Spelling suggestions: "subject:"triple bottomline"" "subject:"triple bottomlines""
1 |
Analýza struktury CSR aktivit u firem působících na českém trhu / Analysis of structure CSR activities of companies operating on the Czech marketSmolková, Marie January 2010 (has links)
The master thesis presents concept of CSR (Corporate Social Responsibility) and examines the CSR activities of companies operating on the Czech market. The aim of the thesis is to analyses the engagement of companies operating on the Czech market into the concept CSR and find out possibilities of further development by non-profit-organizations. The thesis focuses on social bottom.
|
2 |
Hur väljer företag att publicera CSR? : En undersökning av tre företags externa CSR-kommunikationCarlson, Madeleine January 2009 (has links)
Uppsatsen bygger på en undersökning om hur tre företag arbetar med CSR. Syftet med undersökningen har varit att granska hur de utvalda företagen väljer att kommunicera dess CSR-arbete till externa intressenter.De frågeställningar studien bygger på är: Hur väljer företag att kommunicera CSR? Kommunicerar företag inom olika branscher CSR på samma sätt? Ser företag inom olika branscher samhällsansvaret på likvärdigt sätt? Finns det någon koppling mellan företags externa kommunikation av CSR och företags medierelation? Under arbetets gång har en respondent från respektive företag intervjuats. En innehållsanalys har även genomförts av företagens hemsidor. Undersökningen har gett författaren kunskap om att de undersökta företagen anser att CSR-arbetet bör finnas utspritt inom hela verksamheten och inte enbart skötas av en person. För att lyckas nå ut till sina externa intressenter på ett effektivt och trovärdigt sätt måste det sociala ansvaret vara en självklarhet för alla inom organisationen och vara en del av företagets vision. Synen på samhällsansvaret skiljde sig mellan företagen vilket kan bero på att det är en tolkningsfråga vad företagen anser är ett socialt samhällsansvar. Dock satte samtliga företag som deltagit i undersökningen in miljöfrågor och sociala frågor i begreppet. De olika företagen som befinner sig i olika branscher arbetar med liknande frågor fast deras tillvägagångssätt och huvudfråga kan skilja sig något mellan branscherna. Hur företagen än väljer att definiera begreppet och hur de än väljer att arbeta med dessa frågor är det en stor fördel att även kommunicera vad de gör till media. Media kan nämligen vara en effektiv kanal för företaget att nå ut till sina intressenter samt att skapa trovärdighet
|
3 |
SUPPLIER SUSTAINABILITY EVALUATION UTILIZING MULTI ATTRIBUTE UTILITY MODELINGLadd, Scott E. 01 January 2013 (has links)
Conventionally, the focus during supplier evaluation has been to assess cost, quality and delivery effectiveness due to their impact on profitability. In recent years, there has been increased emphasis on promoting more sustainable business practices that focus on reducing environmental impact and improve societal well-being, in addition to economic benefits. However, most of the existing supplier evaluation methods in literature as well as those used by leading companies fall short of comprehensively assessing suppliers from a Triple Bottom Line (TBL) perspective. TBL defined as holistically looking at the economic, environmental, and societal aspects of an entity. This paper presents a review and selection of metrics for economic, environmental and societal sustainability evaluation. In addition, this work proposes a methodology for combining the scores into a comprehensive score that can be used to compare two entities performance relative to the TBL.
