During 2001-2002 a prototype, IMIS (Integrated Mobile Information System) was developed at BTH (Blekinge University of Technology) to demonstrate how mobile IT-systems can be used in healthcare. The prototype was based on the activity theory of Engeström. An ongoing project started in spring 2003. The purpose of the project is further development of IMIS with special focus in the diabetes healthcare. Participants in the project are scientists and students at BTH, ALMI Företagspartner, Blekinge FoU-enhet, Barndiabetesförbundet Blekinge, Blekinge Diabetesförening, Vårdcentralen Ronneby and Vårdcentralen Sölvesborg. The goal of IMIS is to develop a secure communication platform, which follows requirements from caretaker and caregiver as well as the Swedish laws regulating digital information and healthcare. The output of this master thesis is a requirement specification of information security for healthcare where IMIS has been used as a case study. The requirements specification follows the international standard SS-ISO/IEC 17799.

The purpose of this study is to examine how the health care system in Babati meets the increasing need for control, treatment and prevention of diabetes and hypertension. By defining what kind of specific problems and obstacles that exists in this area, the result of the research can contribute to creation and adoption of improved policies and interventions. Field studies were conducted in Babati, Tanzania for three weeks in February and March 2014. This is a qualitative study with data collected through semi-structured interviews with informants from different levels of the health system, based on the pyramidal structure of Tanzania's health care system. The theoretical framework for the study is based on aspects that corresponding to critical functions of health systems. The type of problem being treated affects the adoption and diffusion of new health interventions and the extent to which they are integrated into critical health systems functions. The study shows that diabetes and hypertension is an increasing problem in Babati. In relation to the burden, resources are lacking at all investigated levels. Therefore it is difficult to meet the increasing needs for diabetes and hypertension. To meet the future challenges, a number of cost effective strategies with focus to improve the prevention, control and reduce modifiable risk factors is suggested. / Syftet med studien är att undersöka hur hälso-och sjukvården i Babati möter det ökande behovet för kontroll, behandling och förebyggande åtgärder för diabetes och högt blodtryck. Genom att definiera vilka typer av specifika problem och hinder som finns, kan resultat från studien bidra till att skapandet och antagandet av förbättrade strategier och åtgärder. Fältstudier genomföres i Babati, Tanzania under tre veckor i februari och mars 2014. Detta är en kvalitativ studie med data insamlat genom semistrukturerade intervjuer med informanter från olika nivåer inom sjukvårdsystemet baserat på den pyramidala struktur Tanzanias sjukvårdssystem bygger på. Det teoretiska ramverket för studien baseras på aspekter som motsvarar kritiska funktioner för sjukvårdssystem. Antagandet och spridning av nya hälsointerventioner och i vilken mån de är integrerade i kritiska hälso- systemfunktioner påverkas av den typ av problem som behandlas. Studien visar att diabetes och högt blodtryck är ett ökande problem i Babati. I relation till hur sjukdomsbördan ser ut, saknas det resurser på samtliga undersökta nivåer. Därför är det svårt att möta de ökande behov som finns för att hantera diabetes och högt blodtryck. För att möta de framtida utmaningarna i Babati har ett antal kostnadseffektiva strategier med fokus att förbättra förebyggande, kontroll och minska påverkbara riskfaktorer föreslagits.

Studien genomförs i syfte att utvärdera hur arbetsflödet i sjukvårdssystemet Carath är anpassat efter rutiner hos användarna på de thoraxkliniker som äger systemet och där det används. Tre arbetsplatsundersökningar och elva stycken intervjuer genomfördes med sjukhuspersonal på olika kliniker i Sverige med metoden kontextuell design. Resultaten från studien visar att Carath är anpassat efter patientflödet på klinikerna men i mindre grad anpassat efter användares arbetsrutiner och roller. Studien visar även på att systemet saknar inbyggd hantering för återkoppling och kontroller av registrerad data. Dessa funktioner utförs istället manuellt utanför systemet. Samtliga av de saknade funktionerna bekräftas även genom SEIPS-modellen som funktioner som är rekommenderbara inom ett sjukvårdssystem. Sammantaget visar resultatet från kontextuella intervjuer med kommentarer från personal, genererade sekvensmodeller över arbetsflöden och utvärderingar mot SEIPS-modellen att Carath skulle behöva balanseras mellan patientflöde och personalens arbetsflöde. Funktioner för återkoppling och kontroll skulle integreras i systemet. Framtida arbete innefattar en undersökning kring integration mot andra system inom sjukvården.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

