Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen? Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år. Vetenskapliga artiklar har legat till grund för interventionsmetoderna i träningen. Interventionsmetoderna var till för att försöka påverka spelarnas känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa delen består av enkätfrågor i form av Sports Motivation Scale – 6 (SMS6). Enkäten mäter motivationen hos spelarna enligt self-determination theory (SDT). Den kvalitativa delen av studien är intervjuer med de deltagande spelarna. Intervjuerna var semistrukturerade. Resultat: Resultatet av studien visar att spelarna skattade sig högre inom alla kategorier utom amotivation. Dock så är ingen av kategorierna tillräckligt signifikanta för att visa på tydliga samband. Wilcoxon Matched Pair Test visar p-värdet för resultaten är för högt (p>0,05). Den intervention som anses påverkat resultatet mest vara att känslan av kompetensen har ökat. Det verkar framförallt vara den mer strukturerad träningen som varit med och påverkat.  Slutsats: En förklaring av de uppkomna resultaten är att en mer planerad och strukturerad träning leder till förbättrad kvalitet på träning. Bättre struktur leder till att mer tid läggs på fotbollen och mindre tid på andra saker. Något annat som var mycket uppskattat var att övningarna var mer aktiva och spelinriktade än tidigare. Slutsatsen är att mer autonomitillfällen och mer positiv feedback leder till att spelarna känner sig mer inre motiverade. Känslan av att få vara med och bestämma tillsammans med att känna sig kompetent med det man gör leder till att spelaren upplever egen utveckling. En problematik med resultatet är att tävlingsmomenten kan ha bidragit till att yttre faktorer, exempelvis jämförelse med andra har blivit viktigare för spelarna. Vid vidare studier behövs flera mätinstrument för att ta reda på den egna uppfattade kompetensen.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att samla information genom intervjuer om hur lärandemetoder används, samt om och i så fall hur tränarna anpassar dessa utifrån träningsaktivitet och syftet med träningsaktiviteten. Detta för att ta reda på hur fotbollstränare vet vad de ska göra i olika situationer och hur de förhåller sig till olika situationer i träning. Frågeställningar: Hur använder sig fotbollstränare av olika lärandemetoder? Hur skiljer sig val av lärandemetod till träningsaktivitet och syftet med träningsaktiviteten? Hur balanserar fotbollstränare lärandemetoder till individen respektive gruppen? Metod För att samla information om fotbollstränares användande av lärandemetoder i förhållande till träningsaktivitet så har en kvalitativ semi-strukturerad intervju genomförts. Inför intervjuerna konstruerades en intervjuguide bestående av tre delar, inledning, huvuddel och avrundning. Huvuddelen som avsågs vara stommen i guiden bestod vidare av tre teman utifrån studiens frågeställning. Utifrån varje tema så hade ett visst antal frågor förberetts, sammanlagt 15 frågor, som var konturerade att vara öppna frågor. Resultat Av resultat som presenteras så går det att utläsa att tränarna beskriver en form av improviserad förberedelse i sina sätt att skapa lärande. Att tränarna vet hur de ska agera i olika situationer baseras på tränarnas samlade kunskap och erfarenheter. Tränarna beskriver även en flexibilitet som de använder sig av för att skapa lärande, vilket också tyder på ett upplevt ansvar hos tränarna att det som ska förmedlas går fram. Slutsats Av de diskuterade resultaten så kan en slutsats dras att tränare behöver reflektera mer över hur de använder lärandemetoder, för att kunna vara förberedda på hur de kan bemöta de pedagogiska situationer som kommer att uppstå under en träning och vara flexibel i sitt agerande.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genomföra två olika träningsinterventioner, en innehållande plyometrisk och en change of direction – träning (COD) för att se dess effekter på unga fotbollsspelares change of direction och 10-, 20-, 30 meters sprintförmåga. Studiens frågeställning var: Vilken inverkan kan två olika typer av träningsprogram ha på unga fotbollsspelares COD- samt sprintförmåga på 10-, 20-, 30 meter? Metod 28 stycken fotbollsspelare både pojkar och flickor i åldrarna 13-15 år deltog i en träningsintervention under fem veckor där träningen bedrevs två gånger i veckan. Deltagarna delades in i tre olika grupper, kontrollgrupp (KON-G), plyometrisk grupp (PT-G) och change of direction grupp (COD-G). För- och eftertester genomfördes för att kunna se interventionens effekt. Testerna som utfördes var Illinois COD-test och sprint 10-, 20-, 30-meter. Resultat KON-G visade inga skillnader mellan före och efter- testerna. PT-G visade inte på några signifikanta förbättringar, det var endast en numerisk skillnad i 10-, 20- och 30-meterssprint med 2 % samt 1 % i Illinois