|
4 |
Controllerns roll : ur ett hållbarhetsperspektiv / The role of the controller : from a sustainability perspectiveAmso, Jina, Muka Mabundi, Princesse January 2023 (has links)
Background: Sustainability has become a global trend that has affected people, companies and organizations around the world. Most organizations today integrate sustainability into their operations in various ways. The role of a controller undergoes constant development where the controller's role nowadays includes several strategic tasks. The role has changed over the years where the duties have been affected by global trends, such as sustainability. Purpose: This study aims to create a greater understanding of how an organization's sustainability work has affected the role of the controller and how sustainability is implemented in practice by the controller in the organization. Methodology: The methodology that this study uses is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eleven controllers from various organizations. A thematic analysis has then been used to categorize the results. Result: The results of the study show that sustainability has affected the controller's role in an indirect way, where the controller's working methods have become more sustainable while the actual tasks of the controller have remained unchanged. On the other hand, the study shows that the controller has embraced financial sustainability while the other two dimensions of sustainability have been neglected. The result shows that the controller has a certain collaboration with the organization's sustainability officer. This collaboration is based on the controller contributing his/her expertise within the financial aspect while relying on the sustainability officer to be responsible for the other two dimensions of sustainability. Recommendations för further studies: For further research, we make recommendations to investigate whether sustainability integration in the controller's work differs if the controller works in the private sector or the public sector. Another suggestion is to investigate whether the three dimensions of sustainability are integrated in the duties of a sustainability controller. / Bakgrund: Hållbarhet har blivit en global trend som har påverkat människor, företag och organisationer runt om i världen. De flesta organisationer numera integrerar hållbarhet i deras verksamheter på olika sätt. Controllerrollen genomgår ständigt utveckling där rollen nu för tiden innefattar flera strategiska arbetsuppgifter. Controllerrollen har därmed förändrats genom åren där arbetsuppgifterna har blivit påverkade av globala trender, såsom hållbarhet. Syfte: Denna studie syftar till att skapa större förståelse över hur en organisations hållbarhetsarbete har påverkat controllerns roll samt hur implementeras hållbarhet i praktiken av controllern i organisationen. Metod: Metoden som denna studie använder sig av bygger på en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva controller från olika organisationer. En tematisk analys har sedan använts för att kategorisera resultatet. Resultat: Studiens resultat visar att hållbarhet har påverkat controllers roll på ett indirekt sätt där controllerns arbetssätt har blivit mer hållbart medan själva arbetsuppgifterna av controllern har förblivit oförändrade. Å andra sidan visar studien att controllern har anammat den ekonomiska hållbarheten medan de två andra dimensionerna har försummats. Resultatet visar också att controllern har ett visst samarbete med organisationens hållbarhetsansvariga. Samarbetet bygger på att controllern bidrar med hans/hennes expertis inom den ekonomiska aspekten medan hen förlitar sig på att hållbarhetsansvariga ansvarar för de andra två dimensionerna av hållbarhet. Förslag för framtida forskning: För vidare forskning ger vi rekommendationer om undersöka huruvida hållbarhetsintegrering i controllerns arbete skiljer sig om controllern jobbar i privata sektorn eller den offentliga sektorn Ett annat förslag är att undersöka huruvida hållbarhetens tre dimensioner integreras i arbetsuppgifterna av en hållbarhetscontroller.
|
5 |
Värderingsbaserat värdeskapande : En studie vid HSB Centrala Värmland / Values-based Valuecreation : A Study at HSB Centrala VärmlandEngblom, Alexandra, Eriksson, Veronica January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad.</p><p>Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.</p>
|
6 |
ANALYS AV KOSTNADER FÖR LAST MILE DISTRIBUTION : MÖJLIGHETER MED KONSOLIDERING OCH DESS SYNERGIEFFEKTERHolm, Rasmus, Erlandsson, Caroline January 2016 (has links)
I dagsläget lever 86 % av Sveriges befolkning i stadsområden. Mellan år 1990 till 2015 ökade befolkningen i Sveriges största storstadsområden med ca 26 % i Göteborg, ca 36 % i Stockholm och ca 31 % i Malmö. Detta har skapat hårdare konkurrens i fråga om ytan mellan bland annat bostäder, näringsliv, grönområden och transportinfrastrukturen. Det är viktigt att redan i planeringsfasen vid städernas utformning väga in aspekterna för citydistributionen och skapa ett balanserat transportsystem. Vid ökade transporter inom en stad ökar faktorer så som köer, trängsel, koldioxidutsläpp, kostnader, stress och olyckor. Syftet med undersökningen var att genom signifikanta teorier och datainsamling beräkna kostnadsfördelningen av distributörernas ”last mile distribution”. Även ge underlag för att visualisera konsoliderings- och samlastningsmöjligheter där antalet utlämnings- och upphämtningsstopp var tätare. Arbetet begränsades till ett område inom Göteborgs innerstad och fordonstypen till paketbilar. Datainsamlingsperioden skedde från och med den 23 mars 2016 till och med 25 april 2016. De teorier som låg till grund för arbetet är supply chain, distribution, citydistribution, Triple bottom line, kostnader för citydistribution, samlastning och konsolidering. Uppsatsen utgick ifrån kvantitativa metoder och värdena analyserades från en objektiv ståndpunkt. För att skaffa en grunduppfattning av last mile utfördes även två semistrukturerade kvalitativa intervjuer. De utvalda respondenterna är forskare inom logistik. Primärdata till uppsatsen är insamlad genom en tidsstudie med hjälp av applikationen Stardriver. Detta utfördes under 13 hela arbetsdagar tillsammans med marknadsledande distributionsfirmor inom paket och logistik i Sverige. Resultatet påvisar att kostnadsfördelningen inom last mile till störst del fördelas på aktiviteterna Drive, Handle to store och Unload. Aktiviteterna delades också in beroende på om de är värdeskapande, stödjande eller förluster. Kontentan av det blev att 70% är värdeskapande aktiviteter, 13% stödjande aktiviteter och 17% är rena förluster. Detta innebär att under ett kalenderår lägger distributören på ett ungefär 501 269 kr på värdeskapande aktiviteter, 93 093 kr på stödjande aktiviteter och 121 737 kr på förluster. De aktiviteter som klassas som förlust bör elimineras för att minska kostnaderna. Även de andra aktiviteterna kan skapa mer kostnadseffektiva transporter genom exempelvis samlastning mellan distributörer och intern effektivisering. Möjligheterna för samlastning och konsolidering av paket inom centrala områden i Göteborgs är goda enligt det data som samlades in. Baserat på den tätare kundkrets som påträffades inom den begränsade ytan upprättades två mindre områden där samlastning med fördel kan nyttjas. För att implementera samlastning mellan distributörerna krävs ett starkare samarbete mellan parterna. Alternativt att en oberoende part så som Stadleveransen som tar hand om distributionen.