The prevalence of heart failure is increasing. This is affecting the health care system; thus, making it important with change to meet the new demands. Many effective ways of treating heart failure exists, but changes are required in order to implement them. Before changes can be made, it is important to find current problem areas within the existing heart failure health care system. This study aimed to present an image of current problem areas within the heart failure health care system; in order to do so, it was necessary to speak with both care providers and heart failure patients. A total of 26 heart failure patients and 27 care providers working with heart failure patients in Stockholm County participated in the study. The participants answered survey questions concerning the heart failure care. The results from the care providers were consistent; they thought the patients’ heart failure awareness and the patient education they had received were problems within the heart failure care. In addition, they thought it was necessary for the patients to be active in their care and meet with different professions within the health care. Heart failure patients showed to be a diverse group of individuals; they wanted different kind of care and showed differences in how active they wanted to be. The results also showed differences between the care providers and patients’ perception of the heart failure care. The heart failure care needs to be more individualized to meet each heart failure patients’ needs. It is important with more patient education and to actively work with self-care. In addition, it is important that care providers get sufficient heart failure knowledge and to offer the patients the opportunity to meet with different care provider professions. / Utbredningen av hjärtsvikt ökar, vilket påverkar sjukvårdssystemet. För att möta de nya behoven är det nödvändigt med förändringar. Det finns idag många effektiva behandlingsmetoder för hjärtsvikt, men för att dessa behandlingsmetoder ska kunna implementeras behöver sjukvårdssystemet förändras. Innan dessa förändringar kan genomföras är det viktigt att identifiera problem inom hjärtsviktsvården. Målet med denna studie var att identifiera befintliga problemområden inom hjärtsviktsvården. För att kunna göra detta var det nödvändigt att prata med både sjukvårdspersonal och hjärtsviktspatienter. Sammanlagt har 26 patienter och 27 vårdgivare från Stockholms Län delaktigt. Alla delatagare har svarat på enkätfrågor rörande hjärtsviktsvården. Resultaten från vårdgivarna var konsekventa, de ansåg att patienternas kännedom om hjärtsvikt och den hjärtsviktsutbildning de fått var problemområden. Vårdgivarna ansåg vidare att det var viktigt för patienterna att vara delaktiga i sin vård, samt att de skulle få träffa olika typer av vårdgivare. Hjärtsviktspatienterna visade sig vara en blandad grupp, de ville ha olika typ av vård samt vara olika mycket aktiva i egenvård. Resultaten visade också att det fanns skillnader mellan vårdgivarnas och patienternas uppfattning av hjärtsviktsvården. Hjärtsviktsvården behöver bli mer individualiserad för att kunna tillgodose varje patients behov. Det är viktigt att utbilda patienterna samt att aktivt arbeta med egenvård. Det är även viktigt att vårdgivarna får tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt, samt att patienterna erbjuds möjligheten till möten med olika typer av vårdgivare.

Mental illnesses are the leading cause of disability in the world today, affecting nearly a billion people including 14% of the world’s adolescents. Mental illnesses include both psychiatric conditions and inconveniences and is a broad term to describe multiple different conditions in varying severity. Mental healthcare has become one of the most central focuses for the Swedish healthcare system and the need to further explore the mental healthcare system and the effectiveness of it is highly important. System dynamics and simulation modeling is a great tool in understanding the system and its behavior. Therefore, the aim of this thesis is development of a working system dynamic simulation model, that will show how the public healthcare system provides mental healthcare for depression and anxiety in Stockholm to adults. The system should be represented with relevant parameters of the real world to accurately simulate the mental healthcare infrastructure.   A literature review was conducted to gain an understanding of the structure of the system, its challenges and behavior. The literature review also included gathering of data for the model. Due to privacy concerns of the patients and regulations some of the data was not obtainable throughout the process. The unobtainable data was estimated through information from the provided literature review.    The system dynamic model was used to run various possible future scenarios. The scenarios were used to test different real-world situations and analyze the system output and behavior. The system was validated with historical data to estimate the accuracy of the model, and if the model output were in agreement with the real-world data. The system dynamic model was created in an iterative process including adding and removing parameters, stocks and flows throughout the process.   However, to further validate the simulation model and increase the accuracy, further research needs to be performed. These include interviews with experts for further validation and data gathering of parameters that is not available in the public domain but will not violate privacy or ethics of patients. The result was a system dynamic model of the mental healthcare system and structure in Stockholm. The system dynamic model showed that it keeps up with the increasing demand for mental healthcare and that primary care was the department that was the most effective in treating its patient when having additional resources. / Psykisk ohälsa är den ledande orsaken för funktionsnedsättning just nu i världen, som påverkar nära en miljard människor inkluderat 14% av världens unga människor. Psykisk hälsa är en bred term som inkluderar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Ordet kan användas för flera olika diagnoser och kan visas i olika allvarlighetsgradsgrader. Sjukvård för psykisk ohälsa har blivit ett av Sveriges sjukvårdssystem största fokus och behovet av att ytterligare utforska och effektivisera är essentiellt. Systemdynamiska modeller och simuleringsmodeller är ett utmärkt verktyg för att förstå ett system och dess beteende. Därför har detta examensarbete inriktat sig på att utveckla en fungerande systemdynamisk simuleringsmodell som visar hur den allmänna sjukvården tillhandahåller psykiatrisk vård för depression och ångest till vuxna i Stockholm. System ska vara representerat med relevanta parametrar från den verkliga värden och simulera sjukvårdssystemet för psykiatrisk vård och dess infrastruktur.    En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse för strukturen för systemet och det innehavande utmaningar och beteende som finns. Litteraturöversikten innehöll också samlande av data för modellen. Vissa delar av den sökta data gick inte att hitta eller samla in på grund av föreskrifter eller integritetsproblem. När data inte gick att hitta gjordes istället uppskattningar genom informationen från den tidigare söka litteraturen.    Det olika scenarios skulle föreställa olika verkligen situationer som skulle kunna uppkomma, dessa analyserades sedan och systemets resultat och beteende noterades. Modellen blev också validerad genom historiska data och genom att se att modellens resultat var i linje med den verkliga världens data. Systemdynamiska modellen blev genom iterationer förbättrad och efter valideringen konstruerades scenarion.   Dock, för att kunna lita på resultatet behövs ytterligare forskning göras. För att ytterligare validera systemet behövs intervjuer från experter inkluderas samt att ytterligare data behöver implementeras speciellt för den data som inte gick att erhålla genom offentliga handlingar och databaser. Den sista versionen av modellen var skapade genom iterationer av att addera och ta bort parametrar, flöden och lager. Resultatet var en systemdynamisk modell av den psykiatriska vården och strukturen i Stockholm. Modellen visade att även med ökad efterfrågan klarade systemet detta och att primärvården var den mest effektiva vårdgivaren för att ge vård till patienterna när extra resurser tillsattes.