COD-test. COD-G visade inte heller på några signifikanta förbättringar. Endast en numerisk ökning med 2 % i Illinois COD-test samt 1 % förbättring i 10-, 20- och 30-meterssprint. I en korrelation mellan Illinois COD-test och 10-, 20- och 30-meterssprint framgick en stark korrelation mellan dessa. r-värde = 0,92- 0,93 och p-värde = &lt;0.01. Slutsats Då studiens resultat inte visade några signifikanta förbättringar på varken Illinois COD-test eller sprint kan inga slutsatser dras för vilken träningsmetod som har störst inverkan på dessa förmågor. Däremot kan man se små tendenser att de två träningsprogrammens utveckling av egenskaper skiljer sig. Vilket eventuellt tyder på att tränarens uppgift blir att prioritera vilken förmåga som är viktigast att utveckla eftersom båda är viktiga egenskaper för en fotbollsspelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka effekten av visuell perceptionsträning genom ett visualiseringsprogram på juniorfotbollsspelares passningsspel. Den frågeställning som ska besvaras är: - Vad är förändringen avseende procent korrekta passningar efter en intervention av ett visualiseringsprogram? Metod Till studien gjordes ett bekvämlighetsurval av 10 manliga fotbollsspelare (ålder 13,4 ± 0,5) med 7,3 (± 0,8) års erfarenhet av organiserad fotboll. Genom ett stratifierat urval blev deltagarna placerade i en interventionsgrupp (IG) och en kontrollgrupp (KG). IG fick ett visualiseringsprogram och KG fick ett rörlighets/stabilitetsprogram. Programmen pågick under fyra veckor och bestod av 12 sessioner fördelade på tre sessioner per vecka. Sessionerna utfördes 10 minuter innan regelbunden träning i separata omklädningsrum. IG guidades igenom att skapa mentala föreställningar. Framförallt gällande vridningar av huvud innan bollmottag för att erhålla relevant information från omgivningen för att underlätta kommande åtgärd med bollen. KG guidades igenom en serie lätta styrkeövningar som ställer krav på styrka, balans och rörlighet. För att bedöma försöksgruppernas procent korrekta passningar (PKP) utfördes ett PKP-test innan respektive efter interventionen. Förutom PKPtestet användes en manipulation check som en sekundär åtgärd för att utvärdera programmen. Manipulationschecken bestod av sju frågor relaterade till upplevelsen av respektive program. Resultat Av resultatet att döma ökade IG med 5 procentenheter i PKP från M = .66 ± .06 vid för-test till M = .71 ± .06 vid efter-test. Detta är att jämföra med KG som knappt ökade med 1 procentenhet från M = .72 ± .09 vid för-test till M = .73 ± .04 vid efter-test. Split-plot ANOVA avslöjade dock att effekterna inte var signifikanta, p = &gt; .05. Avseende manipulation check så upplevde deltagarna positiva effekter av respektive program. I synnerhet IG som bland annat upplevde att deras visuella perceptionsförmåga hade förbättrats efter interventionen. Slutsats Trots att resultatet inte var signifikant så indikerade resultatet på PKP-testet och manipulation check att IG i högre grad förbättrade den visuella perceptionsförmågan och till följd därav även PKP jämfört med KG. Dock går det inte att säkerställa att visualiseringsprogrammet var den unika bidragande orsaken eftersom flera okontrollerbara faktorer kan ha påverkat spelarnas resultat på passningstestet. Således behövs mer forskning inom området.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om ungdomar riskerar att ådra sig överbelastningsskador på grund utav sitt idrottande. Studiens frågeställningar är: 1. Tenderar ungdomar som multi-idrottar att ådra sig överbelastningsskador i större utsträckning än ungdomar som har valt att tidigt specialisera sig på en idrott? 2. Finns det ett samband mellan mängd idrottstimmar i veckan som ungdomar utövar och deras självrapporterade skadefrekvens? Metod Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Vårt urval är begränsat till pojkar i åldrarna 12–14. Fotbollsklubbar inom Stockholmsområdet har valts ut för deltagande. Målsättningen var att samla in 200 enkätsvar genom att besöka fotbollslag på deras träningar, efter bortfall fick vi in totalt 126 svar. Vetenskapsrådets fyra krav för samhällsvetenskaplig forskning har legat till grund för de etiska övervägandena för utformningen av denna studie. Resultat Studien ger inga signifikanta svar men resultaten visar att fler multi-idrottare skadar sig i större utsträckning än de som specialiserar sig. De ådrar sig fler belastningsskador och har fler skadedagar. Å andra sidan råkar de som specialiserar sig ut för fler traumatiska skador. Slutsats Det finns tendenser att multi-idrottare ådrar sig belastningsskador i något högre grad än de som specialiserar sig. Det finns också en tendens att träningsvolym korrelerar med skadefrekvens. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och Frågeställning  Syftet med denna undersökning var att belysa på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelares ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling.  