Syftet med studien var att undersöka meänkielis ställning bland barn och ungdomar i Norrbotten. Undersökningen bygger på enkätsvar från elever i de fem Norrbottenskommuner där meänkieli är förvaltningsspråk. Både elever med och elever utan anknytning till meänkieli besvarade enkäten. Frågorna rörde deras förståelse och bruk av meänkieli, deras attityd till språket samt vad de tror om framtiden för språket.   Av undersökningen framkom att målgruppen i högre utsträckning förstår meänkieli än vad de själva kan tala språket. De flesta av respondenterna anser det inte viktigt att meänkieli i framtiden lever kvar som talat språk. Av de som i någon utsträckning förstår meänkieli tror drygt hälften att deras framtida barn i någon mån också kommer att förstå språket. Respondenterna med kunskaper i meänkieli tror i högre grad än de utan kunskaper att språket kommer att föras över till nästa generation. Många respondenter anser dock att riksfinska är viktigare att lära sig än meänkieli. / The aim of the study was to investigate the standing of Meänkieli among young people in five municipalities in the northernmost part of Sweden. These are the municipalities where Meänkieli by law is a language the citizens have the right to use in interaction with authorities. The study is based on responses from a survey made among pupils in the compulsory schools and upper secondary schools. Both pupils with and without the language in their family answered the survey. The questions concerned their comprehension and use of Meänkieli, their attitude towards the language as well as their thoughts about the language's future.   The study showed that the target group's comprehension of Meänkieli is higher than their ability to speak the language. Most of the respondents don't find it important that Meänkieli survives as a spoken language. Of those who to some extent understand Meänkieli, just over half believe that their future children also will be able to in some measure understand the language. The respondents with knowledge of Meänkieli are more certain than the respondents without that the language will be passed on to the next generation. However, many of the respondents find Finnish more important to learn than Meänkieli.

This study examines different methods of language identification for the languages Meänkieli, Kven, and Finnish. The methods explored are two n-gram-based classifiers; Naive Bayes and TextCat and one word embedding-based classifier; fastText. These models were trained on approximately 100.000 sentences taken from the three languages and further divided into four separate datasets to examine how data availability impacts the final performance of the trained models. The study found that the best model for the examined dataset was the fastText classifier, but for languages with less available material a naive Bayes classifier might be more appropriate. / Denna studie utforskar olika metoder av språkidentifering för språken meänkieli, kvänska och finska. Två metoder baserade på n-gram undersöks; naive Bayes och TextCat samt en metod med ordinbäddningar; fastText. Dessa modeller tränades på sammanlagt 100 000 meningar taget från dessa tre språk och delades vidare in i fyra delmängder för att utvärdera hur stor inverkan storleken av träningsdata har på de tränade modellerna. Studien fann att den bästa implementationen utifrån den undersökta datamängden var fastText, medans språk med färre resurser skulle förmodligen gynnas bättre av en språkidentifering byggd med en naive Bayes klassifierare.