Syfte: Studiens syfte är att undersöka fotbollsspelares kunskap kring hjärnskakningar samt hur benägna de är att söka vård vid en upplevd hjärnskakning. Vidare syftar studien till att utreda om det finns ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och faktorer som kön, ålder eller tävlingsnivå. De tre frågeställningar studien undersökte var därför följande: Hur benägna är fotbollsspelare att söka vård för hjärnskakningar? Hur god är fotbollsspelares kunskap om hjärnskakningar? Finns det ett samband mellan kunskapsnivån och benägenhet att söka vård för hjärnskakning och kön, ålder, tidigare upplevt hjärnskakning eller tävlingsnivå?   Metod: Studie genomfördes med en kvantitativ enkät utformad som en modifierad Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), förkortad RoCKAS-ST. RoCKAS-ST är en etablerad undersökningsmetod som används i flera vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde genom utskick till ett flertal föreningar och grupper av individer som är aktiva fotbollsspelare. För att vara kvalificerad att delta skulle en person vara aktiv fotbollsspelare mellan 18–35 år samt kvinna eller man. 61 deltagare svarade på enkäten, varav 59 uppfyllde kraven för att användas i studien. Enkäten består av tre olika sektioner. Sektion 1 samlar relevanta variabler kring de personer som fyller i enkäten. Sektion 2 bestod av åtta frågor angående personens benägenhet att söka vård vid hjärnskakning. I denna del ska personerna självskatta sig på en 1–3 likertskala. Sektion 3 kartlägger personens kunskap kring hjärnskakningar, där deltagarna svarar på tio sanna eller falska frågor gällande olika påståenden om hjärnskakningar för att ge personen ett hjärnskakningskunskapsindex.    Resultat: Deltagarna visade en god kunskap om hjärnskakningar och presterade i genomsnitt 0,736 på CKI (Concussion Knowledge Index). Deltagarna uppvisade även en god benägenhet att söka vård vid hjärnskakning, med ett genomsnittligt CAI (Concussion Attitude Index) på 2,22.  Slutsats: Utifrån resultaten visade studien att det finns en god kunskap om hjärnskakningar samt en positiv inställning till att söka vård vid hjärnskakning. Studien fann inga korrelationer mellan kunskapsnivån- samt benägenhet att söka vård för hjärnskakningar hos olika grupper av vuxna inom svensk fotboll. / Purpose: The purpose of this study is to investigate football players' knowledge of concussions and their likelihood of seeking medical attention following a perceived concussion. Additionally, the study aims to investigate if there is a correlation between the level of knowledge and the attitude to seeking medical care for concussion and factors such as gender, age or level of competition. The three questions the study investigated were there for as follows: How likely are football players to seek medical care for concussions? How good is football players' knowledge about concussions? Is there a correlation between the level of knowledge and the propensity to seek medical care for concussions and gender, age, previous experience of concussion or level of competition?  Method: This is achieved through a quantitative survey designed as a modified Rosenbaum Concussion Knowledge and Attitudes Survey (Student Version), abbreviated as RoCKAS-ST. RoCKAS-ST is an established research method used in several scientific papers. Data collection involved distributing the survey to various football clubs and groups of individuals actively engaged in football. Participants, aged 18-35, had to be either female or male to be eligible. 61 individuals responded to the survey, with 59 meeting the criteria for inclusion in the study. The survey comprises three sections: Section 1 gathers relevant groups variables, Section 2 includes eight questions assessing participants' inclination to seek medical attention for concussions on a 1–3 Likert scale, and Section 3 evaluates participants' concussion knowledge through ten true or false questions, resulting in a concussion knowledge index.  Result: The participants demonstrated a good level of knowledge about concussions, scoring an average of 0.736 on the CKI (Concussion Knowledge Index). They also exhibited a decent, yet not particularly high, tendency to seek medical care for concussions, with an average CAI (Concussion Attitude Index) of 2.22.    Conclusion: Based on the results, the study showed that there is a good level of knowledge about concussions as well as a positive attitude towards seeking medical care for concussions in adult football players. Additionally, the study found no correlations of differences between levels of knowledge and the attitude towards seeking medical care for concussions among different groups of adults within Swedish football. / <p>Anton Zetterberg är student på tränarprogrammet.