Sveriges befolkning fortsätter att öka och en majoritet av Sveriges kommuner anger att deupplever en bostadsbrist. För att bemöta behovet av fler bostäder finns därför ett behov avfortsatt exploatering av kommunal mark där kommunernas process för tilldelning av mark tillbyggherrar benämns markanvisning. Fram tills 2015 har detta dock varit oreglerat vilket ocksåhar lett till stora variationer i anvisningsprocessen mellan kommunerna och få studier hargenomförts inom området.Syftet med denna studie är att beskriva markanvisningsprocessen i olika kommuner med fokuspå transparensen i utvärderingen av anbud samt vilken logik som styr detta. Målet är attdiskutera olika tillvägagångssätt inklusive dess förutsägbarhet och transparens med avstamp itidigare studier samt teorier för den rationella beslutsprocessen. Det empiriska materialetsamlades primärt in via intervjuer med respondenter från utvalda kommuner i kombinationmed information från offentliga styrdokument.Studiens resultat bekräftar de variationer mellan kommunerna som tidigare identifierats menger en ny inblick i hur utvärderingsprocesserna genomförs i praktiken. I studien föreslås enalternativ kategorisering av anvisningsmetoder samtidigt som resultaten visar på en generellotydlighet och brist på standardiserade utvärderingsprocesser. Avsaknaden av generellariktlinjer försämrar transparensen mot aktörer på marknaden och en trend att övergå till meriterativa beslutsprocesser minskar även förutsägbarheten. För att förbättra dessa aspekterinom markanvisningsprocessen krävs ytterligare forskning som studerar de kommunalaförutsättningarna, ökad kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte tillsammans med endiskussion kring lämpliga metoder för att uppnå den största samhällsekonomiska nyttan. / The population in Sweden continues to increase and a majority of the municipalities state thatthey are experiencing a housing shortage. To meet the need for more housing, there isconsequently a need for continued exploitation of municipal land, where the municipalities'process for allocating land to builders is called land allocation. However, until 2015 this hasbeen unregulated, which has also led to large variations in the allocation process between themunicipalities and few studies have been carried out in the field.The purpose of this study is to describe the land allocation process in different municipalitieswith a focus on transparency in the tender evaluation and the logic that governs this. The aimis to discuss different approaches including its predictability and transparency with regard toprevious studies and theories for the rational decision-making process. The empirical materialwas collected primarily through interviews with respondents from selected municipalities incombination with information from public control documents.The results of the study confirm the variations between the municipalities, which werepreviously identified, but give a new insight into how the evaluation processes are implementedin practice. The study proposes an alternative categorization of allocation methods, while theresults show a general lack of clarity and standardized evaluation processes. The lack of generalguidelines reduces transparency towards market actors and a trend towards more iterativedecision-making processes also reduces predictability. In order to improve these aspects withinthe land allocation process, further research is needed which studies the municipal conditions,increased knowledge dissemination and exchange of experience together with a discussionabout suitable methods for achieving the highest socio-economic benefit.

Bakgrund och problem  Det har blivit mer vanligt att räkna på de mänskliga resurserna i organisationer, vilket har lett till att HR-avdelningen har fått en mer strategisk roll och tagit avstånd från att bara varit en administrativ stödfunktion. Människor är de som organiserar beslutsfattning och agerar utefter beslutsproblem varav det behövs kompetent personal, regler och struktur. Beslutsprocesserna genomgås ofta med en vision av vad önskat resultat ska bli vilket ofta går i enlighet med organisationens mål. Personalnyckeltal används av alla organisationer i någon mening. Vanligtvis i ett jämförande syfte från tidigare år, till andra konkurrenter eller för att se trender. De bidrar till att föra organisationen framåt mot de uppsatta målen. Det mänskliga kapitalet är svårare att räkna på än andra immateriella tillgångar, men att ändå kunna använda sig av personalnyckeltalen i beslutsprocesser bör därför kunna resultera i en mer tydlig process. Syfte och metod  Syftet med studien var att utöka den teoretiska och praktiska kunskapen om betydelsen personalnyckeltal har i organisationers beslutsprocesser. För att undersöka detta tillämpades därför en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med intervjupersoner från både privat och offentlig sektor.  Resultat och slutsats Studien resulterade i en ökad teoretisk och praktisk kunskap då personalnyckeltal har en betydelse för organisationers beslutsprocesser i de faser där de agerar som underlag. Det är ytterst viktigt att använda sig av siffror som personalnyckeltal när en organisation identifierar ett problem, samlar in information till beslut och sedan utvärderar den process som genomförts och det beslut som implementerats. / Background and problem Accounting for the human resources within organizations have become more common which have led to a more strategic role for the HR-department and a departure from its original role as a supportive administrative part of the organization. Humans are the ones who organize decision making and therefore act along the problems of the decision where competent personnel, rules and structure are needed. The decision-making processes are often undergoing with a vision of what the wanted result is which often is in conjunction with the goal of the organization. All organizations have use of key performance indicators in some capacity. It´s commonly used with a comparative purpose in contrast of previous years, comparing key performance indictors to other competitors or to spot trends. They contribute to bring the organization towards its goals. The human capital is harder to account for than other intangible assets, but to be able to use key performance indicators in decision-making processes should therefore result in a more distinct process.  Purpose and method  The purpose of this study was to expand the theoretical and practical knowledge of the significance that key performance indicators have in organizational decision-making processes. A qualitative method was therefore used where five semi structured interviews were conducted with interviewing persons from both the private and public sector. Results and conclusion  This study resulted in an increased theoretical and practical knowledge in that key performance indicators have a significant matter in organizational decision-making processes in those phases where they act as a groundwork. It is of utmost importance to use digits like key performance indicators when an organization identifies a problem, collects information to be used for the decision and later evaluates the previous process and the decision that has been implemented.