Frågeställningar - Vad upplever spelare som framgångsrika faktorer under deras ungdomsår?  - Om tränaren är en betydelsefull faktor, vilka egenskaper och beteenden är det fotbollsspelarna värdesätter och inte värdesätter hos tränaren?  - Vilka likheter och skillnader av beteenden som värdesätts hos tränaren finns hos kvinnor och män?  Metod Utifrån studiens vetenskapliga perspektiv beslöt vi oss för att nyttja en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Eftersom målet är att ”undersöka” och dyka djupare inom ämnesområdet och de aspekterna grundar sig i det hermeneutiska och psykologiska perspektivet. Vi intervjuade fyra fotbollsspelare som har spelat i högsta nivån i Sverige i minst ett år.  Resultat  Samtliga fotbollsspelare ansåg att tränaren var en betydelsefull faktor till deras utveckling. Mönstret som identifierandes var att det även fanns andra framgångsrika faktorer utöver tränaren. En av det faktorerna var ”det egna drivet” som samtliga fotbollsspelare nämnde som en essentiell faktor.  Diskussion  Den transformella ledarstilen verkar vara den ledarstilen som spelarna värdesätter högst under deras ungdomskarriär. Dock finns det många aspekter att ta hänsyn till, bland annat ifall spelaren själv upplever att hen kommer få speltid eller inte, att spelaren känner en relation till tränaren och även spelarens inre/yttre motivation. Utifrån spelarnas perspektiv kan studien upplysa vilken tränarstil som uppskattas under ungdomskarriären för att som spelare nå elitnivå. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte Syftet med arbetet är att, utifrån ett tränarperspektiv, undersöka varför tjejer i de övre tonåren väljer att sluta med fotboll som föreningsidrott. Ytterligare ett syfte är att undersöka tränares syn på avhopp bland tjejer i de övre tonåren och hur man kan arbeta för att behålla tjejerna ännu längre inom fotbollsföreningarna. 1. Varför slutar tjejer i de övre tonåren med fotboll som föreningsidrott? 2. Hur kan tränare fortsatt motivera tjejer i de övre tonåren till vidare spelande? Metod Metoden som använts är kvalitativ och det har genomförts 5 intervjuer av semistrukturerad karaktär. Undersökningspersonerna har tagits fram genom kontakt med 5 olika klubbar i Stockholmsområdet. Sedan analyserades intervjuerna utifrån narrativ och induktiv analysmetod. Intervjuerna analyserades utifrån två olika teoretiska utgångspunkter, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang och Lars – Magnus Engströms (2014)teori om prestationspraktiken. Resultat Resultatet som presenteras i den första frågeställningen är att tjejer i de övre tonåren slutar med fotboll som föreningsidrott av flera olika skäl. Exempelvis brist på tillhörighet, glädje, motivation och prestationsångest. Samtliga undersökningspersoner var överens om att tjejer i de övre tonåren som utövar fotboll är i ständigt behov av att känna sig och bli motiverade. I den andra frågeställningen pratade undersökningspersonerna om att ständigt jobba med kortoch långsiktiga mål med sin grupp, nivåanpassa träning och match – mäta sig med jämbördiga. Slutligen pratade samtliga om att relationer är viktigt, att ha bra relationer med sina spelare leder i de flesta fall, enligt intervjupersonernas upplevelse, till att tjejer i de övre tonåren fortsätter spela. Slutsats Studiens slutsats är att tränare på olika sätt behöver arbeta med motivationen hos tjejer i deövre tonåren och att detta behöver göras genom relationellt arbete. För att behålla tjejer i de övre tonåren inom fotbollen ställs det krav på att tränare är medvetna om hur hög andel som hoppar av i de övre tonåren samt vilka faktorer som leder till avhopp. Vidare behöver arbetet vara främjande och pågå ständigt för att förhindra att motivationen hos tjejer i de övre tonåren sjunker. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med studien är att undersöka huruvida publikbortfallet under covid-19-pandemin lett till några resultatförändringar och om det uppstått skillnader när det kommer till kategorier med koppling till spelarprestation och domslut på hemmaplan. - Har hemmaplansfördelar i form av vinstprocenten förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?- Har spelarprestation i form av antalet mål, straffmål, slagna straffar och bollinnehav förändrats, vid jämförelser mellan grupperna som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?- Har domsluten i form av antalet gula kort och frisparkar som delas ut förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?  