Thoraxkirurgiska ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att i sex av studierna gav epidural analgesi bättre smärtlilndring än intravenös analgesi och något bättre lundgfunktion efter thoraxkirurgi. Graden av sedering och postoperativt illamående/kräkning var endast obetydligt högre i gruppen intravenös analgesi. Denna studie har visat att epidural analgesi ger något bättre postoperativ smärtlindring och bättre lungfunktion versus intravenös analgesi. Mer forskning bör ske på mer individanpassad smärtlidnring och förbyggande av postoperativt illamående/kräkning och sedering. / Thoracic operations are known to be painful procedures. Patients report moderate-to-severe pain. The aim of the literature reveiw was to study if there is a difference in pain relief with epidural analgesi verus intravenous analgesia in patients after thoracic surgery and if epidural analgesi gives less adverse effects like sedation, effects on lung function, nausea and vomiting. The method was a systmatic literature examination reviewing pertinent research in the area. Nine randomized controled trials were finally included. The results showed that epidural analgesia provided better pain relief than intravenous analgesia and higher pulmonary function after thoracic surgery. There were no difference regarding side effects like postoperative nausea and vomiting or regarding the incidence of sedation. This study has shown that the use of epidural analgesia in six of the studies resulted in better analgesia and better pulmonary function versus intravenous analgesia. Individually pain relief and preventing postoperative nausea/vomiting and sedation need more research.

Atrial fibrillation (AF) is the most common arrhythmia seen in clinical practice. In cardiac surgery, one-third of the patients experience episodes of AF during the first postoperative days (postoperative AF), and patients with preoperative AF (concomitant AF) can be offered ablation procedures in conjunction with surgery, in order to restore ordinary sinus rhythm (SR). The aim of this work was to study the relation between postoperative AF and inflammation; the long-term consequences of postoperative AF on mortality and late arrhythmia; and atrial function after concomitant surgical ablation for AF. In 524 open-heart surgery patients, C-reactive protein (CRP) serum concentrations were measured before and on the third day after surgery. There was no correlation between levels of CRP and the development of postoperative AF. All 1,419 patients with no history of AF, undergoing primary aortocoronary bypass surgery (CABG) in the years 1997–2000 were followed up after 8.0 years. The mortality rate was 191 deaths/1,000 patients (19.1%) in patients with no AF and 140 deaths/419 patients (33.4%) in patients with postoperative AF. Postoperative AF was an age-independent risk factor for late mortality, with a hazard ratio (HR) of 1.56 (95% CI 1.23–1.98). Postoperative AF patients had a more than doubled risk of death due to cerebral ischaemia, myocardial infarction, sudden death, and heart failure compared with patients without AF. All 571 consecutive patients undergoing primary CABG during the years 1999–2000 were followed-up after 6 years. Questionnaires were obtained from 91.6% of surviving patients and an electrocardiogram (ECG) from 88.3% of all patients. In postoperative AF patients, 14.1% had AF at follow-up, compared with 2.8% of patients with no AF at surgery (p<.001). An episode of postoperative AF was found to be an independent risk factor for development of late AF, with an adjusted risk ratio (RR) of 3.11 (95% CI 1.41–6.87). Epicardial microwave ablation was performed in 20 open-heart surgery patients with concomitant AF. Transthoracic echocardiography was performed preoperatively and at 6 months postoperatively. At 12 months postoperatively 14/19 patients (74%) were in SR with no anti-arrhythmic drugs. All patients in SR had preserved left and right atrial filling waves (A-waves) and Tissue velocity echocardiography (TVE) showed preserved atrial wall velocities and atrial strain. In conclusion, postoperative AF is an independent risk factor for late mortality and later development of AF. There is no correlation between the inflammatory marker CRP and postoperative AF. Epicardial microwave ablation of concomitant AF results in SR in the majority of patients and seems to preserve atrial mechanical function.

Studien genomförs i syfte att utvärdera hur arbetsflödet i sjukvårdssystemet Carath är anpassat efter rutiner hos användarna på de thoraxkliniker som äger systemet och där det används. Tre arbetsplatsundersökningar och elva stycken intervjuer genomfördes med sjukhuspersonal på olika kliniker i Sverige med metoden kontextuell design. Resultaten från studien visar att Carath är anpassat efter patientflödet på klinikerna men i mindre grad anpassat efter användares arbetsrutiner och roller. Studien visar även på att systemet saknar inbyggd hantering för återkoppling och kontroller av registrerad data. Dessa funktioner utförs istället manuellt utanför systemet. Samtliga av de saknade funktionerna bekräftas även genom SEIPS-modellen som funktioner som är rekommenderbara inom ett sjukvårdssystem. Sammantaget visar resultatet från kontextuella intervjuer med kommentarer från personal, genererade sekvensmodeller över arbetsflöden och utvärderingar mot SEIPS-modellen att Carath skulle behöva balanseras mellan patientflöde och personalens arbetsflöde. Funktioner för återkoppling och kontroll skulle integreras i systemet. Framtida arbete innefattar en undersökning kring integration mot andra system inom sjukvården.