Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen. / This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school?  The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

Kemin uppfattas av många som ett svårt ämne att lära ut och att lära sig, eftersom ämnets abstrakta natur gör att den verkar orelaterade till vardagliga upplevelser. Som förklaring till observerbara kemiska förändringar krävs visualisering av fenomen som sker på atomnivå. Dagens skola är digitaliserad och digitala verktyg används som hjälpmedel i kemiundervisningen, vilket underlättar undervisningen. Filmer är därför populära digitalahjälpmedel i kemiundervisning bland lärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur kemins tre perspektiv (makro-, submikro- ochsymboliska perspektiv) uttrycks i pedagogiska filmer i kemiundervisningen utifrån lärarperspektivet, och studien fokuserar på filmers roll som digitala pedagogiska hjälpmedel i kemiundervisningen. En kvalitativ studie genomfördes med data från semistrukturerade intervjuer med verksamma kemilärare på högstadienivå i Sverige där de flesta lärare som deltog i studien var legitimerade lärare i kemi med långa erfarenhet från högstadiet. Resultatet av studien analyserades tematiskt. Studieresultatet visar varierande termanvändning av lärare för att förklara kemins tre perspektiv. Vardagligt språk används av flera lärare för att förklara dessa tre perspektiv i kemiämnet och få lärare använder termer om de tre perspektiven i kemin (makro-, submikro och symboliska perspektiv), medvetet i sin undervisning. Studien påpekar vidare att kemins tre perspektiv nämns i läroplanen men orden används inte, studien visar också varierande kunskaper hos kemilärare om kemins tre perspektiv. Analysresultat visade också att lärare använder filmer med huvudfokus på endast två perspektiv, makro- och submikro perspektiv, trots att alla tre perspektiv naturligtvis uttrycks i filmer. Dessutom visar analysresultat att dessa pedagogiska filmer används som multifunktionellt digitala hjälpmedel i kemiundervisning. Studien presenterade några för- och nackdelar med pedagogiska filmer samt tips till kemilärare att välja pedagogiska filmer i kemiundervisningen. / Chemistry is seen as an abstract subject to understand, and it requires visualization of phenomena that occur at the atomic level as an explanation for observable chemical changes. The purpose of this study is to investigate from teachers’ perspective the role of educational films in chemistry teaching and how the three perspectives of chemistry i.e., macro-, submicroscopic-, and symbolic perspective, expressed in educational films in chemistry teaching. A qualitative study has been carried out using the data from semi-structured interviews of in-service chemistry teachers who work in different high schools in Sweden. The result of the analysis points out that most of the teachers used day-to-day language to explain the three perspectives of chemistry. The study further points out that the three perspectives of chemistry are mentioned in the school curriculum, but the terms are not used. The analysis result of the study reveals that some teachers intentionally skip the scientific terms to avoid confusion and congestion of memory in students. Very few teachers use these terms systematically in chemistry teaching with the help of research models. Study also reveals that teachers use pedagogical films in chemistry teaching primarily with the purpose of explaining only two perspectives, macro-and submicroscopic perspective even though three perspectives expressed naturally in these films. The analysis also reveals that teachers use films as a multifunctional digital pedagogical aid in chemistry teaching as it has high pedagogical usage in different contexts in chemistry teaching. Therefore, the study result also indicates that films can be used as a multi-functional digital pedagogical aid in chemistry teaching. The study also presents advantages and disadvantages of using pedagogical films and some tips to choose films in chemistry teaching. Teachers highly recommend educational films as an effective pedagogical aid in chemistry teaching.