Metoden som använts i föreliggande studie är en kvantitativ forskningsansats. Frågeställningarna har besvaras med hjälp av datainsamling från säsongen 2019 som spelades med publik samt efterföljande säsong 2020 som spelades utan publik på grund av covid-19-pandemin. De lag som tagits med är de som placerade sig på plats 1-5 och 12-16 i publikligan under 2019 års säsong. Det är dessa lags femton hemmamatcher för respektive säsong som datan är insamlad ifrån, således har data samlats in från totalt 300 matcher. Datan är insamlad från diverse statistiksidor med koppling till fotboll, därefter har sammanställning av materialet och statistiska tester genomförts i Microsoft Excel version 2016 64-Bit Edition 1.0.  Resultaten visar att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant i totalt tre av de 21 statistiska tester som genomförts. Dels gick det att se när det kom till vinstprocent; inom gruppen som utgörs av lag ur toppskiktet i publikligan vid jämförelse mellan säsongerna 2019 och 2020 (p = 0,025) samt vid jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i publikligan under säsongen 2019 (p = 0,0025). Totalt antal mål visade också på en statistiskt signifikant skillnad, detta mellan grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i jämförelse med bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 (p = 0,048).      Slutsatsen är att publikens frånvaro under covid-19-pandemin har haft större påverkan på de lag som vanligtsvis spelar inför större åskådarantal i jämförelse med lagen som är vana att spela inför mindre publik på sina matcher. Att lagen med färre åskådare på sina matcher placerar sig längre ned i tabellen samt att lagen med mer publik också gör fler mål. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Arbetet består av en observation av det svenska herr samt juniorlandslaget i fotboll, mer spe-cifikt P15 och P19. Observationen utgår ifrån fyra olika aktioner i speluppbyggnaden. Syftet med arbetet är att kvantitativt mäta beslutsfattningen hos P15, P19 samt herr-landslagsspelare i svensk fotboll utifrån fyra förutbestämda aktioner i speluppbyggnaden. Motivet bakom stu-dien är att med hjälp av videoanalys kunna identifiera spelintelligens. Hur skiljer sig besluts-fattningen mellan P15, P19-landslaget och herrlandslaget i speluppbyggnaden? Vår hypotes är att det finns en skillnad i beslutsfattning mellan de olika åldersgrupperna inom landslagen. Metod Vi har analyserat 6 landskamper, 2 matcher för respektive landslag. Matcherna har analyserats med videoanalysverktyget Longomatch. För att utesluta byten observerades enbart första halvlek i respektive match. Vi har analyserat beslutsfattningen i speluppbyggnaden för re-spektive position genom att observera 4 förutbestämda aktioner i förhållande till planindel-ningen samt motståndarnas försvarslinjer. Planindelningen tillhör Svenska Fotbollsförbundets utbildningsplan. Kruskal-Wallis test användes för att beräkna signifikansnivån som sattes till p &lt;0,05. Resultat Totalt har 270 minuter film kodats och analyserats. 24 stycken spelare har observerats under sex första halvlekar (45 minuter). Totalt registrerades 384 stycken aktioner för samtliga ål-dersgrupper. P-värdet för respektive aktion var mycket högre än signifikansnivån vilket före-slår att det inte fanns någon signifikant skillnad i fördelningen av antal aktioner för respektive åldersgrupp. Slutsats Noll hypotesen kan ej förkastas på grund av att p&gt;0,05. Orsaken till detta kan bero på för lite insamlade data för att kunna se ett betydande resultat utifrån de antal matcher som observe-rats. Genom att analysera flera matcher samt fler kognitiva kvalitéer hos varje spelare så ökar chansen att få fram ett betydande resultat samt en större signifikansnivå. / Aim The work consists of an observation of the Swedish men's and junior national football team, more specifically P15 and P19. The observation is based on four different actions in the game build-up. The purpose of the work is to quantitatively measure the decision-making of P15, P19 and men's national team players in Swedish football based on four predetermined actions in the game build-up. The motive behind the study is to use video analysis to identify game intelligence. How does the decision-making differ between P15, P19 and the men’s national team in the game build-up? Our hypothesis is that there is a difference in decision-making be-tween the age groups. Method We have analyzed 6 international matches, 2 matches for each national team. The matches have been analyzed with the video analysis tool Longomatch. To rule out substitutions, only the first half was observed in the respective match. We have analyzed the decision-making in the game building for each position by observing 4 predetermined actions in relation to the plan division as well as the opponents' defensive lines. The planning division belongs to the Swedish Football Association's education plan. Kruskal-Wallis's test was used to calculate the significance level set at p&lt;0.05. Results A total of 270 minutes of film has been encoded and analyzed. 24 players were observed in the six first halves (45 minutes). A total of 384 actions were registered for all age groups. The P-value of each action was much higher than the significance level, which suggests that there was no significant difference in the distribution of the number of actions for each age group. Conclusion The null hypothesis cannot be rejected because p&gt;0.05. The reason for this may be due to too little collected data to be able to see a significant result based on the number of matches ob-served. By analyzing several matches and more cognitive qualities in each player, the chance of getting a significant result and a greater level of significance increases.

