<p>En stor andel av Sveriges enfamiljshus byggs i trä. Väggen i ett sådant hus är typiskt en skivbeklädd regelvägg. Målet med detta examensarbete är att studera lastkapaciteten hos träreglar i sådana väggar. Olika randvillkor gäller i de tre olika uppställningarna som studerats. Genom att variera randvillkoren undersöks vilken inverkan en syll och en skiva har för att styva av knäckning i veka riktningen. Detta görs genom tre olika uppställningar. Första uppställningen omfattar endast en regel. Regeln kommer att vara ledad i överkant och underkant. I uppställning 2 byts leden i underkant ut mot en syll, och i uppställning 3 tillkommer förutom syll även en gipsskiva som skruvas fast i regeln och i syllen i underkant.</p><p>Resultaten ska ge förståelse för hur reglar med olika randvillkor beter sig vid successivt ökande last. Även ge information som kan användas för praktiska och teoretiska modeller.           </p><p>Resultaten visade att en regel som sägs vara stagad i veka riktningen, där brott väntas i styva riktningen, inte alltid är ett korrekt antagande. Uppställningarna som testades i detta experiment knäckte i veka riktningen. Reglarna i uppställning 3 knäckte i veka riktningen vid en last som var ca 11 % högre än vad som beräknats för knäckning i styva riktningen. Utifrån dessa experiment är det en acceptabel approximation att räkna att kapaciteten är minst då knäckning sker i styva riktningen.</p>

En stor andel av Sveriges enfamiljshus byggs i trä. Väggen i ett sådant hus är typiskt en skivbeklädd regelvägg. Målet med detta examensarbete är att studera lastkapaciteten hos träreglar i sådana väggar. Olika randvillkor gäller i de tre olika uppställningarna som studerats. Genom att variera randvillkoren undersöks vilken inverkan en syll och en skiva har för att styva av knäckning i veka riktningen. Detta görs genom tre olika uppställningar. Första uppställningen omfattar endast en regel. Regeln kommer att vara ledad i överkant och underkant. I uppställning 2 byts leden i underkant ut mot en syll, och i uppställning 3 tillkommer förutom syll även en gipsskiva som skruvas fast i regeln och i syllen i underkant. Resultaten ska ge förståelse för hur reglar med olika randvillkor beter sig vid successivt ökande last. Även ge information som kan användas för praktiska och teoretiska modeller.            Resultaten visade att en regel som sägs vara stagad i veka riktningen, där brott väntas i styva riktningen, inte alltid är ett korrekt antagande. Uppställningarna som testades i detta experiment knäckte i veka riktningen. Reglarna i uppställning 3 knäckte i veka riktningen vid en last som var ca 11 % högre än vad som beräknats för knäckning i styva riktningen. Utifrån dessa experiment är det en acceptabel approximation att räkna att kapaciteten är minst då knäckning sker i styva riktningen.

Bostadsbristen ökar i samhället och många byggföretag vill hitta en lösning som gör att det går att tillverka snabbare, billigare och säkrare byggnader. Att bygga moduler med trästomme är en lösning men användning av trä kräver särskilda kunskaper när det gäller brandskydd. Att skydda trästomme med gipsskivor kan vara en metod för att öka brandsäkerheten. Syftet med studien är att undersöka om Vida Building AB kan byta ut den bärande väggkonstruktionen i deras volymelement där reglarna skyddas av två gipsskivor av typ A med tjockleken 12,5 och en plywoodskiva med tjockleken 12,5 mm, mot en skiva av märket Fermacell, en så kallad fibergipsskiva. Bärförmågan har beräknats efter 60 minuters brand i väggkonstruktionen när gips-och plywoodskivor bytts mot skivor av Fermacell. Bestämning av bärförmågan hos konstruktionen gjordes med hjälp av två beräkningsmodeller. Resultatet visar att det går att använda en Fermacell skiva på 18 mm om reglarnas dimensioner ökas från 45x95 mm till 45x120 mm eller till 45x145 mm. Alternativt kan en bärförmåga motsvarande den för nuvarande konstruktion erhållas om två skivor av Fermacell med tjockleken 12,5 mm används.