<p>Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m²stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m²<em>A</em>_temp och år samt ett U_m-värde på högst 0,7 W/m² ^oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären. </p><p>Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m² år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m² år. </p><p>Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa. </p><p>Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion. </p><p>Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m² år samt U_m = 0,491 W/m² ^oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.</p>

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m2 Atemp och år samt ett Um-värde på högst 0,7 W/m2 oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären.  Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m2 år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m2 år.  Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa.  Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion.  Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m2 år samt Um = 0,491 W/m2 oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.

Kondens i icke-uppvärmda byggnader är ett välkänt problem, men hur dessa byggnader bör hanteras är mindre känt. I Vanadislundens vattenreservoar installerades en avfuktnings anläggning med förväntan att kondensen som funnits i byggnaden i 100 år ska försvinna. Problemet som istället uppstod var saltutfällningar och saltsprängningar på insida yttervägg. Detta examensarbete är baserat på att ge en beskrivning av hur salt-sprängningar och utfällningar sker. Samt vad som händer då denna typ av byggnad avfuktas samt hur denna typ av byggnader bör hanteras.  Detta arbete gjordes dels genom att göra en litteraturstudie om fenomenet saltutfällningar och sprängningar, hur dessa uppstår och varför. Samt genom beräkningsprogrammet WUFI där olika situationer simulerades för att besvara frågeställningarna. Vid fall 1, då den relativa fuktigheten (RF) sattes till 90% gavs slutsatsen att inga problem bör uppstå med saltutfällningar eller sprängningar. Vid fall 2 då den relativa fuktigheten sattes till 70%, torrt inneklimat, gavs slutsatsen att problem kan uppstå.  Den generella slutsatsen som detta arbete resulterade var att denna typ av byggnad bör hanteras med stor omtanke och att avfukta denna typ av byggnad kan leda till stora problem. / Condensation in unheated buildings is a well-known problem, but how these buildings should be handled is less known. A dehumidification plant was installed in Vanadislunden's water reservoir with the expectation that the condensation that had existed in the building for 100 years would disappear. The problem that arose instead was salt deposits and salt explosions on the inside of the outer wall. This thesis is based on giving a description of how salt explosions and precipitations occur. And what happens when this type of building is dehumidified and how this type of building should be handled.This work was done partly by doing a literature study on the phenomenon of salt precipitation and explosions, how these occur and why. And through the calculation program WUFI where different situations were simulated to answer the questions. In case 1, when the relative humidity (RH) was set to 90%, it was concluded that no problems should arise with salt precipitation or explosions. In case 2 when the relative humidity was set to 70%, dry indoor climate, it was concluded that problems may arise.The general conclusion that this work resulted in was that this type of building should be handled with great care and that dehumidifying this type of building can lead to major problems.