Syfte Syftet med arbetet är att, utifrån femfaktorteorin, undersöka personligheten hos fotbollstränare i Stockholm. Vidare ska vi undersöka om det finns skillnader i personlighet mellan kvinnliga och manliga fotbollstränare. Ytterligare syfte är att undersöka samband mellan personlighet och utbildningsnivå samt tränaruppdrag. Femfaktorteorin är en personlighetsteori som beskriver en personlighet via de fem egenskaperna; utåtriktning, öppenhet, samvetsgrannhet, vänlighet och neuroticism.   Metod För att besvara frågeställningarna har en digital deduktiv kvantitativ metod använts. Enkäten skickades ut vid två tillfällen och riktade sig till tränare för lag som spelade i den högsta serien i deras åldersgrupp under säsong 2022/2023. Femtio fotbollstränare deltog i studien. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor för att kunna bemöta frågeställningarna, samt en svensk version av Big Five Inventory. Enkäten skapades via verktyget Sunet Survey och insamlade data analyserades via Jamovi med Mann-Whitney, Kruskal-Wallis och Post-Hoc analys.   Resultat Fotbollstränare i Stockholm hade höga värden inom samvetsgrannhet, vänlighet och utåtriktning, samt låga nivåer av neuroticism. De statistiska analyserna resulterade i att kvinnor visade en högre nivå av neuroticism än män (p=0,01) samt att det finns ett samband mellan neuroticism och utbildningsnivå (p=0,012). Resultatet visade att det inte finns några signifikanta samband mellan personlighet och tränare med olika tränaruppdrag. Tränaruppdrag som var kategoriserade utefter ålder och nivå visade däremot ett signifikant samband med samvetsgrannhet (p=0,05), där elitförberedande miljöer visade högre medelvärde av samvetsgrannhet.   Slutsats Resultatet visar på skillnader mellan män och kvinnor utifrån femfaktorteorin, där kvinnliga tränare anger högre värden inom neuroticism. Höga värden inom utåtriktning hos båda könen visar även på att likheter finns. Studien konstaterar även att neuroticism korrelerar med utbildningsnivå och att det finns en indikation på att samvetsgrannhet är en viktig egenskap för att bli en framgångsrik tränare. / Aim The purpose of the study was to examine personality traits of football coaches in Stockholm. The selected personality theory was Big Five Inventory (BFI). The study also compares the gender differences between men and women, if it exists any relationship between education level and personality or if it exists any relationship between coaching assignments and personality. The Big Five Factor model is a personality theory that describes a personality with five traits; extraversion, openness, conscientiousness, agreeableness and neuroticism.    Method A deductive quantitative survey was used as method. The survey consisted of background questions about the participants as a coach and a Swedish translation of the Big Five Inventory. The survey was sent out at two times and was directed to teams that played in the highest division of their age in season 2022/2023. 50 persons participated in the test. The survey was organized in Sunet Survey and the data was analyzed in Jamovi with Mann-Whitney, Kruskal-Wallis and Post Hoc.    Results Football coaches in Stockholm had high scores in conscientiousness, agreeableness, and extraversion, but low scores in neuroticism. The statistical analyses resulted in higher values of neuroticism for women, in comparison with men (p=0,01), and that neuroticism correlates with education level (p=0,012). Soccer coaches with different coaching assignments did also show a result where no significant correlations were found related to the coaches personalities. Coaching assignments categorized by age and level resulted in a significant correlation with conscientiousness (p=0,05). Teams with an elite preparatory environment scored higher in mean value on conscientiousness.   Conclusion The result shows that there exist differences between men and women based on BFI, where female coaches scored higher in neuroticism. Both men and women had high scores in extraversion, which also indicates some similarities between gender. The study also concludes that neuroticism correlates with educational level and that conscientiousness probably is an important trait for a successful soccer coach.