Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd. / This thesis is about how the refugee children experience their own situation and about how they handle different situation such as school and create friendship. It is also about handling limits and the capability to think about the future under unsure circumstances as a paperless refugee or asylum seeker. The thesis is also about the transition process, family bonds and the importance of understanding the language.

This is a study about the transition process and the consolidation of power in Belarus. In this paper the concept of "authoritarian state building and the sources of regime competitiveness in the fourth wave" is the major theory used. After giving a description of the theory‟s concepts a short historical background of Belarus follows. Chapters four describes and explain the political situation in Belarus during five periods. After each period I analyze the situation on the basis of the suppositions from the theory. The thesis also tries to explain the conditions needed for an authoritarian regime to be established. The result of the concluding discussion shows that the major theory in this thesis presents important factors that can help to explain why and how the autocratic rule in Belarus has been consolidated.

Bakgrund: I Sverige beräknas att cirka 40% av personer med kognitiv sjukdom vårdas på särskilt boende och innan de flyttar dit är det ofta anhöriga som ger informell om­vårdnad i hemmet. Tidigare forskning har visat att vården av en person med kognitiv sjukdom och processen att flytta denne till särskilt boende är påfrest­ande för anhöriga, med stor risk för att utveckla egen ohälsa. Regeringen har under 2022 beslutat om en anhörig­strategi för att stärka anhörigas rätt till stöd, och Socialstyrelsen publicerade ett kunskapsunderlag för vårdgivare under 2023 i syfte att underlätta implementering av anhörigperspektivet. Därför är det intressant att studera hur sjuksköterskor idag stöttar anhöriga under denna process. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur sjuksköterskor i kommunal verksamhet beskriver stödet de ger till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom under transitionsprocessen från ordinärt boende till särskilt boende, samt om de upplever att det finns förbättringsmöjligheter.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Det gjordes 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård och särskilt boende, med minst ett års erfarenhet från ena eller båda verksamheterna. En kvalitativ innehållsanalys med en manifest tolkning gjordes för att få fram ett resultat.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: 1. Att hjälpa anhöriga ur en ohållbar situation. 2. Att skapa en god relation. 3. Att samverka. 4. Att förhålla sig till brister i verksamheten. Resultatet visade att sjuksköterskorna börjar stötta anhöriga i processen långt tidigare än förväntat och är medvetna om de svåra känslor som anhöriga brottas med innan de fattar beslut om flytt. Sjuksköt­erskorna på särskilt boende arbetar ofta hårt med att öka tryggheten för anhöriga och göra dem delaktiga, och ett väl fungerande teamarbete är viktigt för ett gott samarbete med anhöriga, liksom att det finns anhörigstödjare att tillgå. De pekade också på att det finns brister i verksamheten, både av organisatorisk och kulturell art, som påverkar stödet till anhöriga negativt.  Slutsatser: Studien visade att sjuksköterskor i hög grad är medvetna om de problem och utmaningar som anhöriga står inför när de måste separera från en familje­medlem med kognitiv sjukdom. Studien pekar på förbättringsbehov avseende sjuksköterskors kompetensnivå, rutiner som verkar för ett mer jämlikt tillhanda­hållande av stöd för anhöriga, samt att sjuksköterskor får mer resurser för denna folkhälsofrämjande verksamhet. / Background: Some 40% of persons with dementia in Sweden live in care homes, and before they move there, are cared for by informal family caregivers in the home. Previous research has shown that the process of caring for a person with dementia and moving them to a care home is taxing for family caregivers, with increased risk of developing health problems of their own. The Swedish government has in 2022 presented a national next-of-kin strategy aiming to strengthen the right to support for family caregivers and Socialstyrelsen published a guide for healthcare providers to implement the next-of-kin perspective in 2023. In this light, it is of interest to study how registered nurses working in homes and care homes support family caregivers today.  Aim: The aim of the study is to investigate how registered nurses in the context of elder care, both in ordinary homes and in nursinghomes, describe the support they give to relatives of persons with dementia during the transitionprocess from ordinary living to care home living, and if they see possibilities for improvement.  Method: A qualitative interview study with inductive approach was made. There were 13 semistructured interviews made with registered nurses working in home care and care home settings, having at least one year of experience from one or both of the settings. A qualitative content analysis with a manifest interpretation was made to generate a result.  Results: The analysis resulted in four main categories: 1. Helping family caregivers in an untenable situation. 2. Creating a good relationship. 3. Cooperation. 4. Relating to the shortcomings of the area of care. The result showed that registered nurses support family caregivers long before expected and are aware of the difficult feelings relatives deal with before they decide on care home living. The nurses in care homes often work hard aiming to create a sense of security and participation for relatives. A well functioning team is a foundation for a good collaboration with relatives, and access to external support is an important resource. The nurses also identified organizational and cultural problems, affecting the support negatively.  Conclusions: The study shows that registered nurses are highly aware of the problems and challenges facing family caregivers when needing to separate from a family member with dementia. The study indicates areas of improvement concerning the nurses need for further education, routines that facilitate a higher degree of equal opportunities for relatives, and that the nurses have more resources allocated for this area of preventative public health care.