I takt med att andelen flerspråkiga personer i samhället växer blir flerspråkiga barn en ökande patientgrupp inom den logopediska verksamheten. Detta ställer därmed nya krav på logopeders kompetens och omhändertagande av denna patientgrupp. Föreliggande studie syftade till att undersöka logopeders tankar och upplevelser av att utreda flerspråkiga barn samt att studera vad som sker vid en utredning av ett flerspråkigt barn. Detta studerades via intervjuer respektive observationer av utredningsbesök för att få ett bredare perspektiv av möjligheter och utmaningar i utredningen av flerspråkiga barn. Materialet bestod av intervjuer med nio logopeder och videoinspelning av två utredningsbesök av ett och samma flerspråkigt barn. I studien framkom att logopederna har utvecklat olika arbetssätt och strategier, utifrån erfarenhet, som de använder sig av i sin språkutredning av flerspråkiga barn. Intervjuerna visade på att logopederna generellt upplever en positiv känsla av att arbeta med flerspråkiga barn och familjer men betonar även osäkerheten i utredningen. Utmaningarna som togs upp var framförallt språkliga och kulturella skillnader under testningen, bristen på tillförlitliga bedömningsmaterial samt samarbetet med tolk. Dessa utmaningar menade flera logopeder gör det svårt att avgöra vad barnets språksvårigheter bottnar i, bristande exponering eller språkstörning. Analys av de videoinspelade utredningstillfällena i föreliggande studie kunde bekräfta flera delar av det som sades i intervjuerna men genererade även i ytterligare aspekter av utredningen. Under intervjuerna framkom flera önskemål från logopederna, bland annat gemensamma nationella riktlinjer för utredning av flerspråkiga barn och ökat samarbete med andra logopeder i landet. Slutsatsen som drogs var att flera faktorer ligger till grund för logopedernas osäkerhet i utredningen och att det finns flera möjligheter till förbättring i utredning av flerspråkiga barn som föreslås av logopederna.

Sammanfattning Bakgrund Ett välfungerande samarbete mellan vårdpersonal och tolk är en förutsättning för en jämlik och rättssäker vård. Området logopedi är utmanande för tolkar eftersom översättningen ofta blir en del av den kliniska bedömningen. Tidigare studier har visat att utmaningar i ett logoped-tolk samarbete innefattar otydlig rollfördelning, tidsbrist och avsaknad av rutiner. Det har även framkommit osäkerheter kring hur exakt översättningen blir när tolken medlar. Dessvärre saknas svenska studier som kartlägger vad som skulle krävas för att uppnå ett optimalt samarbete mellan tolk och logoped i Sverige. Syfte Syftet med föreliggande studie var att synliggöra logopedens erfarenheter, känslor och attityder till tolksamarbete. Författarnas förhoppning var att lyfta fram såväl framgångsfaktorer som utmaningar och kartlägga logopedens syn på vad som krävs för ett optimalt samarbete. Metod Huvudsaklig metod utgjordes av två fokusgruppsintervjuer. Utifrån de fynd som framkom från intervjuerna utformades en webbenkät. Syftet med webbenkäten var att undersöka ifall de åsikter som framkommit under fokusgruppsintervjuerna delades av andra logopederrunt om i landet. Sammanlagt medverkade 79 deltagare, varav 9 i fokusgrupperna. Resultat De främsta utmaningarna som identifierades i studien var tidsbrist, att få tag på tolkar med tillräcklig kompetens, brister rutinerna samt osäkerheter kring hur precis översättningen blir. Samtidigt beskrevs tolksamarbeten som både underlättande och positivt av många deltagare. För att skapa ett så gynnsamt samarbete som möjligt föreslår studiens deltagare tydligare riktlinjer, tillgång till fler tolkar med erfarenheter av logopedsamarbete, samt att det ska finnas färdiga instruktioner och dokument att förbereda tolken med. Lättare tillgång till utbildade och auktoriserade tolkar uttrycktes även från flertal deltagare. Slutsats Svenska logopeder beskriver samarbetet med tolk som viktigt, givande och ytterstnödvändigt, men samtidigt även som svårt och tidskrävande. Många uttrycker oro inför hur tillförlitlig och högkvalitativ patientbesöken blir när tolk är involverad. Logopederna i denna studie påpekar flera förbättringsförslag vad gäller tillvägagångssätt samt rutiner och riktlinjer som skulle kunna höja kvaliteten på samarbetet mellan logoped och tolk. Ytterligare studier krävs för att undersöka hur förbättringsförslagen ska implementeras iden logopediska verksamheten.