I takt med en ökad globalisering och expandering av de större städerna så har det avgått allt fler flyg till och från Sverige, vägar har byggts ut och allt fler platser som är exponerade för trafikbuller har tillkommit. Detta är ett stort problem då buller kan ha förödande effekter på människors hälsa. Som svar på detta problem har bl.a. BBR uppfört krav på fastigheter beroende på dess användningstyp. Kravet är restriktioner gällande bullernivåer vid en byggnads yttre fasad där permanenta bostäder har det högsta kravet på en låg bullernivå. Vid de allt mer ljudexponerade platserna så nekas bygglov regelbundet då de potentiella fastigheterna inte möter detta krav. Då det rör sig mer folk i Sverige, t.ex. via affärsresor, både inrikes och utrikes, så skapas en efterfrågan på temporära bostäder där människor kan vistas tillfälligt upp till 6 månader. På senare tid har allt fler projekt startats upp där man utnyttjar läget av bullerutsatta platser för att etablera verksamheter tillägnat åt temporära bostäder. Detta eftersom temporära bostäder inte ställer samma höga krav på bullernivåer som permanenta bostäder gör. Examensarbetet undersöker de problem och förutsättningar som finns vid en bullerutsatt plats för att senare gestalta ett förslag på ett temporärt boende som håller de gällande krav och bestämmelser som finns vid uppförandet av en sådan byggnad i det aktuella läget. Arbetet avgränsades till Stockholms län och de arkitektoniska samt vissa byggtekniska detaljer projekterades fram. Inga egna bullermätningar gjordes då mätnoggrannheten på de egna verktygen var låg. Utifrån de förutsättningar och kunskaper som gavs från platsanalysen och den teoretiska referensramen så projekterades ett gestaltningsförslag på ett lägenhetshotell fram på en fastighet precis intill Arlanda flygplats där bullernivåerna överskred BBR:s riktlinjer gällande bullernivåer vid permanenta boendens fasad. Resultatet blev en tung betongkonstruktion med tjocka partier isolering samt vegetation på fasad och tak. Byggnaden utnyttjade det aktuella läget för fastigheten och placerades vid kringliggande vegetation som har ett naturligt bullerreducerande skydd. Examensarbetet lämnade dock kvar frågor som förblev obesvarade. Stod byggnaden emot fastighetsägarens höga krav för ljusinsläpp och design? Hur mycket ljudreducerande agerade den omkringliggande vegetationen? Var det mer lämpligt att bygga på bredden snarare än höjden? Detta lämnar rum för vidare undersökning kring problematiken eventuella och lösningar vid nybyggnation i bullriga miljöer. / With the increased globalization and expansion of larger cities, we’ve seen an increase in flight traffic around the airports in Sweden. At the same time, cities are getting more populated which leads to more roads that are being built to strengthen the communications between the cities. A consequence of this expansion is that more areas are being affected by sound pollution. This is a huge problem as sound pollution may have devastating consequences on the health of people being exposed by it. To counteract the exposure of sound pollution, Boverket (the national Board of Housing), has created specific regulations on real estate’s regarding the accepted levels of sound exposure for buildings. The allowed level of sound exposure are stricter to buildings that are meant to be permanently inhabited as the inhabitants run greater risk of health issues the longer they are exposed by it. As there are more people traveling across Sweden on e.g. business trips, there has been an increase in demand of temporary housing where people are allowed stay for up to 6 months. Just recently, plenty of new projects are taking advantage over the set regulations by the National Board of Housing because the regulations for sound exposure are lower on temporary housing. This thesis will investigate the possibilities regarding projecting a building meant for temporary housing in a sound polluted area. The project is limited to the Stockholm county and focus mainly on the architectural point of view in projecting a building. A projected architectural proposal of an apartment hotel on a property right next to Arlanda airport was made from the information that was provided by the site analysis and the theoretical framework. The property was located in an area where the sound exposure was above the regulations of maximum sound pollution by the facade of building meant for permanent housing. The result was a heavy constructed concrete building with thick layers of insulation and vegetation on the outside walls and roofs. The building was placed in an area where it was surrounded natural vegetation to improve the reduction of sound pollution. The thesis left a few unanswered questions however: Did the projected building meet the requirements of the property owners regarding architecture and lighting? By how much does the surrounding vegetation actually reduce sound pollution? Would it be more efficient to increase the width of the building rather than the height? These questions leaves room for further studies regarding the issues and how to solve them when projecting buildings in a highly sound polluted area.

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale. / Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.