</p><p>Hugo Olsson är student på ämneslärarprogrammet, specialidrott. </p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns samband mellan tidigt specialiserade fotbollsspelare och deras skadeförekomst under deras idrottskarriär. Frågeställningarna som har formulerats är: • Hur många av spelarna har specialiserat sig tidigt? • Hur många gånger har spelarna haft skador som varat längre än en månad? • Finns det ett samband mellan tidig specialisering och hur många gånger spelarna skadat sig? Metod: Detta är en kvantitativ studie som gjordes med elektroniska enkäter och skickades till manliga fotbollsspelare i Stockholm som spelar i division 3 eller högre. Inklusionskraven för att delta idenna enkät är att man är 18 år eller äldre samt att man spelar i division 3 eller högre. Totalt skickades enkäterna ut till 50 kontaktpersoner från olika lag i Stockholm och vi fick totalt 30 svar, av dessa lag bestod trupperna av cirka 20–25 spelare. Datan som samlades instrukturerades i Excel och analyserades i programmet Jamovi. Testet som användes var en logistisk regression och kunde avgöra om datan visade samband samt hur stor sannolikhetenvar att slumpen påverkade sambandet. Resultat: Utav 30 herrfotbollspelare så hade 18 spelare (63,3%) specialiserat sig tidigt. Av de 18spelare som hade specialiserat sig tidigt hade 14 spelare skadat sig (77,8%). Av de 12 spelarna som hade specialiserat sig sent, hade 10 spelare skadat sig (83,3%). 18 spelare (75%) hade skadat sig 1-4 gånger, 2 spelare (8,3%) hade skadat sig 5-8 gånger, 3 spelare (12,5%) hade skadat sig 9-12 gånger och 1 spelare (4,2%) hade skadat sig mer än 12 gånger. Resultaten visade att Odds Ratio=0,280. Det fanns inget signifikant samband mellan spelarna som hade specialiserat sig tidigt och hur många gånger de har skadat sig. Slutsats: Arton spelare hade specialiserat sig tidigt. Av alla 30 spelare så hade 24 spelare haft en skada som varat längre än en månad. 18 spelare hade skadat sig 1–4 gånger, 2 spelare 5–8 gånger, 3spelare 9–12 gånger och 1 spelare fler än 12 gånger. Slutsatsen som kan dras utifrån resultatet är att det fanns inget statistiskt samband mellan tidig specialisering och antalet skador som spelarna hade råkat ut för. / Aim: The purpose of this study is to investigate whether there are any relationships between early specialized soccer players and their injury incidence in their careers. The questions that have been formulated are: • How many of the players have specialized early on? • How many times have the players had injuries that lasted longer than a month? • Is there a relationship between early specialization and how many times the players get injured? Method: This is a quantitative study that was done with electronic questionnaires and was sent to 50contact persons from football teams in Stockholm that play in division 3 or higher. Theinclusion criteria required participants to be 18 years or older and actively involved indivision 3 or higher football. The survey was sent out to 50 contact persons across various teams in Stockholm, yielding 30 responses. Team rosters typically consisted of approximately 20-25 players. Data collected were structured using Excel and analyzed using the Jamovisoftware. Logistic regression was employed as the statistical test to ascertain correlationswithin the data and determine the likelihood of randomness influencing these correlations. Results: Out of 30 men's soccer players, 18 players (63.3%) had specialized early on. Of the 18 players who had specialized early, 14 players had been injured (77.8%). Of the 12 players who hadspecialized late, 10 players had been injured (83,3%). 18 players (75%) had been injured 1-4 times, 2 players (8.3%) had been injured 5-8 times, 3 players (12.5%) had been injured 9-12 times and 1 player (4.2%) had been injured more than 12 times. The results showed an Odds ratio of 0.280. There was no significant relationship between the players who had specialized early and the number of injuries they had. Conclusion: 18 players had specialized early. Out of all 30 players, 18 players have had between 1-4 injuries, 2 players have had between 5-8 injuries, 3 players have had between 9-12 injuriesand 1 player had more than 12 injuries. The conclusion that can be drawn based on the resultsis that even if there was an increased risk of having an injury while having carried out an early specialization, the risk that the correlation was due to chance was far too great.