Jag fångades av dekorsnickeriets sinnrika konstruktioner och dess strävan att finna pragmatiska lösningar anpassade till teaterrummets särskilda krav på mångsidighet, flexibilitet och hanterbarhet. I mitt arbete redovisar och resonerar jag kring ett urval av grundläggande teknikeroch metoder. Samt vad som är kännetecknande för arbetet i ateljéverkstaden. Hur detta tillsammans skulle kunna tillämpas inom möbelkonstruktion och utformande av offentliga miljöer. Dessa egenskaper, tekniker och tillvägagångssätt skapar tillsammans med mina egna erfarenheter inom möbelsnickeri ett ramverk kring en undersökande formgivnings och tillverkningsprocess av en möbel. Jag ser detta arbete som en riktning i min utvecklingsprocess som konstruktör och möbelsnickare. Vidare ser jag ett ökat behov av flexibla och slitstarkamöbler för att möta framtida krav på ökad resurshushållning av våra gemensamma tillgångar. / I was caught up in the ingenious constructions of décor carpentry and its efforts to find pragmatic solutions adapted to the theatre room’s particular demands for versatility, flexibility and manageability. In my work, I present and discuss a selection of basic techniques and methods. And what is characteristic of the work in the studio workshop. How this could be applied together in furniture construction and the design of public environments.These characteristics, techniques and approaches, together with my own experience in furniture carpentry, create a framework for an investigative design and manufacturing process of a piece of furniture. I see this work as a direction in my development process as a designer and furniture carpenter. Furthermore, I see an increased need for flexible and durable furniture tomeet future demands for increased resource management of our common assets.