Bakgrund: Personer som sökt asyl i Sverige ökar drastiskt. Sannolikheten att möta personer med annan kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvård ökar i och med detta. Vårdpersonalen möts utav en stor variation på kulturer. Personer med annan kulturell bakgrund kan ha olika förväntningar och krav från hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen stöter då på kulturella skillnader och kommunikationsproblem. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med annan kulturell bakgrund. Metod: En litteraturstudie bestående utav åtta kvalitativa studier där resultatet sammanställts med hjälp av Fribergs metod. Resultat: Vid analys bildades fyra huvudkategorier och elva underkategorier; Vårdpersonals kunskaper och insikter, Vårdpersonals svårigheter och frustrationer, Vårdpersonals uppfattning om kulturskillnader som begränsar, Vårdpersonals strategier för att hantera svårigheter. Konklusion: Vårdpersonalen måste vara medvetna om kulturella skillnader som kan påverka vården, samt samtala med personen med annan kulturell bakgrund för att kunna ge god vård och vara flexibla i vårdutförandet. Med ökad kulturkunskap för vårdpersonalen ökade även deras förståelse till andra kulturer. Vårdpersonalen måste själva aktivt söka kulturkunskap för att på ett bättre sätt kunna vårda personer med annan kulturell bakgrund samt att det från arbetsgivarens sida möjliggörs att de kan utbilda sig i kulturkompetens och därmed öka personcentreringen.

Bakgrund: Inom sjuksköterskors professionskrav ingår skapandet av patientcentrerad omvårdnad, vilket kan grundas i en livsvärldsbaserad omvårdnad. Den ökande internationaliseringen i världen ökar behovet av förmåga till att nå livsvärlden i transkulturella vårdande möten på akutvårdsmottagningar.  Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan når patientens livsvärld i vårdande möten på en akutmottagning med patienter från andra kulturer som ej har svenska som modersmål.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom individuella semistrukturerade intervjuer med sex informanter, tre kvinnor och tre män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier detekterades; det transkulturella vårdande mötets olika delar, se patienten som unik, behov av externa resurser samt hinder i det transkulturella vårdande mötet.Slutsats: Kunskap kring hur de framträdande individberoende och organisatoriska faktorerna påverkade tillgången till livsvärld hos patienter med annan kulturell bakgrund kan bidra till förbättrade arbetssätt i de vårdande mötena. Baserat på det ökande antalet transkulturella möten sjuksköterskor på akutmottagningar är ämnet aktuellt att vidare beforska.