Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad. Mindre erfarna sjuksköterskor ändrade sina beslut i triageringen och tog längre tid på sig vid triagebedömningen. Utbildning och simuleringsträning var viktigt i triageprocessen för att sjuksköterskorna skulle kunna utveckla färdigheter, fatta beslut och samla in mer korrekt information vid bedömningen. Triagesjuksköterskor kunde bli avbrutna av patienter som frågar hur lång tid det tar innan de blir bedömda. Detta var en källa till stress och otillfredsställelse samt påverkade koncentrationen. Sju artiklar har använt sig av intervjuer, fyra har använt sig av observationer och fem har använt sig av andra datainsamlingsmetoder.Slutsats: En stor anledning till färre korrekta triageprioriteringar är hög arbetsbelastning och stress. Sjuksköterskans koncentration påverkas av patienter som avbryter under triageprocessen och bristen på personal gör att patientflödet genom akutmottagningen påverkas negativt. / Background: Several Swedish hospitals developed triage scales in the 1990s to prioritize and sort patients in emergency rooms. One of the reasons was that the number of patients increased and resources of available doctors were limited. Aim: To describe the factors that may be important for the nurse’ triage assessment in emergency departments and to describe the data collection methods the chosen articles have used.Method: A literature study with descriptive design based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The search for articles have occurred in the databases Cinahl, PubMed and Google Scholar.Results: The high workload and lack of staff were factors that were relevant to the nursing profession. Some nurses felt that the high workload could lead to fewer correct priorities, it is difficult to prioritize a patient when the nurse is stressed. Less experienced nurses changed their decisions in the triage and took more time at the triage assessment. Training and simulation training was important in the triage process so the nurses could develop skills, make decisions and gather more accurate information in the assessment. Triage Nurses could be interrupted by patients asking how long it takes before they are assessed. This was a source of stress and dissatisfaction and affect concentration. Seven articles have used interviews, four have used observations and five have used other methods of data collection.Conclusion: A major reason for fewer correct triage priorities are high workload and stress. Nurse's concentration is affected by patients who discontinue during the triage process and the lack of staff means that the patient flow through the emergency department adversely affected.

Bakgrund: Triage är numera en viktig del i den moderna sjukvården och innebär prioritering och sortering av patienter. Triagebedömningen utförs oftast av en triagesjuksköterska och då med hjälp av en triageskala som till stor del är avgörande för hur länge patienten bedöms kunna vänta på läkarbedömning. I Sverige är den mest frekvent använda triageskalan RETTS. Dock har studier visat på olikheter i triagenivåer och att triagebedömningen skulle påverkas av triagesjuksköterskans erfarenhet. Syfte: Syftet var att undersöka om det i triagebedömningar på akutmottagning fanns skillnader som berodde på triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet sett utifrån triagenivå och ESS-algoritm vid användandet av triageskalan RETTS. Metod: Studien hade en kvantitativ metod och en sekundäranalys av rådata från 2014 genomfördes. Rådatan bestod av enkäter utformade som patientfall vilka hade fyllts i av triagesjuksköterskor från två akutmottagningar i södra Sverige. Dataanalysen gjordes med deskriptiv analys samt med jämförande statistik, Chi2-test. Resultat: Resultaten redovisades utifrån triagenivå, ESS-algoritm samt kommentarer. Skillnaderna mellan de olika erfarenheterna presenterades i tre olika erfarenhetskategorier. I resultatet framkom att det fanns skillnader i triagenivå, ESS-algoritm samt antal kommentarer. Enbart i en analys förekom en signifikant skillnad mellan de olika erfarenhetsgrupperna.   Slutsats: Resultatet visade på skillnader i triagenivåer och ESS-algoritmer men däremot visade inte resultatet i tillräckligt hög utsträckning vad dessa berodde på. Då skillnader i triagebedömningen utgör en patientsäkerhetsrisk samt ökar kostnaden för vården behövs vidare forskning för att försöka ta reda på anledningen till skillnaderna. / Background: Triage has now become an important part of modern health care and involves prioritizing and sorting of patients. It is usually performed by a nurse and with the help of a triage scale. The triage scale is critical for how long the patient can wait to see the doctor. In Sweden the most common triage scale is RETTS. However, studies have shown differences in the triage level and that the triage assessment could be affected by the experience of the triage nurse. Aim: The aim of the study was to investigate if there were any differences in the triage assessment at emergency departments depending on the clinical experience of the triage nurse in reference to the triage level and ESS-algorithm when using the triage scale RETTS. Method: A quantitative study and a secondary analysis was carried out based on data from 2014. The collection of the data has been carried out in two different emergency departments in the South of Sweden through written patient scenarios. Data were analyzed with descriptive statistics and The Chi-square Test. Result: The results was shown in the categories triage level, ESS-algorithm and comments. The differences between experiences was displayed in three different categories. The result showed differences in triage levels, ESS-algorithms and in the number of comments. However, only in one analysis was there a significant difference between the different groups of experiences. Conclusion: The result has shown that there were differences in the triage levels and ESS-algorithms but the result has not sufficiently given an explanation as to why these differences occur. As the differences in the triage assessments constitutes a risk for the patients and increases costs for the health care further research need to be done to try to find out the reason for the differences.