Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

No description available.

Det gamla Tibet var inget Shangri-La - drömland innan Kinas invasion, år 1950. Det var ett land som styrdes av en feodal överklass, samt präster och munkar men den uppfyllde alla kriterier av en nationalstat. Kinas folksrättslig illegala maktövertagande och den hårda ockupationen som medförde stort lidande för det tibetanska folket måste därför fördömas. Tibet hade en rik och unik kultur, livaktikga buddhistiska traditioner och en fredsfilosofi som låg till grund för tibetanernas icke-våldspolitik. Invasionen och den följande exiltillvaron av Dalai Lamas regering utlöste stora förändringar i tibetanernas samhälle, både till det bättre och till det sämre. Medan situationen för folket i Tibet är allvarlig pga. Kinas ockupationspolitik har tibetanerna i exil lyckats bevara den tibetanska identiteten och samtidigt förvandla den hierokratisk passiva fredskulturen till en modern demokratisk icke-våldsrörelse. Det är denna demokratiprocess som undersöktes i uppsatsen.

Denna uppsats behandlar frågan om hur västerländsk turism påverkar den tibetanska lokalbefolkningen och specifikt buddhismen i McLeod Ganj i norra Indien. Uppsatsen undersöker och kartlägger relationer mellan religiösa, politiska och ekonomiska intressen samt vad den tibetanska befolkningen tycker om en eventuell kommersialisering av deras buddhistiska kultur och religion. De metoder som används är kvalitativa med litteraturstudier, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Den teoretiska referensramen består av teorier som behandlar interaktionen mellan västerländsk och tibetansk buddhism av Donald S. Lopez och Peter Moran tillsammans med teorier om postsekulär turism av Mats Nilsson, John Urry och Jonas Larsen.   Slutsatsen visar att religiösa, politiska och ekonomiska intressen främst samarbetar med varandra och drar nytta av varandra i McLeod Ganj.  Den tibetanska lokalbefolkningen välkomnar generellt västerländsk turism då den gynnar ekonomin, sprider buddhism och skapar medvetenhet om den politiska situationen i Tibet. / This essay will address the issue of how Western tourism affects the Tibetan population and specifically Buddhism in the Tibetan colony of McLeod Ganj in northern India. The essay explores the relation between religious, political and economic interests and what the Tibetan people think about commercialization of their culture and religion. The methods used are qualitative with literature studies, semi-structured interviews and participatory observation. The theoretical framework that this essay is a combination of are theories of interaction between Western and Tibetan Buddhism by Donald S. Lopez and Peter Moran together with theories of post-secular tourism presented by Mats Nilsson, John Urry and Jonas Larsen.   The conclusion is that religious, political and economic interests work together and benefit from each other such that Tibetan locals generally welcome Western tourism as it benefits the economy, spreads Buddhism and creates knowledge about the political situation of Tibet.