1 |
Fagottens farthinder och fartsträckor : Metoder för att hantera fagottens dynamiska och klingande begränsningarBauer, Jonathan January 2022 (has links)
Fagotten är lite av träblåsets storebror, en pålitlig pelare i orkestern som hjälper sina kollegor i sammanhanget och får dem att känna sig trygga och självsäkra i sitt eget spel när det går att luta sig mot fundamentet som ofta är fagottens funktion. När motsatsen händer, och fagotten inte har något för de andra att luta sig mot så blir det lätt instabilt på flera olika sätt. Syftet med detta arbete är för mig själv och er som läser att få en djupare insikt i vad en fagott gör bra ”av sig självt” och inte. Även i stora drag vad som finns att göra åt när det blir knepigt. Detta kommer undersökas med hjälp av exempel i fagottens standardrepertoar med notbilder och inspelningar, samt mina egna erfarenheter och kunskaper. Efter denna undersökning har jag fått ett tydligare och mer konkret tanke- och tillvägagångssätt för att hantera fagottens klingande begränsningar i olika situationer, tidigare i mitt musicerande har jag löst det mer undermedvetet. Efter arbetet så är jag mer konsekvent i mina val som kan leda till att jag är mer pålitlig som medmusiker och blir bättre på att undvika de misstag som egentligen går att hindra i förväg. / <p>Program:</p><p>Eugène Bozza. <em>Récit, Sicilienne et Rondo. </em>(1936)</p><p>Antonio Vivaldi. Fagottkonsert D-moll. RV-481</p><p>Jean Françaix. <em>Divertissement</em>. (1942)</p><p>Medverkande:</p><p>Jonathan Bauer - fagott</p><p>Mårten Landström - piano/cembalo</p><p>Peter Olofsson - violin</p><p>Patrik Swedrup - violin</p><p>Tony Bauer - viola</p><p>Mats Olofsson - cello</p><p>Maria Frankel - Kontrabas</p><p></p>
|
2 |
Bleckblås eller träblås : En studie i emotionellt uttryck / Brass or woodwind : A study in emotional expressionLjunggren, Oliver January 2016 (has links)
This is a study where I examine and compare the perceived emotional expression of brass instruments and reed instruments to investigate whether one group have an inherent tendency to better express a certain emotion than the other group. Based on scientifically proven methods, I have composed two musical pieces, where one of them represents the emotion of happiness and the other one represents the emotion of sadness. I have then written 5 arrangements per musical piece, where one of them consists of piano, two consists of solo instruments from each instrument group accompanied by piano, and two consists of a trio from each instrument group. This makes a total of 10 arrangements. These arrangements serve as audio examples in a web survey where I compare the two instrument groups based on how the audience perceive their emotional expression. A total of 36 people participated in the survey. Regarding the emotion of happiness, 71 % of the participants felt that trumpet and piano was the solo instrument version that best expressed happiness while 18 % chose oboe and piano. 44 % chose the brass trio as the happiest version while 36 % felt that the reed trio best expressed happiness. When it came to the emotion of sadness, 19 % of the participants chose trumpet and piano as the saddest solo instrument version, while 72 % felt that oboe and piano sounded the saddest. 25 % chose the brass trio as the saddest version while 67 % chose the reed trio.
|
Page generated in 0.0263 seconds