No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Advances in microcomputer display devices and support software during the past decade have made the microcomputer an increasingly popular vehicle for technical education. This is especially apparent in the area of simulation. The pedagog can provide the student of control theory not merely with the block diagrams and differential algebra but with high resolution color graphic animations supported by mathematical models whose parameters are easily changed by some editor facility. This mode of control system design and behavior study is both faster and more enjoyable for the student, providing greater continuity, concentration, and learning efficiency. This paper describes the simulation of a PID two-tank level control system. The System is at most fourth-order and provides a good introduction to system control theory. The model is not unusual, and its nonlinear fourth-order Runge-Kutta solution is straightforward. Simulation itself takes form as (1) a graphical animation in which the user is aware of changing water levels and pipe flows and (2) a numerical multi-column output of system inputs, state variables, and outputs. Both applications are very user-friendly. A special editor is developed, under which the above applications run. This paper is not a thorough treatment of the control system; a course is required here. Instead, the focus is on the editor and the organization of its Pascal source code. Discussed are a general editor concept and object-oriented code template to which any mathematical driver and associated simulators may be adapted. The editor’s source code is designed to be programmer-friendly so that the uninitiated programmer may rapidly assimilate editor structure and continue development.

In the information era, reading becomes more important to keep up with the growing amount of knowledge. The ability to read a document varies from person to person depending on their skills and knowledge. It also depends on the readability level of the text, whether it matches the reader’s level or not. In this thesis, we propose a system that uses state-of-the-art technology in machine learning and deep learning to classify and simplify a text taking into consideration the reader’s level of reading. The system classifies any text to its equivalent readability level. If the text readability level is higher than the reader’s level, i.e. too difficult to read, the system performs text simplification to meet the desired readability level. The classification and simplification models are trained on data annotated with readability levels from in the Newsela corpus. The trained simplification model performs at sentence level, to simplify a given text to match a specific readability level. Moreover, the trained classification model is used to classify more unlabelled sentences using Wikipedia Corpus and Mechanical Turk Corpus in order to enrich the text simplification dataset. The augmented dataset is then used to improve the quality of the simplified sentences. The system generates simplified versions of a text based on the desired readability levels. This can help people with low literacy to read and understand any documents they need. It can also be beneficial to educators who assist readers with different reading levels.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第24027号 / 情博第783号 / 新制||情||133(附属図書館) / 京都大学大学院情報学研究科知能情報学専攻 / (主査)教授 河原 達也, 教授 黒橋 禎夫, 教授 西野 恒 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM

Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.