I denna uppsats behandlas Markusevangeliet 1:1-15. Dessa verser granskas textkritiskt genom en genomgång av grammatik och syntax jämföra olika översättningar samt utvärdera om en adoptionistisk kristologi kan utläsas. Sedan behandlas verserna utifrån receptionshistorisk metod för att undersöka om det fanns kretsar bland tidiga Kristustroende som fann stöd för en adoptionistisk läsning och förståelse av Markusevangeliets inledning, dvs. att denna läsning motiverade rörelserna att förstå detta som att utnämnandet av Jesus som Guds son skedde först vid dopet i Jordan och inte dessförinnan. Uppsatsen syftar också till att redogöra för ett par av dessa tidiga rörelser och undersöka om de kan ha läst och funnit kristologiskt stöd i Mark 1:1–15 samt att jämföra dessa tidiga rörelser och deras läsning av Mark 1:1–15.

The aim of this essay is to get a broader understanding of the women who lived in the early Christian church. I intend to do so through a closer look into Phoebe, who is mentioned in Romans 16:1-2. I have posed two questions, one which concerns Phoebe’s mission and function in the church, the other question is regarding how Paul’s words about Phoebe can give us a wider understanding of the women in the early church. My aim with this paper is to try to solve a problem that I identified. The problem consists of gaps in the existing research which in my opinion poses difficulties in a deeper understanding of the women in the early church. I have tried to solve this by connecting different areas of research through a historical-critical method and a social-science theory on Romans 16:1-2. My conclusions are that Phoebe as a sister was reliable and loyal. Phoebe as a diákonos was a trusted servant to the congregation and Paul. Phoebe as the person who carried the letter of Romans to Rome had a special standing. Phoebe was an important part of the early church and its future, as through her Paul could present his theology in Rome.