Bakgrund: Ätstörningar är vanligt hos unga kvinnor och etologin är okänd, biologiska och sociala faktorer kan påverka. Sociala medier används dagligen av unga kvinnor och innehållet kan framkalla negativa känslor vilka försämrar ätstörningen. Kvinnor med ätstörningar upplever ohälsa och lidande. För sjuksköterskan är det en utmaning att lindra lidande och sträva efter hälsa hos unga kvinnor med ätstörning. Syfte: Syftet var att belysa hur sociala medier inverkar på bloggande och vloggande unga kvinnors ätstörningar. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys för att analysera bloggar och vloggar producerade av unga kvinnor med ätstörning. Sju bloggkonton och två vloggkonton analyserades. Resultat: Sociala medier inverkar på unga kvinnors ätstörningar både positivt och negativt. Till stor del beror det på kvinnornas förmåga att identifiera triggers och att sluta följa konton som triggar. Sociala medier kan användas för att uttrycka känslor och tankar och vid ett sunt användande kan det stötta kvinnor till att förändra sitt beteende kring mat. Slutsats: Unga kvinnor med ätstörningar har ett stort behov av stöd och uppmuntran vilket de söker efter på sociala medier. Sjuksköterskan bör samtala med den unga kvinnan om sociala mediers inverkan på ätstörningsbeteendet. / Background: Eating disorders are common among young women and the ethology is unknown, biological and social factors can affect. Social media is used daily by young women and the content can evoke negative emotions which worsen the eating disorder. Women with eating disorders experience ill health and suffering, for the nurse it is a challenge to alleviate suffering and strive for health in young women with eating disorders. Purpose: The aim was to clarify social medias impact on blogging and vlogging young women´s eating disorders. Method: This study used qualitative content analysis to analyze blogs and vlogs produced by young women with eating disorder. Seven blog accounts and two vlog accounts were analyzed. Results: Social medias affects young women´s eating disorders both positively and negatively. This is largely due to women´s ability to identify triggers and to stop following accounts that trigger. Social media can be used to express feelings and thoughts and with healthy use it can support women to change their behavior around food. Conclusion: Young women with eating disorders have a great need for support and encouragement, which they are looking for on social media. The nurse should talk to the young woman about the impact of social media on eating disorder behavior.

Alla sinnen kan påverka vår matupplevelse och även hur vi upplever smak, men ett sinne som ofta glöms bort är hörseln. Olika ljud i omgivningen, men även matljuden i sig, har möjlighet att påverka hur vi upplever det vi äter. Hur vi upplever de olika matljuden kan ha en evolutionär bakgrund då krispiga ljud kan tala om för oss att maten är färsk eller innehåller mycket fett eller näringsämnen medan skrapande ljud och ljud av olika vätskor, såsom snörvlande påminner om sjukdom eller fara. På sistone har även fenomen som ASMR och streamande av ätande så kallat mukbang blivit populariserat där matljud lockar tittare. De ljud som är populära inom dessa genrer är dock ljud som kan bli triggande för personer med misofoni.     En enkätstudie utfördes med 100 deltagande respondenter varav 34 hade misofoni, 32 angav att de hade en nedsatt tolerans för olika ljud, 7 som inte visste (om de hade någon ljudöverkänslighet) och 27 som inte hade någon ljudöverkänslighet. Enkäten innefattade olika ljudklipp med matljud och ljud vid matbordet som respondenterna fick lyssna på samt fick olika frågor om hur de upplevde ljuden, ifall ljuden kunde påverka deras aptit, hur ljudkänsliga de är (via den så kallade noise sensitivity scale) samt vilka reaktioner som triggande ljud utlöser för personerna. I denna studie ställs frågan hur de olika grupperna skiljer sig åt gällande dessa frågor samt hur ljud upplevs och varför, samt om misofoni påverkar aptiten. Huruvida misofoni borde betraktas som en egen diagnos kommer att diskuteras.    Denna studie visar att personer med misofoni upplever matljud som signifikant värre än de utan någon ljudöverkänslighet. Ljudet av ett äpple som äts upplevs exempelvis som värre än ljudet av en gaffel skrapande mot en tallrik för personer med misofoni medan personer utan ljudöverkänslighet upplever skrapljudet som allra värst. Personer utan ljudöverkänslighet upplever ljudklippen i enkäten som betydligt mer aptithöjande än personer med misofoni. Studien visar även att personer med misofoni reagerar betydligt starkare på olika ljud i jämförelse med personer som svarat att de upplever att de har en nedsatt tolerans för olika ljud. / All our senses can affect our dining experience and how we perceive flavour. One of the senses that is often forgotten in the context of eating is our hearing. Different sounds in the environment, and even the sound of food itself, can affect the way we perceive our meal. How we experience the different sounds of food has an evolutionary background. Crispy sounds can tell us when something is fresh, has a high fat or nutrition content, while various liquid sounds such as snivelling or scraping noises remind us of sickness and danger. Recently phenomena such as ASMR and mukbang, online streaming of someone eating, has become popularized where food sounds attract many viewers. However the sounds that are popular within these genres are the sounds that can be triggering for people with misophonia.     Out of the 100 people surveyed 34 respondents reported that they had misophonia, 32 experienced increased noise sensitivity, 7 didn't know (if they had any increased noise sensitivity), and 27 were not noise sensitive. The survey consisted of different audio clips with food sounds and other sounds from the dinner table, as well as questions about how the respondents experienced the sounds, if the sounds affected their appetite, if they are sensitive to noise (according to the noise sensitivity scale) and what reactions occurred because of the triggering sounds. This study asks the question of how the different groups’ answers differentiate throughout these questions, how sound is perceived and why, and if misophonia has an effect on appetite. If misophonia should be considered as a separate diagnosis will be discussed.    This study shows that people with misophonia perceive sound of food as significantly worse than the people without noise sensitivity. For example, the sound of an apple being eaten is perceived as worse than the sound of a fork scraping against a plate for people with misophonia while people without noise sensitivity rate the scraping sound as the worst. People without sound sensitivity experience the audio clips as significantly more appetite enhancing than people with misophonia. This study also shows that people with misophonia respond significantly stronger to various sounds compared to the people with increased noise sensitivity.