För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen införde regeringen Reinfeld 2007 en arbetsmarknadsreform vid namn jobbskatteavdraget. Reformen innebar en skattereduktion på samtliga förvärvsinkomster vilket ökade de ekonomiska incitamenten att förvärvsarbeta. Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera jobbskatteavdraget och denna uppsats syftar till att genom en metastudie analysera reformens effekt på sysselsättningen samt försöka utveckla en metod för utvärdering av reformen. Uppsatsen visar på att jobbskatteavdraget tidigare har utvärderats med sex olika metoder där den vanligaste metoden är prognostisering med hjälp av mikrosimulering. Det har även genomförts utvärderingar på utfallsdata med bland annat metoden difference-in-difference. Resultaten från de tidigare utvärderingarna tyder på att sysselsättningen som en konsekvens av jobbskatteavdraget ökat med omkring 2,9 procent vilket ligger i linje med nationalekonomisk teori samt internationella erfarenheter av liknande reformer. Den metod vi väljer att utveckla är en regressionsmodell som består av de två beroende variablerna arbetskraftsutbud och medelarbetstid och de fem förklaringsvariablerna, konjunktur, inkomst, inflation, demografi, och dummyvariabeln jobbskatteavdraget. Vi väljer att använda oss av två beroende variabler då jobbskatteavdraget enligt teorin bör påverka både den extensiva- och den intensiva marginalen.

Police brutality is a problematic feature of the American society that has caused civil unrest among the vast majority. The excessive use of force from American police forces sparked off a wave of protests during 2020 in which people called for the abolishment of unnecessary and unethical police violence against civilians. The importance of the Black Lives Matter movement has been highlighted by the authoritarian response to the protests and the inhumane treatment of ethnic minorities in the United States. But given the strong protection of the freedom of speech and the freedom of assembly in the U.S. constitution, the problem seems to be intertwined with inappropriate attitudes of officials rather than written shortcomings in the law. In this thesis, I investigate how structural racism has affected the freedom of assembly in the United States, which is done through a critical review of relevant literature and documents concerning contemporary challenges for the Black Lives Matter movement. Various reports have addressed the mishandling of Black Lives Matter protests from American police forces and their arbitrarily use of the law to disperse them, e.g., by classifying predominantly peaceful demonstrations as “unlawful assemblies”. This is the kind of dishonest behaviour that I scrutinize further in this study, which is of great importance since it affects peoples’ human rights and ultimately threatens the collective well-being of the American people.  I also investigate and critically discuss the components of a sustainable understanding of the freedom of assembly, which is done through a theoretical analysis of the views of Ronald Dworkin and Jeremy Waldron. From this analysis, I learn about substantial problems that may arise from different theoretical understandings of this right and about the importance of spreading awareness of different forms of racism. Only by acknowledging the existence of racism in our societies, we can protect vulnerable groups from derogatory behaviours and together achieve social justice.