På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Animal Data är ett system som ska användas på djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas på en klinik. På uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvärderas utefter hur användarvänligt det var. Om det upptäcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar så gjordes användartester vid två mättillfällen där deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrån task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken på learnability i Animal Data. Utifrån användartesterna valdes de uppgifter som deltagarna fick låg task success på och designförslag för dessa utformades, dessa blev 1A, 4A, 3A och 1D. Designförslagen framtogs med hjälp av data som framkommit ur användartesterna och som påvisade vad det var för problem försöksdeltagarna hade med en specifik uppgift. Utifrån välkända teorier (Cooper et al, 2007, Goodwin, 2011 & Johnson, 2010) behandlades problemen och via dessa teorier framtogs de designförslag som presenteras i avsnittet resultat.

The purpose of this study is to evaluate and give suggestions for interaction improvements to a user interface in a Personal Video Recorder. The study will focus on user learnability, user satisfaction, usability problems from the user interaction with the product and to make a set of interaction improvements. The participants performed a set of predefined tasks involving the recorder functionality and channel lists. The study involved three trials with seven tasks in each trial.   The study showed that the time difference for Learnability – Time-on-Task between all trials were statistical significant for the user interface. The study also revealed a set of usability problems that were classified into different severity ratings. The study also showed that the participants were partly satisfied with the user interface. / Uppsatsen är egentligen på 18hp, var tvungen att fylla i 16hp då rätt alternativ inte fanns att tillgå.

This thesis aimed to evaluate the user interaction with a Personal Video Recorder software in development by Zenterio. The evaluation focus was on learnability, satisfaction, identification of usability issues and proposing redesign to solve them. A user test with eleven participants was carried out, measuring task success, completion time, lostness, post-task satisfaction and post-session satisfaction across three trials. The seven user tasks concerned mainly channel lists and recording functionality; the former is examined closer in this paper. The results showed that the channel lists were somewhat difficult to manage initially but fairly quickly learned. The satisfaction was lower in the beginning and high after three trials. The results across all tasks followed similar learnability patterns and the overall satisfaction with the interface interaction pointed at the need of improvements. Nine usability issues were discovered concerning channel lists and navigation; they were rated by severity and redesign proposals were given. The issue with the strongest impact on the success of the interaction was the difficulty to find out how to open the submenus.

Die Digitalisierung kommunaler Dienstleistungen gewinnt zunehmend an Bedeutung, insbesondere durch Smart-City-Applikationen, die den Bürgern den Zugang zu städtischen Informationen und Dienstleistungen erleichtern. Eine hohe Gebrauchstauglichkeit (Usability) dieser Apps ist entscheidend für ihre Akzeptanz und Nutzung. Diese Studie untersucht die Usability der Leipzig App, die von der Stadt Leipzig zur digitalen Bürgerinteraktion entwickelt wurde. Im Rahmen eines summativen, formalen Usability-Tests mit fünf Versuchspersonen wurde die iPhone-Version der App evaluiert. Dabei kam die Methode des Lauten Denkens zum Einsatz, ergänzt durch Audio-, Bildschirm- und Videoaufzeichnungen sowie standardisierte Beobachtungsprotokolle. Zur quantitativen Messung der Usability wurde die Task Success Rate (TSR) erhoben. Die Ergebnisse zeigen, dass die App in grundlegenden Bereichen wie Navigation, Design und Struktur positiv bewertet wurde. Dennoch wurden insgesamt 14 Usability-Probleme identifiziert, die nach Nielsens Schweregradsystem kategorisiert wurden. Besonders problematisch erwies sich die „Mängelmelder“-Funktion, die aufgrund mehrfacher Fehlfunktionen als Usability-Katastrophe eingestuft wurde. Zudem wurde festgestellt, dass die App häufig gegen das Prinzip der Erwartungskonformität (ISO 9241-110) verstößt, was zu Nutzungsbarrieren führt. Basierend auf den Erkenntnissen wurden gezielte Verbesserungsvorschläge für die Weiterentwicklung der Leipzig App formuliert. Die Ergebnisse liefern wertvolle Erkenntnisse für die Optimierung kommunaler Smart-City-Anwendungen und das Testdesign kann als Grundmodell für weitere Usability-Tests digitaler Verwaltungsplattformen dienen.:1. Einleitung 2. Theoretischer Hintergrund 2.1 Einführung in das Themenfeld Usability 2.2 Usability Engineering 2.3 Usability Testing 3. Methodik 3.1 Testgegenstand 3.2 Erhobene Daten 3.3 Versuchspersonen 3.4 Testgerät 3.5 Standardaufgaben 3.6 Testablauf 3.7 Testauswertung 4. Ergebnisse 4.1 Positiv bewertete Testergebnisse 4.2 Usability-Probleme 5. Diskussion 5.1 Inhaltliche Diskussion 5.2 Methodische Diskussion 5.3 Ausblick 5.4 Fazit Literatur Verwendete Hilfsmittel Anhang Eidesstattliche Erklärung