|
7 |
The Triple Bottom Line: A Study into Corporate Social Responsibility and Sustainability Accounting TrendsAung, Moe Myat 01 January 2019 (has links)
Sustainability within the spheres of environmental and social awareness have become increasing salient issues in the world today. This is addressed within the corporate world through Corporate Social Responsibility (CSR) disclosure and reporting. However, the reporting and disclosure surrounding such issues remains at a disadvantage in comparison to that of financial reporting. These issues not only govern sustainability and awareness itself but increasing investor and stakeholder decisions concerning firms connected to these issues.
This thesis aims to explore the issues encountered today in CSR reporting. It reviews current literature on regional differences, current methods of CSR disclosure, and the drawbacks of current reporting standards. To address these topics, there is a review of the definition of a stakeholder, its development over time and how stakeholders are prioritized and affected by the actions of firms. With the definition of a stakeholder established, the thesis reviews the relationship between different stakeholders and CSR disclosure and how this can be applied in order to increase the quality and consistency of CSR reporting. Finally, trends in CSR and differences within sectors and regions are considered and it is determined that there has to be a development of standardization through a current reporting standard, in order to ensure congruency of information across nations and sectors, allowing investors and stakeholders to make better informed decisions through the provided sustainability information.
|
8 |
Värderingsbaserat värdeskapande : En studie vid HSB Centrala Värmland / Values-based Valuecreation : A Study at HSB Centrala VärmlandEngblom, Alexandra, Eriksson, Veronica January 2007 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad. Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer. Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.
|
9 |
Sustainable development in ecotourism : Tour operators managing the economic, social and environmental concerns of sustainable development in Costa RicaEriksson, Frida, Lidström, Matilda January 2013 (has links)
Sustainable development is concerned with acknowledging economic, social and environmental development aspects, catering for the current needs of society without damaging the well-being of future generations. Ecotourism is a niche market that emerged because of increased market demands for sustainable tourism practices. It serves to provide tourism products and services while accommodating for the economic, social and environmental aspects of society. However, earlier research suggests that it is difficult to handle the three dimensions of sustainable development, indicating that trade-offs may occur. Furthermore, as tour operators are able to affect local development prospects, it is of interest to examine how they handle sustainable development, and more specifically, contribute to trade-offs between the economic, social and environmental pillars of sustainable development. This thesis was aimed at answering the following research question; “How do ecotourism tour operators contribute to trade-offs between the economic, social and environmental dimensions of sustainable development?”, with the objective of examining how ecotourism tour operators handle the dimensions of sustainable development, and what trade-offs that may occur between economic, social and environmental concerns. This qualitative research was carried out in the context of ecotourism tour operators in Costa Rica through semi-structured interviews. Nine respondents participated in this research, representing seven local ecotourism tour operators. The data collected on the trade-offs of ecotourism and sustainable development has in turn been analysed with reference to a pre-established theoretical framework. This study has revealed that ecotourism tour operators are actively engaging in initiatives supporting the idea of sustainable development. The tour operators handle the economic, social and environmental concerns through different initiatives. One conclusion that can be derived from this research is that all pillars of sustainable development are important to acknowledge. However, this is difficult as the three dimensions are somewhat contradicting. Therefore, depending on how ecotourism tour operators prioritise different initiatives, trade-offs are inevitable as both inter- and intragenerational needs are difficult to align.
|
10 |
Hållbarhetsredovisning och dess användbarhet : En studie ur svenska kreditgivares perspektivBredbacka, Christoffer, Ölmhagen, Oskar January 2014 (has links)
Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning. Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid. Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna. Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.
|
Page generated in 0.059 seconds