law secretaries regarding the dilemma they face as representatives of an organization and fellow human beings. They describe how they have both a little and a large amount of power at the same time, something that has an impact on the room for action of the family law secretaries. In the study’s discussion reasoning is carried out using previous research and the study’s theoretical premises. Among other things it is discussed how the family law secretaries need to take into account factors at both individual, group and societal level, when it comes to working with families. / Studien undersöker familjerättssekreterares beskrivningar av att arbeta med föräldrar och barn i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Dessutom avser studien att belysa de aktiviteter som familjerätten arbetar med samt undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av det mellanmänskliga mötet mellan klient och myndighetsperson. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju familjerättssekreterare i södra Sverige. De insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkter bygger på Yeheskel Hasenfelds människobehandlande organisationer, Michael Lipskys gräsrotsbyråkrater, makt enligt Michel Foucault samt begreppet empowerment. Genom att undersöka familjerättssekreterarnas beskrivningar av syftet med aktiviteterna informationssamtal, samarbetssamtal och avtal framkommer att familjerättens ambition är att så långt det är möjligt förhindra att föräldrars konflikter leder till tvister i domstol. Genomgående belyser familjerättssekreterarna vikten av ett barnrättsperspektiv där barnets bästa bör beaktas utifrån den enskilde individen och dennes situation. Vidare förekommer en gemensam uppfattning bland samtliga familjerättssekreterare kring det dilemma de står i som organisationsrepresentant samt medmänniska. De beskriver hur de har lite och mycket makt på samma gång, något som får en inverkan på familjerättssekreterarnas handlingsutrymme. I studiens diskussion förs ett resonemang med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Det diskuteras bland annat hur familjerättssekreterarna behöver ta hänsyn till faktorer på både individ-, grupp- och samhällsnivå när det kommer till arbetet med familjerna.