Bakgrund: Triagering har en väsentlig roll vid bedömning av patienter på akutmottagningar. Triagerbedömningar görs genom att följa en triageskala enligt RETTS och utförs i de flesta fall av en sjuksköterska som är utbildad inom triage. Det finns olika triagesystem i olika delar av världen. En korrekt triagebedömning är grunden för tiden till att patienten får träffa en läkare på akutmottagningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva triagering på akutmottagningen, och eventuell betydelse för patientsäkerheten. Metod: För att besvara syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Totalt elva kvantitativa artiklar inkluderades och data valdes ut med validerat undersökningsinstrument och mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier som täcker in artiklarnas innehåll. System och Nivåer, Faktorer vid triagering och Förmåga vid triagering. Slutsats: Studien visade på att triagering på akutmottagning påverkar patientsäkerheten. Klinisk erfarenhet av triagering, utbildning och följsamhet till triagesystem är viktiga faktorer för att kunna triagera korrekt. Patientsäkerheten är hotad vid felaktig triagering. / Background: Triage has a key role in assessing patients in the emergency departments. Triage assessment is done by following the triage scale RETTS and is conducted in most of the cases by a nurse who is educated within triage. There are several different triage systems in the world. A correct triage assessment is the base for how long a patient will wait before seeing a doctor in the emergency department.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe triage assessment at emergency departments, and what that means for patient safety.    Method: To answer the purpose for the study a systematic literature study was chosen. Searches were carried out with the databases CINAHL and PubMed. A total of eleven quantitative studies were included. And data was selected with a validated search instrument and a template of quality review. Result: The result was sorted in three main categories that cover the contents of the articles. System and Level, Factors in triage and Ability in triage..  Conclusion: The Study showed that triaging in the emergency department affects patient safety. Clinic experience of triaging, education and adherence to the triage system are important factors to be able to correctly triage patients. Patient Safety is threatened when patients are wrongly triaged.

Bakgrund: Triage är numera en viktig del i den moderna sjukvården och innebär prioritering och sortering av patienter. Triagebedömningen utförs oftast av en triagesjuksköterska och då med hjälp av en triageskala som till stor del är avgörande för hur länge patienten bedöms kunna vänta på läkarbedömning. I Sverige är den mest frekvent använda triageskalan RETTS. Dock har studier visat på olikheter i triagenivåer och att triagebedömningen skulle påverkas av triagesjuksköterskans erfarenhet. Syfte: Syftet var att undersöka om det i triagebedömningar på akutmottagning fanns skillnader som berodde på triagesjuksköterskans kliniska erfarenhet sett utifrån triagenivå och ESS-algoritm vid användandet av triageskalan RETTS. Metod: Studien hade en kvantitativ metod och en sekundäranalys av rådata från 2014 genomfördes. Rådatan bestod av enkäter utformade som patientfall vilka hade fyllts i av triagesjuksköterskor från två akutmottagningar i södra Sverige. Dataanalysen gjordes med deskriptiv analys samt med jämförande statistik, Chi2-test. Resultat: Resultaten redovisades utifrån triagenivå, ESS-algoritm samt kommentarer. Skillnaderna mellan de olika erfarenheterna presenterades i tre olika erfarenhetskategorier. I resultatet framkom att det fanns skillnader i triagenivå, ESS-algoritm samt antal kommentarer. Enbart i en analys förekom en signifikant skillnad mellan de olika erfarenhetsgrupperna.   Slutsats: Resultatet visade på skillnader i triagenivåer och ESS-algoritmer men däremot visade inte resultatet i tillräckligt hög utsträckning vad dessa berodde på. Då skillnader i triagebedömningen utgör en patientsäkerhetsrisk samt ökar kostnaden för vården behövs vidare forskning för att försöka ta reda på anledningen till skillnaderna. / Background: Triage has now become an important part of modern health care and involves prioritizing and sorting of patients. It is usually performed by a nurse and with the help of a triage scale. The triage scale is critical for how long the patient can wait to see the doctor. In Sweden the most common triage scale is RETTS. However, studies have shown differences in the triage level and that the triage assessment could be affected by the experience of the triage nurse. Aim: The aim of the study was to investigate if there were any differences in the triage assessment at emergency departments depending on the clinical experience of the triage nurse in reference to the triage level and ESS-algorithm when using the triage scale RETTS. Method: A quantitative study and a secondary analysis was carried out based on data from 2014. The collection of the data has been carried out in two different emergency departments in the South of Sweden through written patient scenarios. Data were analyzed with descriptive statistics and The Chi-square Test. Result: The results was shown in the categories triage level, ESS-algorithm and comments. The differences between experiences was displayed in three different categories. The result showed differences in triage levels, ESS-algorithms and in the number of comments. However, only in one analysis was there a significant difference between the different groups of experiences. Conclusion: The result has shown that there were differences in the triage levels and ESS-algorithms but the result has not sufficiently given an explanation as to why these differences occur. As the differences in the triage assessments constitutes a risk for the patients and increases costs for the health care further research need to be done to try to find out the reason for the differences.