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen? Metod En kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan. Testgruppens träningstid skulle minska med 15 min per träning jämfört med tiden innan interventionsperioden vilket kontrollerades med hjälp av mätning av hjärtfrekvensen hos varje enskild individ. Resultat För testgruppen skedde en minskning av träningstiden under interventionsperioden med fem min per träning medan ingen större förändring av intensiteten kunde utläsas. Varken VO2 max, Yo-Yo IR1, 10 m sprint eller agility visade någon signifikant skillnad på testresultaten före och efter interventionsperioden för testgruppen. På 30 m sprint hade testgruppen förbättrat sitt resultat från 4,75 s till 4,70 s (p&lt;0,05). För kontrollgruppen fanns det ingen signifikant skillnad på pre- och posttestet i något av de genomförda testerna. Slutsats Då träningstiden inte minskade med de tilltänkta 15 min och resultaten inte visade någon signifikant skillnad med undantag från 30 m sprint kan inga slutsatser dras mellan minskad träningsmängd i kombination med ökad träningsintensitet och förändrad uthållighet/snabbhet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ”övriga situationer”? Metod Datainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010. Samtliga mål och matcher har funnits tillgängliga på videohemsidan youtube.com och analyserats där. Samtliga analyserade mål fördes in i ett analysschema utifrån definitionernas olika frågeställningar, där även definitionen ”övriga situationer” funnits med för att undvika internt bortfall. Exempel på kategorierna och dess definitioner är distansskott (målgivande avslut utanför straffområdet), samt övriga situationer (till exempel straffar, direkta frisparkar, hörnor och självmål). För att studera målproduk­tionen över tid delades de 14 världsmästerskapen in i tre olika tidsepoker, där tillverkning av målen och målproduktionen granskades. Resultat Totalt tillverkades 237 mål i 71 matcher. ”Inlägg/inspel” och ”övriga situationer”, som stod för 38 % respektive 30 % av målen, var de definitioner av anfallsspel som innefattade flest mål. Målen tillverkades procentuellt likvärdigt, enligt definitionerna, vid mästerskapen över tid och målproduktionen minskade med i snitt ett mål per match per undersökt tidsepok. Slutsats De slutsatser som går att dra från studien är att i de granskade matcherna är de definie­rade anfallsmetoderna ”inlägg/inspel” samt ”övriga situationer” de som leder till flest mål procentuellt sett och därmed är de mest effektiva. Utifrån studiens resultat skulle genomförande av snabbare hörnor och frisparkar samt mer inriktad anfallsträning för fotbollslag på offensiv planhalva kunna effektivisera deras anfallsspel.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka effektiviteten av två olika träningsinterventioner, plyometrisk träning och styrketräning, på unga elitfotbollsspelares sprinttid, hopphöjd, drop jump index (DJI), riktningsförändringsförmåga (COD) samt effektutveckling i knäböjshopp (SJ). Studiens frågeställning var: Ger interventionsperioderna några effekter på ungdomsfotbollsspelares sprintförmåga (0-5 m, 0-10 m och 0-15 m), COD, hopphöjd och index i DJI samt effektutveckling i SJ? Metod 24 stycken unga manliga fotbollsspelare deltog i en träningsintervention under 4 veckor. Deltagarna lottades in och tränade i tre olika grupper: Plyometrigrupp (PG), Styrkegrupp (SG) och Kontrollgrupp (KG). Träningarna bedrevs två gånger i veckan innan ordinarie fotbollsträning. PG och SG följde ett träningsupplägg som var vetenskapligt förankrat. För- och eftertester genomfördes för att undersöka träningsprogrammens effekt. Testerna som utfördes var sprint, drop jump (DJ), knäböjshopp (SJ) och riktningsförändringsförmåga (COD). Resultat PG och SG fick signifikanta förbättringar i DJI (p = 0,033 respektive p = 0,003). PG fick även signifikant (p = 0,006) ökning i effektutveckling medan SG endast visade på tendens (p = 0,073). PG visade även på en tendens till förbättring i 0-5 m (p = 0,097) och 0-15 m (p = 0,059). KG påvisade en tendens till förbättrat resultat i DJI (p = 0,072). Slutsats Studien visar att både ett fyra veckors plyometriskt träningsprogram och ett styrketräningsprogram kan utveckla fysiska egenskaper hos unga fotbollsspelare. Det plyometriska träningsprogrammet visade sig vara mest effektivt. Ytterligare forskning krävs där fler träningsmetoder undersöks under en längre träningsintervention för att skapa en större medvetenhet kring träningsmetoders påverkan på unga fotbollsspelare.

Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att få undersöka hur NIU gymnasieskolor i Stockholm och i närområdet till Stockholm fungerar och samarbetar med fotbollsföreningar. För att försöka nå studiens syfte kommer följande frågeställningar att genomsyra uppsatsen. Varför finns NIU på ert gymnasium?Hur anställer skolan tränare till NIU?Vem är det som sätter betygen i ämnet specialidrott? Metod I studien användes en kvalitativ metod för att kunna få fram svar på vårt syfte och frågeställningar. Fem skolor med NIU-verksamhet inom Stockholms närområde valde att tacka ja till att intervjuas. Studien utgår från ramfaktorteorin. Resultat Det visades i studiens resultat att skolornas största målsättning med att ha NIU på sitt gymnasium var för att hjälpa till att skapa framtida elitfotbollsspelare. Gällande rekrytering av lärare eller tränare så ser det olika ut på de olika gymnasierna. Tre skolor som hade anställda specialidrottslärare hade också ansvar för betygen vilket även står med i deras arbetsuppgifter. Betygsättningen på dessa skolor sker via dialog med tränaren från respektive träningsgrupp.  Slutsats Studiens slutsats är att det skiljer sig lite från gymnasieskola till gymnasieskola på hur de anställer lärare eller tränare. Majoriteten av skolorna använde sig av anställda specialidrottslärare som satte betygen. Alla skolor hade samma målsättning med NIU-verksamheten. / Aim The purpose and research question of this study is to investigate how NIU high schools in Stockholm and the surrounding area function and collaborate with football clubs. In order to achieve this goal, the following research questions will guide the paper. Why is there NIU at your high school? How does the school hire coaches for NIU? Who is responsible for setting grades in the subject of special sports?  Method The method used in the study was a qualitative approach in order to gain answers to the purpose and research questions. Five schools within the Stockholm area agreed to be interviewed. The study is based on the framework theory. Results The results of the study showed that the main goal of having NIU at the high school was to help create future elite football players. The recruitment of teachers or trainers varied among the different schools. Three schools that had employed special sports teachers also had the responsibility for grading, which is also included in their job duties. The grading on these schools is done through dialogue with the trainer from the respective training group. Conclusions The conclusion of the study is that there are some variations from school to school in how they recruit teachers or trainers. The majority of the schools used employed special sports teachers to set the grades. All schools had the same goal with the NIU program

Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att undersöka hur pojkfotbollsakademier arbetar med att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år, med fokus på hur tränarna planerar, vilka övningar de använder sig av och hur de arbetar med målsättning. Våra frågeställningar är följande: - Hur arbetar fotbollsakademier för att utveckla sina spelare i åldrarna 14-19 år? - Vilka former av övningar och träningsupplägg använder sig tränarna av och varför? Metod I studien används en kvalitativ metod för att samla in information och för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Tre akademitränare från olika akademiklubbar valde att delta. Studiens teoretiska utgångspunkt tas i det sociokulturella perspektivet på lärandet. Resultat Resultaten visar att periodisering under kortare tid inte används i träningen, då varje vecka är lika mycket värd. I veckocyklarna används däremot periodisering och en formtoppning sker till matchdag. Under övningarna används SSG (small sided games) väldigt ofta och andra former av övningar med aktiva motståndare. Målformuleringen sker både för lag och individuellt. Det sker tre individuella möten mellan varje spelare och tränaren, där de bland annat diskuterar hur spelaren ska utvecklas. Slutsats Slutsatsen är att det finns tydliga likheter och skillnader mellan hur olika fotbollsakademi-tränare planerar träningen och arbetar med den. Enligt akademitränarna är det viktigt med en utvecklingsplan och att spelarna ska vara utvilade på matchdagarna. / Aim The purpose of this study is to get an insight into how boys' soccer academies work to develop their players aged 14-19 years, focusing on how the coaches plan, what exercises they use and how they work with goal setting. Our questions are as follows: - How do football academies develop their players aged 14-19 years? - What forms of exercises and training arrangements do the trainers use and why? Method The study uses a qualitative method to collect information and to be able to answer the purpose and the questions. Three academy coaches from different clubs chose to participate.The study is based on the socio-cultural perspective on the learning. Results The results showed that periodization over a short period of time is used, as each week is worth the same amount. However, in the weekly cycles, periodization is used and a peak of form until match day takes place. During the exercises, SSG (small sided games) and other forms of exercises with active opponents are used very often. Goal formulation takes place both as a team and individually. There are three individual meetings between each player and the coach, where they discuss, how the player should develop. Conclusions The conclusion is that there are clear similarities and differences between how different football academy coaches plan the training and how they work with it. According to the academy coaches, it is important to have a development plan and that the players should be well rested on match days.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka träningsmetoder som elitfotbollstränare i herrallsvenskan använder i sina träningar för att överföra sina principer inom anfallsspelets olika skeden till sina spelare. Frågeställningar ·   Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet speluppbyggnad? ·   Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet komma till avslut och göra mål? ·   Hur tränar elitfotbollstränare i allsvenskan skedet kontring? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka träningsmetoder som tränarna använder för att träna anfallsspel. Deltagarna var fyra manliga fotbollstränare från Allsvenskan. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Studiens resultat visar att tränarna använder liknande träningsmetoder för att överföra anfallsspelets principer till sina spelare. I speluppbyggnaden används träning med numerära överlägen och matchlika övningar. För "komma till avslut och göra mål" varierar metoderna mellan funktionella och isolerade övningar. För ”kontringar” betonar tränarna omställningsövningar samt användningen av begränsande/främjande faktorer. Slutsats Utifrån resultaten presenteras och diskuteras ett konceptuellt ramverk som belyser insikterna i tränarnas metoder inom deras träningsmiljö, med avsikt att effektivt överföra anfallsspelet principer till sina spelare. Avslutningsvis föreslås praktiska rekommendationer för tränare samt förslag på vidare akademisk forskning. / Aim The aim of this study is to investigate the training methods employed by elite football coaches in Allsvenskan (Swedish premier league), to convey their principles in the phases of offensive play to their players.   Research questions •  How do elite football coaches in Allsvenskan train the build-up phase? •  How do elite football coaches in Allsvenskan train the finishing and goalscoring phase? •  How do elite football coaches in Allsvenskan train the counter-attacking phase?   Method This study adopted a qualitative approach utilizing semi-structured interviews to explore the training methodologies employed by coaches to develop offensive play. The participants included four male football coaches from Allsvenskan. Prior to the interviews, ethical guidelines were presented, and consent was obtained from the interviewees. Data collection involved transcription and subsequent analysis through qualitative content analysis.   Results The study's results reveal that the coaches employ similar training methodologies in conveying offensive play principles to their players. In the build-up phase, training with numerical superiorities and game-like exercises are utilized. For "finishing and goalscoring," methods vary between functional and isolated drills. Regarding "counter-attacking," coaches emphasize transitional exercises and the use of constraining/facilitating factors.   Conclusion Based on the results, a conceptual framework is presented and discussed, shedding light on the coaches' methodologies within their training environment, aiming to effectively transfer offensive play principles to their players. Finally, practical recommendations for coaches and suggestions for further academic research are proposed.